Jag gillar ju blåssyntar, udda maskiner och Tolkien. Då var det svårt att låta bli en maskin med blåskontroll jag aldrig hört talas om, som befann sig på svensk mark och som heter Sting.
Utan att någonsin ha spelat på en Lyricon vågar jag nog killgissa att ett gäng japaner gjort en egen version av Lyricon II och framförallt riktat sig till den asiatiska marknaden och dessutom petat in midi.
Suboscillatorn är inte detta utan en andra oscillator. Ljuden består av 64 presets och jag använder nummer 33 här. Den hade ett lite träigt fagoottsound över sig som jag tyckte var fint att utgå ifrån.
Här kommer ett simpelt test komplett med slarvig fingersättning, kackig plan vart jag är på väg och riktigt ostigt reverb/delay från Zoom 1201. Håll till godo;
https://soundcloud.com/angaudlinn/lyricon-wannabe-test-anode-sting-ew-1
Japp, det blå är icke avdragen skyddsplast från 1986 - sexigt va'?