Hmm. Borde ju lyssna på hennes grejer någon gång. Mäktigt att Switched on Bach fick ett sådant genomslag!
Hm, då var jag sex år. Minns inte om jag visste vad en MOOG var just då? Tror inte det.
Men helt klart är hennes album en milstolpe för synthen.
A Clockwork Orange bidrog en hel del...Ursprungligen postat av jgb
Jag tycker plattan är fantastisk. Bästa bach-stunden man kan ha. Orglar och orkestrar i all ära liksom.
Mästerverk av mästerverk! Jag hade en idé om att göra Switched on, men med barnmusik. Titeln blev dock ett problem. Switched on kids/children skulle nog inte gå hem :/
Ett litet kärleksbrev från Atom TM till Wendy Carlos
https://www.youtube.com/watch?v=TvElfmn-TTI
Ingen på Youtube eller spotify.. buhu
SOB var en enorm milstolpe i mitt liv!
Svängde in på synthar, klassisk musik, komposition, modularbegär.
Haha!
Allt på en gång!Själv gapar jag ännu oförstående av vissa klanger på skivan, ofattbart snyggt och överintelligent gjort. Faktiskt rent oöverträffat. Magin finns även på Thriller & I Feel For You-albumen tycker jag, just detta med high end-kompetent ljudskruvande som jag ännu inte riktigt hört någon annan stans. Jag anser att det är angreppssättet som gett så goda resultat, inte utrustningen. Man har som hört ett ljud i sitt huvud och sedan lyckats skapa detta och få det inspelat, tänker jag mig. Ofta lager på lager och pow- det är där det händer.
Är det inte där största bedriften ligger? I att var först? Nydanande.. nyskapande. Om än på klassiskt material?
MJ i all ära; men han spinner ju mycket vidare på en redan etablerad motown-tradition. Han är ju inte i samma utsträckning nydanande som fru Carlos. Att efterapa andra - att sno massa inspiration av redan etablerade - slår i min bok inte så högt (klarar de flesta med lite jävla anamma och massa tid). Men att skapa något från grund upp - kräver lite vision.
Det är mycket "vision" även i PFs exempel - visst bygger det på en Motown-tradition, men också lyft till en annan nivå när det gäller arr och produktion. WC bygger ju verkligen på tradition - en "rendering" av Bach, men med andra förutsättningar. Båda är exempel på när någon/några varit "först" med att lyfta fram nya idéer och koncept - men knappast möjliga att jämföra "rakt av"...
Så här i retroperspektiv så är det väl en av de mest överskattade albumen som gjorts med tanke på hyllningskören. Vad är bra? En väldigt begåvad notläsare som spelar efter partitur och lyckas återskapa oboe/stråk/fagott etc med en modularsynth? Hur svårt är det? Inte alls. Men det var banbrytande på den tiden ja. Dels att denna person kom på idén men även hade tillgång till denna svindyra utrustning. Tur timing och talang i den ordningen som man brukar säga i branschen...
Det är ju inte ens speciellt kreativt. Ljuden är ju härmande ljud rakt av efter orkesterklangerna om jag inte missminner mig.
Då tycker jag Clockwork Orange soundtracket tar det en nivå upp.
Senast redigerat av Firechild den 2018-10-08 klockan 14:11.
Hehe, ja, jag satte inte in mig själv i ekvationen. Tanken var ju stora musikbegåvningar som blir ihågkomna i historien (där hamnar tyvärr inte jag hehe).Exakt. Lyssna på det mkt korta syntsolot / riffet i Baby Be Mine. Återskapa det tack
Om du har stor talang (vilket helt klart MJ hade, han är ju helt ohotat en av de största artisterna under 40 år) så får man använda det till något. Han gjorde helt sin grej. Och jävligt bra dessutom. Men någon hade redan krattat manegen. Det hade de inte för Carlos. Inte för Gary Numan heller när han blev först med "synthpop" med sin Cars som toppade UK listan. Det hade ingen gjort tidigare med elektronisk musik = pionjär. Men är ju bara min åsikt rörande "bedrift". Smaksak. Kan tänka mig flera 99or tycker de som gjort ett coolt brejk med sin Tr909 är större pionjärer än dessa gamlingar
Det kan ju låta nonchalant och ignorant men jag håller faktiskt med. Visst, att arrangera Back på synth var helt nytt grepp då och visst är det bra och fick stor betydelse. Men jag tycker inte det låter så kul idag. Jag tycker nog att Tomita gjorde det bättre - arrangera klassisk musik för modularsynth. Han använde synthens egna klanger snarare än att imitera akustiska instrument. Och gjorde det mer uttrycksfullt. Men det var väl synthens förbannelse de första 20 åren - att den skulle vara ett instrument som skulle låta som aktustiska instrument. Kanske inte sant 100% men allmänhetens uppfatting var nog ofta så. Och samplern och alla ROMplers gjordes/görs fortfarande i den andan.
Det känns som att med Minimoog reissue så har vi kommit till den punkten att synthen är ett eget instrument som låter synth på sina egna premisser.
Lika igno-nchalantkan jag hävda att SoB av samma skäl hade något som gjorde verket unikt långt efter Kraftwerk och "syntpop", då WC ägnade mycket energi i sitt härmande att faktiskt tolka verken - varierande tempon och inte minst dynamiken. Det dröjde i princip till DX7 innan dynamik (i form av anslagskänslighet) gjorde sitt återtåg på synt-arenan (på bred front - CS80 var ett obskyrt undantag
Nej, det var Beethoven
Storheten ligger enligt mig i att
- använda en modular till att framföra klassisk musik. Dessa apparater ansågs av de flesta inte vara musikinstrument. Tänk på att det nästan inte fanns några verk gjorda med synthesizers på den tiden
- tålamodet att multitracka alla de monofoniska stämmorna, spela manuellt felfritt och snabbt, utan MIDI, sequencers och autotuning
- att hitta ljud som både var musikaliska och passade till respektive stycke (Nej, ljuden är inte imitativa!) med fjäderreverb som enda effekt
Det är orättvist att bedöma detta verk med med de referenser vi har nu 50 år senare.
Lägg till det ett rackarns modigt och kreativt omslag (vilket även gäller "tvåan") Det kunde lika gärna ha blivit ett "knasalbum" en handfull brydde sig om.
Jag gillar Wendy, men tycker naturligtvis hennes egna grejer är roligare. Clockwork Orange, Tron m m.
Behörigheter för att posta
Svara med citat
