Jag lyssnar och har framför allt lyssnat väldigt mycket på sånt, men kanske inte just banden du nämner - även om jag har skivor med samtliga. Lyssnade på goth runt millennieskiftet men övergick snart till föregångarna. Nu för tiden blir det inte så mycket postpunk, men en del grejer gillar jag än.
Tre band jag fortfarande lyssnar på såhär 20 år senare är:
Wire
Magazine
Associates
Älskade Chameleons i samband med min gotperiod, men nu har jag svårt för dem faktiskt. Joy Division är förstås grymma, även om jag länge försökte förneka det.
Musiken överlappar väldigt mycket med gotrocken, speciellt band som The Chameleons. Jag har inte lyssnat så särskilt mycket på just Wire men Magazine är riktigt grymma och ett bra exempel på hur bred "scenen" va i sitt sound - om man nu kallar det för en scen.
Menar du syntduon The Associates eller är det en annan grupp?
Återläser Rip it up & start again nu på semestern. Den tycker jag ger en bra överblick. Handlar väl inte om nån scen eller sound utan ett förhållningssätt som kan låta hursomhelst. Spela fastän man kanske inte kan som punk men influeras av annat än bluesrock. Devo rules!
Lite annan typ av postpunk kanske, men jag har lyssnat mycket på Television, The Feelies och såna grejer. Överlappar lite med No Wave. Fanns sjukt mycket härligt sånt där på 80-talet.
Har för mig vi i andra trådar i ämnet kommit fram till att det är brutalt svårt att definiera vad som är post punk
Här iallafall en gammal tråd där vi diskuterar svensk post punk (som iallafall står mig väldigt varmt om hjärtat)
Lyssnar nu för tiden mycket på band/artister som faller inom post-punk. Finns mycket att upptäcka ...jag missade mycket när det begav sig. Magazine och the sound är relativt nyblivna favoriter. Durutti Column är fantastiska. Kanske inte renodlad post-punk men definitivt rötterna däri.
Gang of four ser jag inte bland nämnda ovan....bra skit.
23 skidoo också...
Är seriöst sugen på. om det verkligen går att börja resa utomlands igen nästa år. Ta mig till England i nästa år för detta https://futuramafestival.com/line-up/
Jag tänker New Wave. Älskar Nena, Lene Lovich, Devo, Nina Hagen, jättemycket annat mer och mindre obskyrt. Jag tänker att de som egentligen var för bra för punk men ville spela ändå resulterade i Post Punk/New Wave. Proffspunk med synt, funk och finkulturinslag typ
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Musiken överlappar väldigt mycket med gotrocken, speciellt band som The Chameleons. Jag har inte lyssnat så särskilt mycket på just Wire men Magazine är riktigt grymma och ett bra exempel på hur bred "scenen" va i sitt sound - om man nu kallar det för en scen.
Menar du syntduon The Associates eller är det en annan grupp?
En period och en metod, men bitvis en scen.
Jag skulle nästan vända på det och säga att Magazine är ett ganska bra exempel på hur det kan låta, medan Chameleons är senare avstickare. Devoto började ju i Buzzcocks, vilket hörs rätt bra på Magazines "Shot by Both Sides" (som ju även framförs av Buzzcocks, då med namnet "Lipstick"). Men håller med om att deras sätt att använda syntar, närmast filmmusikaliskt och med ett för tiden mer klassiskt sound, sticker ut inom genren.
Det känns som om det går lite inflation i begreppet inom gotscenen. När jag höll på blev det fint att kalla sig postpunk i stället för goth, och jag känner att det fortfarande gäller i stor utsträckning. Många band som goter kallar postpunk är för mig ganska vanlig tidig goth, och jag ser inget skäl till att kalla det postpunkt. Då jämför jag med sånt som för mig är (subjektivt) klassisk postpunk: The Fall, Public Image, Wire (verkligen ett typexempel -f örsta skivan är ganska minimalistisk punk, sen blir det postpunk för hela slanten). Television och Joy Division hör definitivt dit, men jag räknar även dit sådant som tidiga Cabaret Voltaire. Däremot är det nog sant att postpunken delvis var en förutsättning för gothen.
Ja, vi syftar nog på samma Associates, även om jag aldrig sett dem som en syntduo! Första skivan innehåller väldigt få syntar, men sedan börjar de experimentera friskt med syntar och framför allt med produktion. Väldigt kreativa fram till och med Sulk. Sen blir det tråkigt.
Här ett exempel på en av mina favoritlåtar med dem:
This quote is hidden because you are ignoring this member.
En period och en metod, men bitvis en scen.
Jag skulle nästan vända på det och säga att Magazine är ett ganska bra exempel på hur det kan låta, medan Chameleons är senare avstickare. Devoto började ju i Buzzcocks, vilket hörs rätt bra på Magazines "Shot by Both Sides" (som ju även framförs av Buzzcocks, då med namnet "Lipstick"). Men håller med om att deras sätt att använda syntar, närmast filmmusikaliskt och med ett för tiden mer klassiskt sound, sticker ut inom genren.
Det känns som om det går lite inflation i begreppet inom gotscenen. När jag höll på blev det fint att kalla sig postpunk i stället för goth, och jag känner att det fortfarande gäller i stor utsträckning. Många band som goter kallar postpunk är för mig ganska vanlig tidig goth, och jag ser inget skäl till att kalla det postpunkt. Då jämför jag med sånt som för mig är (subjektivt) klassisk postpunk: The Fall, Public Image, Wire (verkligen ett typexempel -f örsta skivan är ganska minimalistisk punk, sen blir det postpunk för hela slanten). Television och Joy Division hör definitivt dit, men jag räknar även dit sådant som tidiga Cabaret Voltaire. Däremot är det nog sant att postpunken delvis var en förutsättning för gothen.
