Jobba med musik/ljudrelaterat eller inte?

[ricard]

Alla här är musikintresserade i någon form, men bara vissa har musikanknytning på jobbet - vare sig man är musiker, eller t ex jobbar med elektronikkonstruktion eller DSP-utveckling på t ex Elektron eller Clavia.

Ni som inte jobbar med musik i någon form på jobbet, hur tänker ni; hade det varit ett drömjobb att få hålla på med musik på arbetet, eller är risken att man tröttnar och tappar sin passion, så det är bättre att "bara" ha det som hobby?

Och ni som faktiskt jobbar med musik - eller om vi skall sträcka ut det till annan ljudteknik i vilken form det månde vara, vad har ni för tankar om detta?

[Marlowes]

En medioker ingenjör kan alltid bli linjechef på Ericsson, men en medioker musiker med få spelningar per månad på Spotten svälter långsamt ihjäl ...

Näää ... jag är mycket nöjd med att ha musiken som en av mina hobbies vid sidan om sedan mellanstadiet ...

[PF]

Provar (& länge provat) bägge, lagom är bäst :-)

[Lackan]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

...risken att man tröttnar och tappar sin passion, så det är bättre att "bara" ha det som hobby?

Detta hände mig med bildskapande: Har jobbat som AD/formgivare i 30+ år och har inte målat/bildskapat privat de senaste 20 åren. Så ja, musiken är min helt kravlösa kreativa frizon.

Som yrkesmusiker är det nog extremt få förunnat att vara kreativt helt fri och samtidigt ställa annat än nudlar på matbordet.

[theVOID]

Hey! (Linjechef på Ericsson mm) och inte helt medioker avseende kodning (men jag förstår vad du menar)
Jag ser nog att min konstnärliga sida får leva ett eget liv och att den inte gynnnas av att ha en koppling till jobbet.
Med det sagt så har jag ju programmerat mycket DSP kod och gjort små synthexperiment, men mitt teknikfokus, och prylfokus
har ingenting att göra med min starka drift att skapa musik, och det är nog bra så.

[Irja]

Jag har i nuläget ungefär halva tiden under min 40-timmarsvecka som musiklärare åk 4-6. Får också in lite lagliga pengar på mix/mastering.

Annars är svaret "både och". Om jag kunnat leva på mitt artisteri och mitt valda skapande är det en dröm. Däremot hade det varit en mardröm att göra musik jag inte brinner för (t ex reklam eller anpassad musik för kommersiell framgång).

Ganska nöjd ändå, jag är väldigt engagerad i mitt jobb på skola och trivs med det.

[Max]

Är civilingenjör i bioteknik och (förhoppningsvis) snart doktor i samma fält. Dvs ganska långt från musik känner mig ganska nöjd med att musiken får leva sitt eget liv vid sidan om jobbet. Det är väldigt skönt att kunna rensa huvudet från jobb t ex. Med det sagt har jag ibland funderat på om jag vid tillfälle skulle vilja jobba med musikteknik på något av Sveriges eminenta företag. Inte helt främmande för det men samtidigt vet jag inte alls hur min utbildning står sig för ett sånt jobb.
En annan grej jag tänkt är att det vore fint att kunna jobba 80% och dedikera en dag i veckan till musik och ibland andra hobbis.

[Max]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Annars är svaret "både och". Om jag kunnat leva på mitt artisteri och mitt valda skapande är det en dröm. Däremot hade det varit en mardröm att göra musik jag inte brinner för (t ex reklam eller anpassad musik för kommersiell framgång).

100% medhåll på det!

[theVOID]

Om man får drömma dock, så ja jag hade gärna spenderat 100% av min tid på musik, men i så fall med fritt utrymme för experiment och samarbeten.

[lingondricka]

Jag har jobbat med att spela musik (för ganska många år sedan nu) och tyckte att det var rätt slitigt. Det var innan familj och bostadslån, så det var inte så farligt att inkomsten varierade mycket månad för månad, men det skulle aldrig funka nu. Det som var slitigt (och kul) var att resa runt och ständigt befinna sig i en miljö som är arbete för en själv, men fest för andra. Lätt att få alkoholproblem när alla runt en dricker och man blir bjuden på dricka.

