Inte läst hela tråden, men jag tycker att frågan är dåligt ställd. Jag har aldrig slutat att lyssna på ny musik, oavsett om den är ny för mig eller nyproducerad. Däremot har jag inte många nya "comfort-bands/artists". Det har med åren blivit svårare och svårare att kvala in i den kategorin.
Jag brukar tänka rent abstrakt kring konst att det finns verk som jag vill gifta mig med och leva resten av mitt liv med, sedan finns det one night stands. Inget fel på one night stands, men de fyller en annan funktion. Hela house/rave/klubb-scenen är uppbyggd kring one night stands och det är inget fel med det, men hemma vill jag ha ett långvarigt förhållande som är av mer betydande karaktär.
One night stands är kul, men det känns lite gubb-sjukt att ligga med 18-åringar nu när jag är äldre, och även att ta kontakt med ett one night stand såhär många år i efterhand är också ganska akward... Jag må vara ung i sinnet, men när allt kommer omkring så är jag vuxen nu, oavsett om jag kan vara det på ganska mycket mina villkor när det gäller kultur.
Frågan jag undrar är lite om det inte är så att guilty pleasures kanske är det där "ragget" som jag uppsöker då och då... Och vad krävs det för att skaffa en ny "musikalisk fru"?
Svara med citat
