Resultat 1 till 13 av 13

Ämne: Vem har gjort en rundvandring i analogträsket?

  1. #1
    jgb
    jgb är uppkopplad nu
    jgbs avatar
    Fjomp

    Vem har gjort en rundvandring i analogträsket?

    Om du är en sådan som har gått igenom mängder av analoga klassiker och annat, har du en berättelse om det? Inspirerad av den eminenta rundvandringen i VA-träsket https://www.99musik.se/showthread.ph...A-tr%C3%A4sket
    Senast redigerat av jgb den 2019-06-10 klockan 12:46.

  2. #2
    Ƶl8R
    Ƶl8R är inte uppkopplad
    Ƶl8Rs avatar
    Vintage
    Det här kommer bli en låååååång tråd

  3. #3
    NON
    NON är inte uppkopplad
    NONs avatar
    Veteran
    Citat Ursprungligen postat av Ƶl8R Visa inlägg
    This quote is hidden because you are ignoring this member.
    Det här kommer bli en låååååång tråd
    Hahaha... Men precis. Frågan är om man ens kommer orka läsa den

  4. #4
    Cberga
    Cberga är uppkopplad nu
    Cbergas avatar
    Senior
    Ser framemot att läsa denna tråden. FC, kavla upp armarna !

  5. #5
    machinepop
    machinepop är uppkopplad nu
    machinepops avatar
    Administrator
    Merparten här har väl klafsat runt en del i gyttjan... Själv gillar jag dikena som rinner ut i träsket. Där finns döda djur, trasiga flaskor och tappade växelpengar.

  6. #6
    vildgris
    vildgris är inte uppkopplad
    vildgriss avatar
    Senior
    Men vafan, med den titeln och jgb som avsändare förväntade jag mig en knorrig låt med 303:a

  7. #7
    machinepop
    machinepop är uppkopplad nu
    machinepops avatar
    Administrator
    Citat Ursprungligen postat av vildgris Visa inlägg
    This quote is hidden because you are ignoring this member.
    Men vafan, med den titeln och jgb som avsändare förväntade jag mig en knorrig låt med 303:a
    +1, det var min första tanke också

  8. #8
    ricard
    ricard är inte uppkopplad
    ricards avatar
    Veteran
    Jag är nog inte typisk då en del analogt varit sånt jag byggt själv, men för övrigt är det ganska spritt för min del, känns mer som att göra ett antal slumpmässiga fallskärmshopp ner i analogdjungeln (träsk känns fel ord här...).

    Första synten var väl egentligen en PAiA Gnome. Värdelös synt, om man skall vara ärlig, men bandpassfiltret tillsammans med brusgeneratorn gjorde tjänst som brusgenerator till en annan synt. Triggknappen var hopplös, massor av kontaktstuds, bytte den mot ett kontaktpaket från en gammal telefon eller nåt; när synten gick som brusgenerator så ställde jag en liten vikt på den för att den skulle vara permanenttriggad.

    Gnome banade väg för idel byggande som började med att plöja vad som fanns på Stadsbiblioteket i Malmö i form av elektroniktidningar från tidigt 70-tal. Nåt annat än att bygga själv var inte att tänka på med tanke på min obefintliga inkomst som tonåring. Valet föll såsmåningom på någon variant av P.E. Minisonic, men mynnade efter några år ut i en Curtisbaserad skapelse som jag fortfarande använder från tid till annan (http://www.butoba.net/homepage/delta7.html).

    Första synten jag köpte var nog en begagnad Oddyssey, eller rättare sagt, bytte in den mot en 10Systems-sequencer (http://www.crashonline.org.uk/35/sequencer.htm) som jag hade skrivit mjukvaran till. Så egentligen var det inte köpe det heller... Skön synt, men funderade ofta på att bygga in oktavomkopplare i oscillatorerna. Fett ljud, men sega enveloper, i varje fall när man triggade från tangentbordet. Externt med högre triggspänning blev det rappare.

