Har ju haft enorma basproblem i mitt musikrum, källare cirka 8x4x2 meter med väggar att lättbetong och tegel.
Har byggt mängder med absorbenter med markisolering, i alla hörn, tak, vägg (som dödat rummet på fel sätt, trots delvis träpanel på absorbenterna) och bytt rum och flyttat runt och haft mig, men nu efter 10+ år bestämde jag mig för att dela av rummet, göra ett finförråd för musikprylar/lödning/modellbyggen och liknande och började bygga en vägg, hoppades att den skulle bryta av de stående basvågorna runt 20 och 40 Hz.
Och jädrar, räckte med att sätta upp en gipsskiva mitt på väggen så dämpades det helt otroligt. Min gissning är att massan ihop med vibrationerna i gipsskivan käkar upp energin från ljudvågorna? Medan mineralväggarna reflekterar allt. Rummet behövde alltså inte delas av helt, utan det hade funkat med att bara ställa upp enstaka gipsskiva i rummet. En ram och isolering så blir det en rejäl panelabsorbent av det hela också.
Men alltså, varför tänkte jag inte på detta tidigare
När man bygger en studio görs det ju alltid med dubbel- eller trippelgips, men tänkte att det mest var för ljudisoleringen, inte för absorberingen, frågan är hur mycket av absorberingen som avtar med fler lager?
Alla andra vet ju redan och på sätt och vis visste jag väl också, med tanke på hur mycket bättre ljud det varit i alla andra rum, som har gipsväggar. Men vägrade väl inse det uppenbara och det verkade smart att bygga med stenull för att passa på att absorbera. Nu är nästan alla absorbenter ute ur rummet och ljudet är mycket trevligare, med normala reflektioner.