Ja, vi syftar nog på samma Associates, även om jag aldrig sett dem som en syntduo! Första skivan innehåller väldigt få syntar, men sedan börjar de experimentera friskt med syntar och framför allt med produktion. Väldigt kreativa fram till och med Sulk. Sen blir det tråkigt.
Här ett exempel på en av mina favoritlåtar med dem:
Kitchen Person!!!!
...trots att jag var en riktig syntare när det begav sig älskade jag den låten. Det är sånt underbart driv i elgitarren och sedan tror jag den sunkiga trummaskinen gör sitt till. Kul att fler uppskattar detta udda band. Billy McKenzie hade ju en fantastisk sångröst. Synd att hans liv slutade så tragiskt, var det inte så att han förlorade ett helt, nästan färdigt, album i en brand dessutom strax innan han kastade in handduken för gott?
The Sound var det inte igår jag hörde nämnas, jag hade ett blandband med deras bästa men jag kommer inte ihåg så mycket längre.
Som Joy Division-älskare måste jag också påminna om New Orders första och bästa album; Movement. Det är i samma anda även om sången naturligtvis inte har samma patina som Ian Curtis.
Jag kallade det för deppro eller new wave på den tiden.
Jag tänker New Wave. Älskar Nena, Lene Lovich, Devo, Nina Hagen, jättemycket annat mer och mindre obskyrt. Jag tänker att de som egentligen var för bra för punk men ville spela ändå resulterade i Post Punk/New Wave. Proffspunk med synt, funk och finkulturinslag typ
De tidiga postunksbanden var väl ungefär lika kassa som punkare på att spela? T.ex. Joy Division. Jag tänker nog mer på en estetisk hållning som överlappar en hel del med just synten. Är det inte lite så att postpunksband som blev för kommersiella liksom straffade ut sig själv från att få betecknas postpunk? Som Ultravox.
Du har helt rätt i att Cabs är för tidiga. Men det känns som om de börjar få struktur först när de börjar släppa skivor.
Allt är förstås subjektivt, men inte heller jagjag känner inte riktigt att Nena, Lene Lovich och Nina Hagen hör dit. Kan tillägga att jag förstås hört långt ifrån allt de gjort.
Ultravox "Ha!Ha!Ha!" tycker jag definitivt är postpunk, sen vet jag inte.
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Oortone, <3. Så underbar låt. Bisarr. Älskar den.
Du har helt rätt i att Cabs är för tidiga. Men det känns som om de börjar få struktur först när de börjar släppa skivor.
Allt är förstås subjektivt, men inte heller jagjag känner inte riktigt att Nena, Lene Lovich och Nina Hagen hör dit. Kan tillägga att jag förstås hört långt ifrån allt de gjort.
Ultravox "Ha!Ha!Ha!" tycker jag definitivt är postpunk, sen vet jag inte.
Estetiken hos Joy Division/New Order: Movement och t.ex. Systems of Romance och i viss mån även vissa låtar på Vienna och Rage in Eden tycker jag är rätt likartad (*), men visst skiljer mycket också. Jag inbillar mig att lite krautinfluenser också är ett "plus", de finns ju hos båda ovanstående och t.ex. halvtidiga Simple Minds o.s.v.
Jag älskar det. Både de facto postpunk, som ju är allt från Joy Division och Siouxie till Echo and the Bunnymen och Simple Minds, och så det mer specifika jag antar att trådstartaren syftar på, alltså slamrig och rätt minimalistisk postpunk. Transmission med Joy Division, In Shreds med Chameleons, To Hell With Poverty med Gang of Four, The 15th med Wire.
Den här slamriga postpunken med framträdande basgitarr och kanske en MS-20 som någon spelar oktav-arpeggio för hand på har inspirerat mig som fan till de mer rockiga grejer jag gjorde för 16-17 år sedan. Vi var en duo (tre på vår enda livespelning) med sättningen bas–syntar–trummaskin. Kul som fan.
Bara 99:or inblandade för övrigt –.Jag på sång, Tesla3 på bas, Outshape proddade.
Andrej Nebb och Holy Toy bör väl kunna nämnas här? Jag har visserligen ingen aning om skillnaden mellan postpunk och new wave och alla andra underdelningar.
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Andrej Nebb och Holy Toy bör väl kunna nämnas här? Jag har visserligen ingen aning om skillnaden mellan postpunk och new wave och alla andra underdelningar.
Just det: Holy Toy!
Oklassificerbar udda fågel från 80-talet, men postpunk/indsutri ligger väl närmast antar jag? Jag tycker han har en viss artistisk likhet med Fad Gadget, fast mer utflippad.
Det verkar som att folk gräver upp 80-talshistorien en del nu och att det blir återutgivet en del.
Lite kul att upptäcka så här efteråt att en del bekanta här visar sig ha haft en bakgrund i norsk industri eller new wave eller vad det är.
Holy Toy var coola! Gillar Warszawa-skivan. De knäppare grejerna är också kul, men orkar inte lyssna på dem så ofta.
Hans De press var ju något slags senare goth-postpunk också. Bra om man gillar sånt. Finns en del annat polskt-polskt som är kul. Första skivan med Klaus Mitffoch t ex.
Jag har lyssnat mycket på mer dansorienterad post-punk senaste åren och kan varmt rekommendera nedanstående album:
Talking Heads- Remain in Light
Gang of Four - Entertainment
ESG - Come away with ESG
V/A - Disco no disco [Strut]
V/A - Sherwood at the controls [On-U]
V/A - New York noise [Soul Jazz]
Sen finns det såklart en del utmärkt svensk postpunk. Favoriterna där är Brända Barn, Global Infantilists och Commando M Pigg. Kitchen and the Plastic Spoons är charmiga också.