    Någonstans häromkring landade en Buchla Music Easel samt en väska med ett litet 200-system, mest för att en bekant hittat den på jobb i halvtrasigt skick och tyckte den kunde vara kul att kolla närmare på. Jag lagade det mesta utom 200-oscillatorerna som hade trasiga 726:or som inte gick att få tag på alls på den tiden. Det här var min korta modulartid då jag kopplade och hade roligt några gånger men insåg med tiden att det inte riktigt var för mig, så maskinerna stod oanvända i flera år innan verkligheten hann ikapp den riktiga ägaren och de såldes. Till Australien vill jag minnas.

    Dent som jag minns mest av de här maskinerna var Buchlas 'Complex oscillator' med sin 'timbre'-kontroll (eller "ratten som förvandlar oscillatorn till ett ordnat kaos av övertoner"), samt kombinationen VCF+VCA i form av 'lowpass gate', som är en enkel men tämligen akustiskt låtande ersättning till östkustkonstruktionerna från Moog. Buchla fokuserade på oscillatorn, Moog på filtret, typ.

    En CS80 i trasigt skick hitkörd av välvilliga föräldrar som hämtat den när de var på semester i England var nog nästa. En kompis och jag betalade 1500:- för den, i befintligt skick. Med tiden fick jag fason på den, men det satte en trend som jag fortfarande lider av: köpa halvtrasiga prylar lite billigare och lägga för mycket tid på att laga dem. Turligt nog var det mest spruckna kretskortsbanor och CMOS-logikkretsar som hade pajat, Yamahakretsarna hade klarat sig.

    CS80 var ju "en av världens största synthesizers" som det stod i Yamahakatalogen. Det är mycket synt, men handen på hjärtat så är varje röst ganska tanig med sin ensamma oscillator och 12 dB/oktav-filter, även om det faktiskt finns både HPF och LPF. Men två röster parallellt, totalt 16 med 8 toners polyfoni, tillsammans med en rätt så skaplig analog chorus, och aftertouch. Sa jag aftertouch. Polyfonisk som alla vet. Absolut syntens största plus och är utrycksfullt så in i norden. Plus att tangenterna är mer som pianotangenter med sin enorma längd och anslagskänsligheten liknar därför inget på någon annan synt. Sen lite saker som global ringmodulator och pitchstrip, men inga bend/modhjul.

    Häftig men ... bara om man har plats, och ork att stämma alla 80 trimpunkterna för att stämma den med jämna mellanrum. Såldes efter många år för något i still med tio gånger vad den köptes för, vilket idag ter sig löjligt lite. Men jag hade inte plats till den.

    Någonstans här byggde jag en polysynt själv, efter att ha fått ge mig på att reparera en Memorymoog och insett att det här med polyfoniska analogsyntar var ganska trevligt. MiMi-a som den heter finns nog beskriven i en annan tråd här (eller se här: http://butoba.net/homepage/mimia.html), i vissas vardagsmun benämnd 'sylthen'. Kortfattat kan man väl säga sex analoga röster med delvis digitala oscillatorer, enveloper och LFO:er (tre enveloper och en LFO per röst, samt två oscillatorer och sub). Moogfilter, men har samtidigt en lite digital ljudkaraktär som jag inte riktigt blir av med.

    Mitt första riktiga köp var en Polysix. Fast den var inte helt riktig den heller, den köptes för att jag behövde ett sommarprojekt och skulle bygga ett MIDI-interface till den. Men den var i alla fall hel vid köpet. Hade den ett bra tag därefter, men såldes precis innan batteriet började läcka, vilket gjorde att jag fick ta tillbaka den för att reda ut den sörjan, men misstänker att det med tiden slutade fungera igen. Undras var den är nu.

    Polysix är ju med tanke på arkitekturen en riktigt bra maskin. Den ensamma envelopen är väl avstämd mot VCA:ns kontrollspänningskurva så man kan ha den både till VCA och filter samtidigt med gott resultat. Och två LFO:er, en allmän och en till PWM, lite lyxigt på en enoscillators analogpoly.

    Men sen har vi effektenheten. Ensambleeffekten är i och för sig bra men ack så karaktäristisk. Allt låter "Polysix" när man slår på den vilket blir tjatigt i längden.