Jag är med andra ord nöjd med att ha musik som hobby.

[Shike]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

En annan grej jag tänkt är att det vore fint att kunna jobba 80% och dedikera en dag i veckan till musik och ibland andra hobbis.

Det här har jag tänkt på en hel del. Känns som en rimlig grej för att få dyka lite djupare i sin hobby, medan fyra av fem dagar går till brödfödan.

[stryph]

Jag är för dålig på att skapa musik för att ens våga tänka på att jobba med det. Men ljudteknik och musikteknik och jobba med andras musik är kul, det skulle jag absolut kunna tänka mig.

Men min dröm är att designa synthar. Klura, diskutera, bygga, koda, testa, lyssna.

[Volantiz]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Och ni som faktiskt jobbar med musik - eller om vi skall sträcka ut det till annan ljudteknik i vilken form det månde vara, vad har ni för tankar om detta?

En tanke är att man behöver antagligen vara lite galen för att ge sig in i den här branchen
Men samtidigt så är det så fantastiskt givande (menar då inte ekonomiskt så klart), så det är det ändå värt. Iaf för mig. Tankar kring det finns det nästan oändligt av, men det här var iaf en början.

[makari]

Jobbar som kodare på ett mindre musikteknikföretag. Om man har drömmar om att koda häftiga synthar eller coola dsp-effekter så bör man vara medveten att 90% av koden även i de produkterna är annat än DSP. För stora DAWar och annat är siffran ännu högre. Nästa alla som kodar på Ableton, NI, etc gör olika typer av infrastruktur, gui, backend, CI, testning, interna verktyg, etc. Och inte analogemulerande filter.

Mjukvaruutveckling i musikteknik är ganska mycket som vilken mjukvara som helst i den bemärkelsen. Visst, det finns ofta realtids- och prestandakrav att ta hänsyn till om man jobbar med C++ som jag, men egentligen inte så mycket annorlunda än delar av industrin och fordonsbranschen. Man får ofta skriva den kod som behövs, inte den man helst skulle vilja skriva.

Med det sagt så har det ändå varit fantastiskt roligt och givande att få vara en del av den branschen. Jag har fått göra mycket kul och intressanta grejer. Och mina kollegor är alla musiker, synthnördar eller generellt musikintresserade i nån form, så att jobba med likasinnade är ett stort plus och ger många intressanta lunchdiskussioner. Vi är alldeles för dåliga på att ha jamsessions på jobbet dock, men det händer.

This quote is hidden because you are ignoring this member.

En annan grej jag tänkt är att det vore fint att kunna jobba 80% och dedikera en dag i veckan till musik och ibland andra hobbis.

Om det är praktiskt och ekonomiskt möjligt så tycker jag absolut du ska testa. Jag bollade frågan med chefen på ett tidigare konsultjobb men fick, sen så hittade jag mitt nuvarande jobb som krävde 120% fokus. I en framtid där det är möjligt så skulle jag gärna försöka få till det.

[kroffe]

Firar 10 år i branchen iår.
Det är verkligen drömmen att få jobba med musik/musikteknik som yrke.
Jag började med Quality Assurance och Customer Support och har sen jobbat mig igenom med Marketing och är numera Produktägare vilket betyder att jag får styra projekt från ax till limpa så att säga.
Jag var initialt lite rädd att jobba med musiken skulle pajja min hobby men jag tycker nog att det går ganska bra att kombinera.

[mono]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Jobbar som kodare på ett mindre musikteknikföretag. Om man har drömmar om att koda häftiga synthar eller coola dsp-effekter så bör man vara medveten att 90% av koden även i de produkterna är annat än DSP. För stora DAWar och annat är siffran ännu högre. Nästa alla som kodar på Ableton, NI, etc gör olika typer av infrastruktur, gui, backend, CI, testning, interna verktyg, etc. Och inte analogemulerande filter.

