Ja, Pippin. Är frågan i tråden de historiska orglarna eller är det de nya ”orglarna” som diskuteras? Eller både och? De nya vet jag egentligen inte vad man skall kalla. Svindyra 3-4 manualiga workstations? med massor av samplade ljud och beats? Mycket förprogrammering och i mina öron ganska själlösa varelser. Orgelsläktskapet finns ju fortfarande med många möjligheter till ”hands on” variationer under spelning.Att de fortfarande idag skulle vara en statussymbol åtminstone på våra breddgrader har jag svårt att tro. Däremot är det väl fortfarande en stor grej i delar av Asien. Till det skall sägas att jag aldrig provat någon så eg skulle man väl vara tyst...
Gammelorglarna/hemorglarna/som de lite missaktande brukar kallas här: brunorglarna , hade väl sin begränsade tid och kanske var status en viktig del för några. Dyra var de ju i a f! Men vad jag märkte under min mer intensiva orgelsamlande period var att många hade en emotionell historia. Jag hade runt 2010-2014 kontakt med ganska många äldre personer som skulle göra sig av med sin ”klenod”. Och inte sällan fick jag höra mer eller mindre glada/sorgliga historier om ORGELN rörande barn eller barnbarns mer eller mindre lyckade musikaliska utveckling/avveckling alternativt far/mor-föräldrar som aldrig använt något annat än orgelflöjterna trots att de i vissa fall satt vid en ganska kompetent analog ”polysynth”. Men som sagt , nästan alltid fanns en historia så jag tror ändå de på något sätt i tidsandan fyllde en funktion och ibland en dröm.
Sedan kom DX7 och då dog orgleleran nästan över en natt. Dock som sagt inte i Asien och i vissa andra delar av världen som sydamerika. Holland och Italien har väl också kvar lite orgelkultur.
Men efter milennieskiftet och lite senare kom sådana som jag.
Vi finns i nästan varje land och vi är inte många men vi gillar de gamla hemorglarna. Vackra och som sagts ovan välbyggda instrument som är inspirerande i sin design , har fina mjuka analoga ljud och om man är om så bara lite teknikintresserad roliga att jobba med. De svenska Electonefansen verkar vara mer inne på de senare digitala 80 och 90-talsmodellerna. Själv stannade jag vid de analoga från 70 och början av 80. Idag är det ingen status, snarare handlar det om sympatiblickar mot hustrun och ett tyst ifrågasättande av mannens mentala hälsa....
Så här ser det ut hemma ( de som är uppställda...):
Och vill man inte spela så kan man alltid öka på deras livslängd. Trots det som sagts ovan om 40 åriga fungerande exemplar blir det en klar förbättring av bl.a. ljud när man går igenom dem och byter ut gamla komponenter. Inte för värdets skull utan för det höga nöjets skull!
Så orglar för mig idag = den kompletta och varierande hobbyn!