    Polysix är nog den enda synt jag haft som har s k 'stretch tuning', dvs oktaverna är lite längre än en äkta oktav, ungefär som ett piano. Det gör att det blir svävningar när man spelar oktaver vilket ger ytterligare rörelse i ljudet.

    Tekniskt är den typiskt Korgklurig, med en gemensam exponentialgenerator för att få rösterna att spela välstämt med varandra, tillsammans med typiska Korgspartanska oscillatorer. En äkta VCO-synt utan autotune, imponerande, även om det finns lite analoga reglersystem i maskinen för att hålla exponentialgeneratorn i trim. Allt med understöd av Vactroler som tenderar att paja med tiden och orsaka permanentportamento (portamento är f ö något som den här maskinen inte har, liksom ingång för holdpedal).

    (Hade idéer på att köpa Polysixor och bygga MIDI i dem och sälja dem igen, men med handbyggda kort blev det för mycket jobb i slutändan, så det blev bara en till. Konstruktionen i sig togs dock sedan upp av en trevlig herre i Österrike som satte ihop en riktig byggsats med lite förbättringar på min originaldesign.)

    Nästa maskin kan ha varit en MG-1, köpt dels för att testa hur bra det gick att köpa saker från USA, och dels för att jag hade sett en sådan när jag var i Kanada och besökt Radio Shack när det begav sig. Detta var innan var och varannan syntentusiast hade köpt hit maskiner från fjärran länder, eller jag trodde det var så i alla fall. Vi talar tidigt 90-tal.

    MG-1:an har jag kvar, för ovanlighetens skull, svagt moddad med bl a bendhjul och multitrigg.

    Vad ska man säga om den, den är en Moog för bövelen, den enda synt du behöver, egentligen. Och den polyfoniska rösten är en trevlig gimmick som man kan antingen ha som orgel eller som tredje oscillator eller bara för att det är lite udda. Föredrar MG-1:an framför Roguen som annars ligger ganska nära utseende- och ljudmässigt, men är lite mer av en presetsynt jämfört med MG-1.

    En Juno-60 tror jag var nästa. Inköpt lite av en händelse för att den dök upp till ett vettigt pris (2300:- tror jag, i mitten på 90-talet). Min vana trogen var det något som behövde åtgärdas på den, men det var i form av spilld coca cola i tangentbordet som gav vissa tangenter en dämpad återgång. För övrigt var den fin, men hade svartmålade gavlar. Använde den till lite DCB-experiment med tiden för att lära mig protokollet.

    Juno-60 är ju ... Roland, liksom. Rolands svar på Polysix, men med DCO:er. Härlig synt. Underbart chorus. Sa jag fantastiskt chorus? Visar liksom Polysix att det går att bygga användbara enoscillatorsyntar med ilte eftertanke.

    EDIT: Höll på att glömma. Någonstans här landade en MS-20, givetvis i trasigt skick, där utbyte av ett antal transistorer behövdes. Sen mådde den rätt så bra, men fick aldrig så mycket musikalisk kärlek hos mig som sedemera hos @machinepop som köpte den. MS-20 var ju en drömsynt på sin tid, när man som finnig tonåring läst Korgkatalogerna baklänges och framlänges. Men när jag väl hade den hade jag lite passerat min monosyntperiod så den blev inte så långlivad. Men det känns skönt att ha ägt en.

    Sista analogen jag köpte var nog Cheetah MS-6. Faktiskt i fullt fungerande skick, begagnad, vilket var ovanlig. Köptes i Stockholm när jag var på semester, och jag minns att jag testade den noggrannt eftersom jag visste att den var ett problembarn. Med tiden moddade jag den med volymkontroll, och gav mig på att hacka mjukvaran i den, men gjorde inga stora förändringar, mitt initiala arbete togs dock över av en man vid namn Kristofer Maad som gjorde en betydligt större insats och som väl fortfarande säljer uppgraderings-ROM och även reservdelar som CEM3396:or (http://www.maad.net/ms6/index.html).