Mjukvaruutveckling i musikteknik är ganska mycket som vilken mjukvara som helst i den bemärkelsen. Visst, det finns ofta realtids- och prestandakrav att ta hänsyn till om man jobbar med C++ som jag, men egentligen inte så mycket annorlunda än delar av industrin och fordonsbranschen. Man får ofta skriva den kod som behövs, inte den man helst skulle vilja skriva.

Men mina kollegor är alla musiker, synthnördar eller generellt musikintresserade i nån form, så att jobba med likasinnade är ett stort plus och ger många intressanta lunchdiskussioner. Vi är alldeles för dåliga på att ha jamsessions på jobbet dock, men det händer.

Intressant, har funderat på den branschen. Kodning tycker jag e kul och musikintresserade kollegor låter ju verkligen kul. På arbetsplatser har jag verkligen märkt att jag passar in mycket bättre socialt om det finns ett generellt kulturintresse i atmosfären

[kirre777]

Jobbar med IT på myndighet och skulle definitivt inte vilja ha musiken som yrke. Musiken för mig fyller mer funktionen att ha en plats att fly till när man känner sig kreativ. Men den där platsen kan snabbt bli ett ganska trist ställe när det inte går som man vill. Och vart skulle man sedan fly någonstans?

Men det verkar ju riktigt kul att jobba i anslutning till branschen som vissa av er gör. Det skulle jag kunna tänka mig.

[jgb]

Jag skulle vilja prova att jobba med ljudrelaterat, då kring produktutveckling. Typ som kroffe då. Det är såpass väsensskilt ifrån att själv spela musik så jag tror inte det skulle krocka mentalt.

[Lackan]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Jag var initialt lite rädd att jobba med musiken skulle pajja min hobby men jag tycker nog att det går ganska bra att kombinera.

Men du jobbar ju i branschen fast med prylarna, du skapar ju ingen musik på jobbet? Då krockar det ju inte med ditt kreativa musicerande tänker jag?

Frågan i ditt fall är väl när du helrenoverade eller meckade / byggde en synt från grunden senast? Det krockar ju mer med ditt yrke tänker jag.

Tror trådstarten mer tänker på om man jobbar som jingelmakare som skiter ur sig 20 jinglar i veckan åt ett produktionsbolag. Tar det död på lusten att spela egen musik på fritiden?

Jag skulle nog svara ja på det, utifrån egen erfarenhet.

This quote is hidden because you are ignoring this member.

...det är såpass väsensskilt ifrån att själv spela musik så jag tror inte det skulle krocka mentalt.

Ja, lite vad jag är inne på också.

[kotten]

Jag jobbar ju med ljuddesign till spel och sånt och det innefattar ibland även musikskapande emellanåt. Jag har inte så mycket att jämföra med, jo jag har jobbat lite som ljudtekniker år ute i den riktiga världen, det var lite kul men hade nog lika gärna eller nästan hellre lika gärna jobbat med annan scenteknik då.

Det är väldigt vanligt att andra berättar för mig att jag har världens bästa jobb och att jag har skitkul på jobbet men det är sällan jag själv upplever det så. Jag skulle se en klar fördel i att bara göra nåt för att få lön och sen göra vettiga saker resten av tiden, men sen är det ju som också nämnts att man förväntas jobba 40 timmar i veckan då tycker iaf inte jag att det finns särskilt mycket ork och engagemang kvar resten av tiden.

Fördelen är att man håller sig hyfsat fräsch med verktyg och hantverksdelen i musikmakandet, men som många säger lusten att sätta sig med sånt på fritiden kan lätt avta. Tycker att hela hobbybegreppet är lite olyckligt, eller, vill man definera det man gör som hobby och trivs med det så är det ju bra, jag har andra saker jag gör som hobby men ofta känner jag att när jag gör musik är det lite viktigare än så på nåt sätt.

[Göran]

Arbetat som ljudtekniker/turnéledare i ca 15 år. Underbart att få ha varit med om det, men tror inte jag skulle vilja göra det idag. Idag är musiken en hobby, och jag vill inte ha det på något annat vis.

[tommyc]

Jag jobbar med utveckling av nya standarder inom audio kodning och rendering av spatialt/interaktivt ljud (MPEG) och känner att det är precis lagom överlapp med mitt intresse inom musik och musikproduktion. Jag har nytta av mitt intresse inom jobbet och erfarenheterna från jobbet är användbara i mitt musicerande men jobbet inkräktar inte så mycket på det kreativa processen som musikskapandet innebär. En bra avvägning för mig iaf! :-)

[machinepop]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Alla här är musikintresserade i någon form, men bara vissa har musikanknytning på jobbet - vare sig man är musiker, eller t ex jobbar med elektronikkonstruktion eller DSP-utveckling på t ex Elektron eller Clavia.

Ni som inte jobbar med musik i någon form på jobbet, hur tänker ni; hade det varit ett drömjobb att få hålla på med musik på arbetet, eller är risken att man tröttnar och tappar sin passion, så det är bättre att "bara" ha det som hobby?

Och ni som faktiskt jobbar med musik - eller om vi skall sträcka ut det till annan ljudteknik i vilken form det månde vara, vad har ni för tankar om detta?

Den här pedagogen hade nog tröttnat om det var all in på musiken. Men lite till hade ju inte skadat.

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Detta hände mig med bildskapande: Har jobbat som AD/formgivare i 30+ år och har inte målat/bildskapat privat de senaste 20 åren.

Så är det och man kan nog älska sitt jobb även om det är "kommersiellt" - ta uppdrag och skapa reklam etc, oavsett om det är visuellt eller med musik. Framför allt om man är bra på det och stimuleras av de olika utmaningarna.

Att jobba med beställnings- och reklammusik var både lärorikt och roligt. De tuffa inom frilansande är annars allt rövslickeri som fordras.

Men ljud/musikteknik är roligare - att få jobba nära starka kreatörer - inspireras och lära sig av dem, samtidigt som man gör något som de inte kan och bli uppskattad av samma kreatörer för sin insats!

[kroffe]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Men du jobbar ju i branschen fast med prylarna, du skapar ju ingen musik på jobbet? Då krockar det ju inte med ditt kreativa musicerande tänker jag?

Frågan i ditt fall är väl när du helrenoverade eller meckade / byggde en synt från grunden senast? Det krockar ju mer med ditt yrke tänker jag..

Faktum är att jag gör musik mycket på jobbet för att just testa de produkter vi tar fram. Ingen testning är så bra som just att testa i en reell kreativ situation. Men visst händer det ofta också att jag gräver i gamla syntar och försöker tolka scheman precis som jag hör på fritiden.

[Wiktorion]

Jobbar med offentlig förvaltning, stod i valet och kvalet var jag skulle gå och resonerade då att musik är en tillflyktsort för mig, något att ha separat från arbetsliv.

Sen hjälper det inte att jag har väldigt dålig hörsel vilket hindrar mycket med ljud och hade 'tvingat' mig mer mot det tekniska, ingenjörskapet tror jag inte att jag är klipsk nog för att syssla med.

Sedan trivs jag väldigt bra på jobbet. Annars hade jag nog sadlat om vid det här laget.

[Lackan]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Faktum är att jag gör musik mycket på jobbet för att just testa de produkter vi tar fram.

Jo, fast det ingår ju inte i jobbet att skapa 4 nya musikstycken på två dagar. Eller 10 jinglar på en vecka.

Det är ju den typen av kreativ stress som gör att man inte har så stor lust att sedan sitta hemma på fritiden och skapa.

För min del har det som sagt blivit exakt detta vad gäller bildkonst. Hade jag jobbat med att utveckla bild-programva, eller penslar/dukar hade jag säkert inte känt på samma sätt heller.