    MS-6 och jag hade alltid ett älska-hata-förhållande. Det borde ha varit en drömsynt, med sex oberoende Curtisröster, programmerbara från frontpanelen. Men Cheetah hade väl inte riktigt hjärtat på helt rätt ställe, så maskinen har en del egenheter som linjära enveloper som gör den mindre intressant än vad den kunde varit. Plus att CEM3396-maskiner alltid låter tråkigt i varje fall när det gäller sitt grundljud vare sig det står Cheetah, Oberheim (Matrix-6 och -1000) eller Dave Smith på frontpanelen (Dave lägger ju dock till en massa magi i form av LFO:er och annan skoj modulation som till viss del väger upp. Han är ju Dave Smith, liksom). Till slut tog jag mod till mig och sålde den för några år sedan, efter att ha noggrannt spelat in de bästa ljuden jag hade så att jag kan sampla av dem eller försöka återskapa dem på någon annan maskin om andan skulle falla på. Det har den inte gjort än.

    Och där slutar nog min analoghistoria. Sen har det blivit en del hemmabyggen och synthackande (Gliglimodden till Prophet-600 var en källa till programmerarglädje i och med buggfixande och sequencerprogrammerande) och inte sällan syntreparationer av allt möjligt i syntväg, men det är en annan historia.

    EDIT2: Den här hade jag glömt ... för att den alltid står framför näsan på mig ... eller så är det analogmässigt lite skämmigt ... Köpte en i vanlig ordning inte helt fungerande Alpha Juno 2 för några år sedan, som numera gör tjänst som masterkeyboard, med sitt vägda Roland-80-talsklaviatur, mums. Har inte ens ljudutgångarna inkopplade i mixern. Kan inte helt sätta fingret på vad det är med den maskinen, men jag gillar inte ljudet från den. Känns alltför karaktäristisk, eller nåt. Trots analoga filter och smått udda oscillatorlösning. Men den är kompakt och har som sagt ett utmärkt klaviatur på fem oktaver så den passar utmärkt där den står.

    Over to you, FC...
    Senast redigerat av ricard den 2019-06-13 klockan 06:50. Anledning: Buchla, MiMi-a, MS-Volvo Juno-2

  9. #9
    Erik G
    Erik G är inte uppkopplad
    Erik Gs avatar
    Veteran
    Oj. Undrar när jag ska orka skriva i den här tråden. Men jag ska försöka.

  10. #10
    Ulven
    Ulven är inte uppkopplad
    Ulvens avatar
    Veteran
    Citat Ursprungligen postat av Erik G Visa inlägg
    This quote is hidden because you are ignoring this member.
    Oj. Undrar när jag ska orka skriva i den här tråden. Men jag ska försöka.
    Ordagrant min egen tanke...

  11. #11
    Firechild
    Firechild är inte uppkopplad
    Firechilds avatar
    Veteran
    Citat Ursprungligen postat av Ulven Visa inlägg
    This quote is hidden because you are ignoring this member.
    Ordagrant min egen tanke...
    +1

  12. #12
    Cberga
    Cberga är uppkopplad nu
    Cbergas avatar
    Senior
    Härligt att ta del av dina synteskapader @ricard

    Jag har några korta nedstigningar i analogdjungeln men ofta sålt av fort pga nojja för att vintageprylarna ska gå sönder.
    På gymnasiet hade jag Korg MS-20 och Roland SH2 men det var innan jag hade någon aning om vad jag sysslade med ljudskaparmässigt. Jag frågade honom jag köpte SH2:an av om den kunde låta som syntbasen i Take one med Front och han sa ja och så köpte jag den. Men jag lyckades sen aldrig skapa det ljudet. Något år senare sålde jag.
    Yamaha CS-70M, hade jag en kort tid 2017, . Köttig tung pjäs. Väl det sista analogmonstret Yamaha gjorde innan DX-7 revolutionerade syntvärlden? Säkert den mest inspirerande synt jag spelat på. 6-röster /2vco per röst. Flexibla filter. Ring mod, chorus ensemble effekt, polyfonisk sequencer, aftertouch, 2 lfo:er. Och det där lite nasala "searing" CS-soundet. Kunde försvinna iväg i flera timmar med den synten och ett BigSky-reverb. De Springer iväg i pris. När jag sedan sålde bkev det en av få affärer jag gjort där jag faktiskt gått plus.
    Hybrid som jag uppskattat mycket är annars DSI Tempest. Sjukt allround, både trummaskin och synt ju.
    För monofon analogsynt går jag till modularsystemet. Men polyfon analogt har jag inget för tillfället. Tar gärna emot tips

  13. #13
    kockpit
    kockpit är inte uppkopplad
    kockpits avatar
    Veteran
    Försöker få listan i kronologisk ordning, något kortare beskrivningar än ovan.


    Juno-106, köpt för 5000kr, svårsåld för 5700kr (precis innan priserna sköt i höjden), (ångrar en del, läcker synt).
    Min andra synt, hade i 15 år, låter alltid bra och rätt, men väldigt begränsad, finns inget kul, inga roliga LFO-vågformer, eller skojig modulation, trist att stacka DCO:er också. Men choruset är ju vad det är. Och den låter bra, sa jag det? Bytte ett filterchip (bara att köpa över disk hos Roland på den tiden) under tiden jag hade den, tror det bara blev två chip från ny kvar då.


    CS-5, köpt för 2000kr, ej såld.
    Underbart 12dB multimodefilter, fantastisk PWM, lite skitigt ljud, sånt där som VA/VST ofta inte tar höjd för (dynamisk smuts), gillar enkelheten, bra till soloslingor och köra LFO med sågtand (sluttande kurva alltså) till VCA med brus är alltid lika kul, trrrrrappapapapapapa. En av de syntar jag gärna spelar på ordentligt.


    Deep Bass 9, köpt för 1600kr, såld för kanske 1500kr.
    Något försök att göra en 303:a, funkar inte till det har jag läst, funkar bra som enkel bassynt dock.


    AX-60 köpt för 2500kr, såld för 4000kr (ångrar lite)
    Lider av att bara ha en VCO och ingen sub heller, men VCO->VCF mod och LFO med random gör den mycket kul, två enveloper, arpeggiator, programmerbar split gör att man kan stacka olika många röster på varandra, eller bara köra mono, 6 smådriftande VCO:er+choruset=fett.
    Triggar snabbt, men sega reglar.
    Så här låter den: https://soundcloud.com/kockpitsweden/ax602016


    MFB Synth II köpt för cirka 3200kr, såld för typ samma.
    Ser ut som en USB-kontroller till VST-Minimoog och låter som det också. Placebo antar jag, men åkte ut snabbt.


    Matrix-6, köpt för 5700kr, såld/bytt för typ 5000kr
    Jättekul att programmera, låter gammalt, massa modulationsmöjligheter, lite seg triggning, upplever att den låter Oberheim. Men fastnar lätt i menyerna när något litet bara ska ändras.
    Så här låter den: https://soundcloud.com/platon1980/pekingmpmatrix080729


    Paia 9700s, byggsats köpt för cirka 4500kr, såld för 1000kr, i nästan fungerande skick.
    Låter riktigt bra tycker jag, vintage och har en del smarta funktioner inbyggda med sina brytjack och LFO/ENV i modulerna.
    Men jag gillar inte att sladda runt.


    Axxe mk3 köpt för 3300kr inkl. little MCV, såld för typ 5500kr. (ångrar lite)
    Låter 70-tal, filtret låter inte Moog, bättre tycker jag, just utan det där tydliga Moogljudet, envelope till PWM, härligt. Moddade med switch för audiosnabb LFO och subosc (som funkade sådär), blir en helt annan synt då, men ändå lite trist på något vis.
    Underbar layout och design generellt. Men blev inte använd (som allt annat) och fick gå.