[303infinity]

Jag har kört musik som hobby helt enkelt, det är för svårt/låg chans att bli en välbetald musiker, och om man nu lyckas med bedriften tror jag dessutom att mycket av nöjet i det försvinner när man har den pressen på sig (se avicii)

Roligare att ha ett välbetalt jobb så att man har råd att köpa de musikprylar man vill Man kan ju då också fokusera mer på att skapa musik som inte är kommersiellt gångbar. Om du älskar chiptune så är det ju liksom inte så stor chans att det fungerar kommersiellt just nu, men det betyder ju inte att genre'n är dålig och inte borde skapas i.

[Kloo]

Jobbar ganska brett med web/UI/UX-design. Spelat trummor länge, gick på folkhögskola med ambitionen att fortsätta mot slagverk. Men tog ganska tidigt ett aktivt beslut att låta det vara en hobby. Spelat, turnerat etc med hc/indie-band inom DIY-svängen en längre tid, arrade även spelningar etc. Tyckte det var en bra balans mellan enkelt deltidsjobb och musiken. Det ebbade dock ut, småbarn etc fick prio. Nu blir det ngn enstaka spelning med techno/house och sporadiska DJ-gig. Höll under hela den här tiden på med elektronisk musik också, främst dans. Fick min MC-505 som present när jag gick ut 9an

Funderar på om jag gjorde rätt val. Dessutom går det ju fortfarande att förändra eller justera. Saknar kopplingen till musiken i vardagen/jobbet. Eller åtminstone mer vid sidan av. Lever fortfarande för musik, att hitta ny, skapa, inspireras av instrument, dansa, spela. Kanske ålderskris. Men musiken är den enda plats jag hittills hittat där allt runt omkring försvinner, det går liksom av sig själv! Men det var precis det jag var rädd att paja om jag gjorde det till ett förvärvsarbete.

[slirak]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Om jag kunnat leva på mitt artisteri och mitt valda skapande är det en dröm. Däremot hade det varit en mardröm att göra musik jag inte brinner för (t ex reklam eller anpassad musik för kommersiell framgång).

Ja, så tänker jag också. Det var en källa till många gräl mellan mig och min pappa.

Han livnärde sig helt eller delvis som jazzmusiker under femtiotalet och en bit in på sextiotalet. Det var "lättviktig" jazz, dansmusik på hotell, folkparker och liknande, men ändå jazz, musik han älskade.

På sextiotalet började han jobba som lärare men fortsatte att spela mycket, minst ett par spelningar i veckan, men alltmer musik han egentligen avskydde, eller i bästa fall var likgiltig inför, schlagers, dansband, sånt.

Jag kunde inte förstå honom, det gav en del pengar, visst, men inga jättesummor och särskilt inte om man såg till slitet. Komma hem klockan två på natten och sen upp före sju för att vara på lärarjobbet vid åtta. Han tyckte jag skulle gå i hans fotspår, för mig var det otänkbart.

Men för honom var det viktigare att få spela, än att få spela musik han tyckte om. Och det får man ju lov att respektera. Tänker jag nu, sisådär 40 år efter grälen...

[vildgris]

En av de bästa sakerna med att inte leva på musiken för ju att man kan göra just det man känner för utan att fundera på vad folk vill ha. Både min morfar och min morbror har tidvis varit yrkesmusiker under dåliga tider och det verkar ju ha varit kul men inte särdeles lukrativt...
Men jag ansluter mig till er som sagt att det vore skönt att jobba 80% e dyl och ha en musikdag i veckan. Men som statligt anställd jurist är det svårt att få till en sådan deal.

[TigerMM]

Jag kommer från scen- och musikfamilj där musik (och teater) liksom varit det enda legitima att syssla med. Självklart var detta något som jag absolut måste revoltera mot, den här pinsamma inställningen att inget är lika på riktigt som konsten. Så såg jag det då. I efterhand har jag förstått att mina föräldrar kunde och visste inget annat. Jag kan känna en ömhet inför deras hjärnor som liksom kunde verka oförstörda i den kreativa världen. Själv gick jag en lång yrkesbana från verkstadsmekaniker som revolterande tonåring över humaniora till tekn dr vid dryga fyrtio. Musiken fanns längs vägen som DJ och i form av dans, och jag snubblade ofta in i arrangörsfåran. Jag visste inte riktigt hur man hade musiken som hobby, det blev liksom alltid jobb på något sätt (fast i princip oavlönat såklart).

För snart tre år sedan bestämde jag mig för att bryta med ”vanliga” yrkeslivet, av olika skäl som inte hör till frågan. Något så banalt som ett buddhacitat från en yogalärare (”go back to where you came from”) gjorde att jag bestämde mig att gå all-in på musiken. Sedan två år tillbaka gör jag det på heltid. Det känns som att ett helt liv av stress och ångest släppt, för musik vet jag liksom hur det funkar, sen modersmjölken liksom. I början var jag öppen för att kanske ha nåt kneg vid sidan om, men det räckte med en anställningsintervju och den ångest det genererade för att fatta att jag aldrig skulle palla att splitta min hjärna på det sättet. Jag måste leva i bubblan, helt enkelt, där musiken är det viktiga och allt runtomkring i samhället bara är någon form av infrastruktur. (Obs jag tycker inte så rent rationellt, det är bara en mental bild/inställning till arbetet som musikmakare.) Jag har också kunnat testa hur det skulle kännas att ha ett kommersiellt musik-kneg, men insåg att det skulle vara ännu mer plågsamt att göra musik jag inte gillar än att steka burgare på donken. Så det handlar inte bara om musik, det handlar nog också om den där inre driften som måste ut.

Jag tycker alla de varianter ni beskriver låter asnice. Det gäller att hitta sin grej. En del tycker ju det är bra att ha ett kneg för då kan de vara helt fria i sitt skapande, andra mår bra av att ha vattentäta skott mellan jobb och hobby. Jag är på gott och ont lite för all-in till min läggning för att kunna kombinera. Men å andra sidan har jag ju dels mina mer seriösa projekt (= jobb) och dels den elektropop som jag postar här som är mera hobby. I jobbet finns också aspekter av projektledning, teknisk utveckling, gestaltning osv som ju inte är 100% musik, men liksom tillhör musikvärlden såsom jag känner den och känner mig hemma i. Så det kanske inte är så olikt jobb + hobby trots allt.

Sorry för långt inlägg men det är en intressant fråga som jag tänker mycket på i perioder.

[ricard]

För min del så skulle jag nog aldrig kunna jobba som musiker, jag hade inte orkat med att ha den kreativa outputen hela tiden, jag märker vi de tillfällen där man t ex har spelat i band och lagt ett par dagar på att spela in en demo hur jag blir ganska 'bränd' i huvudet, tror inte det hade funkat 40 timmar i veckan. Jag gjorde en gång ett vägval efter gymnasiet om jag skulle studera musik eller satsa på en ingenjörskarriär, och valde det senare. Jag hade jobbat i ett handelsbolag som gjorde musikrelaterad mjukvara under gymnasietiden och insett att datorprogrammering är något jag faktiskt kan klara av att jobba med heltid, jag har bra känsla för det och blir uppslukad av problemställningar och driven att hitta lösningar. Att hitta något inom syntvärlden var dock inte lika enkelt, speciellt om man inte hade lust att flytta runt efter jobben, och det blev ett ännu verkligare hinder när man skaffade familj och barn. Så i praktiken har jag valt att jobba med saker som har någon slags förankring i syntvärlden tekniskt om än inte konceptuellt, vare sig det handlar om mjukvaran till mynträknare med sina hårda realtidskrav och koppling till hårdvaran i maskinen eller drivrutiner till videochipet i en övervakningskamera. Det tekniskt roligaste med syntar för min del är just samspelet mellan hård- och mjukvara, och det har varit ekon av det i mina jobbval.