    Kawai 100f, köpt för runt 3000kr, finns kvar
    Mysig liten välbyggd maskin, känns lyxig på det sättet, sega gojsiga reglar (jämfört med Axxens grusiga), lättspelat tangentbord (till skillnad från Axxens P&R-crap), två enveloper, Moogfilter och VCO som går från LFO till 2”, som kan modulera filtret=du kan göra alla elektroniska percussionljud du kan önska. En av de syntar jag gärna spelar på ordentligt.
    Så här låter den: https://soundcloud.com/platon1980/platonkawai100f


    Nanozwerg, köpt för typ 1500kr och såld för 1300kr tror jag. (ångrar pyttelite)
    Riktigt kompetent liten manick, låter bra och kul modulation.
    Så här låter den: https://soundcloud.com/platon1980/nanozwergdemo


    Polivoks, köpt för 6000kr.
    Stor, plastig, men distar så skönt hela tiden, loopbara enveloper, skrikande filter, verkligen karaktär, som gör den riktigt kul att spela på, hanterar elektronisk (FM) percussion bra, mycket tack vare crossmod och BPF. En av de syntar jag gärna spelar på ordentligt.
    Så här låter den https://soundcloud.com/platon1980/polivoks150201


    Siel Opera 6, köpt för 2500kr, såld för 5000kr tror jag (ångrar lite).
    Bra layout, bra PWM, men inga roliga grejer, inget chorus, ingen spännande modulation. Och drar man upp resonansen får man kompensera med volym för att inte börja gråta. Men den låter riktigt bra och triggar snabbast av alla digitalt styrda syntar jag haft.
    Så här låter den: https://soundcloud.com/platon1980/sielopera6


    SH-3a, köpt för 4000kr, kvar.
    Skum grej, men riktigt kul med all sin modulation och 5 ”orgelvco:er” samtidigt, med PWM på en.
    Bara köra igång sample&hold och ratta loss, skapa rytmiska mönster med filter, VCA och VCO.


    MG-1 köpt för 4000kr, såld för cirka samma.
    Kom i totalt ostämt skick, men lätt att stämma, speciellt med åtkomsten utifrån. Låter Moog, riktigt bra resonanssnäpp i filtret, tog bort det mesta av kletet, moddade med -oktavswitch (ett måste) och envelope till en eller båda osc, för de riktiga syncsvepen.
    Men den var inte så kul, så den fick gå.


    JX-8P med PG, köpt för 3000kr såld för 5000kr (ångrar lite).
    Låter brett och fett, men ack så seg. Och inte kul med PG heller, fick gå innan jag orkade lära känna den ordentligt.


    MS-10, köpt för 7000kr (precis när de var som dyrast), såld för cirka 6000kr.
    Nyskick, denna hade jag drömt om så länge, men ack så tråkig, spelade kanske en halvtimme på den totalt.


    Basstation 2, köpt för typ 2500kr, finns kvar.
    Fantastisk maskin, lite för många funktioner, men fixar typ alla ljud och seqeuncern är också toppen. Kan egentligen ersätta alla gamla monosyntar, men placebo och magkänslan ska ha sitt. Äter gör man även med ögonen också.


    Mopho x4, köpt för cirka 7000, sålt för typ 6500 och köpt igen för samma.
    Låter gammalt, enorm presetbank med användbara ljud att utgå ifrån och det behövs, speciellt när jag inte alls gillar modulationsmatris.
    Och som då naturligtvis innehåller massa skoj modulation.


    Prophet 600, köpt för 13000kr, finns kvar.
    Behöver egentligen ingen mer analog synt än denna och någon mono för rappa basar, väldigt bred palett, med modulation och PWM m.m.12 vco:er stackade, fett. Min favoritmodulation, vco->vcf mod. Öka resonansen och den blir bara ännu vildare.
    Budgetkänsla i alla reglage, plastiga och lite grusiga potar, extremt låg upplösning.
    Tycker inte den triggar så segt som alla säger.

Liknande ämnen

  1. Vem har gjort musiken i filmsnutten?
    Av Kloon i forum Skivor & artister
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2017-07-06, 09:49
  2. Vem har gjort låten?
    Av Undrande i forum Allmänt om musik
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2012-10-20, 12:04
  3. Vem har gjort denna basgång?
    Av Olle2000 i forum Allmänt om musik
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2010-11-15, 02:40

Behörigheter för att posta

  • Du får inte posta nya ämnen
  • Du får inte posta svar
  • Du får inte posta bifogade filer
  • Du får inte redigera dina inlägg
  •