Sen gillar jag syntdesign också, men det är mer på ett personligt plan, jag har nog inte så stora ambitioner att ta fram 'the next big thing' i syntvärlden, men däremot så har jag ett behov av att få utlopp för mina egna subtila tankar när jag bygger eller programmerar syntar själv. Jag älskar att gräva i gamla maskiner också, så en annan hobbyriktning har varit reparation av framförallt syntar då. (En fördel med den analoghype som pågår just nu är att folk är beredda att slanta upp pengar för att få liv i sina gamla trotjänare, vilket jag ser som en yrkespotential, och inte bara något man gör vid sidan av för att det är roligt.)

Som någon sa här ovan, så är 90% av jobbet inte så relaterat till själva slutprodukten, utan det är felsökning, problemlösning, implementation etc, som egentligen kunde handla om vilken produkt som helst. Men samtidigt så är det roligare när man personligen kan relatera till vad det man håller på med faktiskt skall användas till.

Just jobbar jag just med mjukvara som hanterar ljud, och jag får en liten kick av att dra in en vågform i audacity för att debugga problem med buffertöverskrivningar genom att titta på vågformen och se var den hackar till. Men samtidigt handlar mycket av jobbet om sånt som ligger längre från hårdvaran, och personligen tycker jag programmering blir så tråkigt när det bara är ren mjukvara. Jag står lite inför ett vägval, ska jag hålla på mer med ljud vilket är intressant för att jag är ljudintresserad, eller mer med hårdvarunära programmering, vilket är intressant för att det är tekniskt stimulerande?

Mycket intressanta tankar i den här tråden. Ett bestående intryck är att det viktiga är att man hittar sin egen balans, men där hjälper att spegla sina egna val i de som andra gjort för att få lite perspektiv.

[Cberga]

Härlig tråd !

Själv knegar jag 80% på kommunen, så jag har mycket tid och lite pengar

Jag är blott en turist i musikens rike, och jag har nog kommit fram till att jag vill ha det så. Det fanns en tid då jag ondgjorde mig över utebliven karriär och att jag inte är ett musiksnille som Martin Gore. Men jag har blivit mer pragmatisk med åldern, och tänker mer att om jag kan ha kul med en låt i ett par timmar så är ju det fantastiskt. Där någonstans är jag.

[kroffe]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Jo, fast det ingår ju inte i jobbet att skapa 4 nya musikstycken på två dagar. Eller 10 jinglar på en vecka.

Det är ju den typen av kreativ stress som gör att man inte har så stor lust att sedan sitta hemma på fritiden och skapa.

Jag har tagit fram 50 presets på två dagar ibland också. Att göra dem vettiga och användbara tycker jag definitivt är jämförbart.

[Capoten]

Jag, som många andra här, skulle inte vilja jobba enbart med musik som musiker och med kreativ stress. Ända pengarna jag tjänat på musik är extra knäck på sent 80, tidigt 90tal, som fest DJ.
Efter 10år på Ericsson Microelectronic, så var jag och en kollega trötta och besvikna på Ericssons ledning och startade eget för att få jobba med nått vi tyckte var intressant, dvs musik mjukvara och utrustning, med det tog aldrig av, så jag omskolade mig till sjöbefäl för att jobba för fritid, så att säga. Som sjöman jobbar man oftast 1:1, dvs: om du jobbar i 4 veckor, så blir du ledig i 4 veckor, så har jag nu jobbat i ca: 15år, och tycker det fungerar hyfsat bra. Tyvärr har jag kvar företaget tillsammans med min bror, men nu jobbar vi med Sten-spräckning, entreprenad och lite sjöfart, när vi är lediga från sjön, så det blir inte så mycket tid till musiken i vilket fall.

[Batteristen]

Jobbat som ljudtekniker och ljudteknikerlärare.
Kul arbete men för min del krävde det att jag bodde i större stad så när hemlängtan blev för stor flyttade jag hem och bytte karriär.
Så nu är musik/ljud endast hobbysyssla vilket är rätt kul det med.