Hur vet artister hur dom ska spela en låt live på exakt samma sätt som på skiva? Om man gör en låt med 1000-tals små inställningar till skivan?
Hur vet artister hur dom ska spela en låt live på exakt samma sätt som på skiva? Om man gör en låt med 1000-tals små inställningar till skivan?
Spelar de på riktigt blir det ju aldrig exakt samma, även om många artister (och deras publik) vill komma så nära som möjligt. Däremot verkar de flesta köra med något slags backtrack för att inte komma för långt från de avsnitt av studioproduktionerna som inte går att göra live. Queen var tidiga med körpartiet i Bohemian Rhapsody, sedan allt från AC/DC till de som t.o.m. har med en kitschig rullbandare på scen
Jag instämmer i kören. Det gör de helt enkelt inte.Ursprungligen postat av Musikrookie
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Jag har spelat in band som har två gitarrister, men 17 gitarrspår i en enda låt. Med andra ord en fysik omöjlighet för dem att återskapa live.
Och vi ska inte ens börja tala om sångbearbetningen...
Däremot kan man göra som REM exempelvis gjorde, De gick in i studion med inställningen att skivan skulle låta som live.
Instämmer med att live ska vara tillräckligt live för att vara intressant.
Tror dock i dessa tider, med mjukvaruinstrument och effekter, att det är lättare att komma nära skivan på scen. Frågan är kanske snarare vad man vill uttrycka idag.
(Sen att försöka låta live i studion, det kräver ju en jävla massa processing för att fejka till. SÅnt är kul tycker jag.)
Ja har haft denna diskussionen tidigare i mitt hörn av universum... Personligen...så går jag på konsert för att jag vill se/höra/uppleva ngt annorlunda.. jag vill inte att det ska låta skiva... det är skittråkigt och oinspirerande. Det slutar oftast med att jag blir förbannad och går därifrån... Samtidigt har jag vänner som blir förbannade för att det inte låter så perfekt som det gör på skivan de har hört. Sen beror det också så klart på artistens energi, uttryck och inlevelse. Kontentan är att ja gillar dynamik hos artister. En dynamik som jag oftast bara upplever live. På Skiva är så klart också dynamiskt, men kanske inte riktigt på samma artistiska uttryck.
Tveeggat svärd det där. Beror helt på artist, låt och framförande.
Ibland bäst m nå nytt, men ibland vill jag ha det exakt som på skiva.
Har stor respekt för att de flesta (de flesta av mina största idoler) vill framföra annorlunda för att utmana sig själv och publik.
Men vissa låtar är så sjukt perfekta på skiva att jag absolut INTE vill höra någon annan variant.
Därför var det faktiskt lite utav en 'befrielse' när jag såg Sade's konsert på SVT för nåt år sen där hon höll sig otroligt nära originalen.
Så proffsigt, så välljudande och man kunde inombords sjunga/digga med i stort sett hela vägen utan att störas av 'destruktiva' överraskningar, showoffs eller krystade utsvävningar.
Ytterligare ett perspektiv är ju varför just konstarten musik ska ha det här narrkravet på sig.
-"Seså, spela för oss!! Skivan var förvisso kanon, meeeen - nu vill vi se om du kan steppa och spela näsflöjt!"
-"Da Vinci, fin tavla o'så..! Men kan du måla den live endast iförd string samtidigt som du visslar??!!"
Mjukvaruautomatisering är ju i mångt och mycket jämförbart med rullbandare eller dat. Tråkigt ibland - nödvändigt ibland.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Imho är enorma klassiker svårast. Där sitter allt inbränt i huvudet och att höra Marian Gold fullkomligt slakta Forever Young idag är bara en utdragen tortyrprocess...
"If you can't sing, then give them dance!" som Marie Antoinette sa... Eller om det var Christer Björkman...This quote is hidden because you are ignoring this member.
Queen 1978 var påtagligt pinsamt live... De var iofs pionjärer på galet komplexa studioinspelningar, men de blev också mycket duktigare live under 80-talet!
Förr fick de gamla rockgubbarna lägga av runt 40 eller så när de inte klarade att lira och/eller pricka tonerna. Idag går det tretton på dussinet av återförenade 70-80-talsband där artisterna (framför allt sången) låter mycket närmare de gamla skivorna än de någonsin klarade av när de lirade live anno dazumal! Out-of-tune har blivit auto-tune och inte bara på sången
Eller så gör man tvärtemot vad alla dussinmusiker gör och gör det som Toto som lyckas variera sig ifrån spelning till spelning och improvisera en del mellan varven (inte allt, men en del). Därför som jag anser dem vara enastående att se live.
Jag och gitarristen har skrivit om en låt medan vi spelade den live. Inte så att vi stoppat in nya delar, men vi ändrade ett oändligt långt Gmoll som vår sångare ska ad libba på till en vettig ackorduppgång (E-F-G) för att det helt enkelt låter bättre. Man kommer på vad man kunde ha gjort bättre än då man spelade in, finns ingen anledning att inte ändra på låten när det händer.
Youtubade faktiskt detta av nyfikenhet. Måste nog tillstå att säga att någonstans är det mer intressant med de äkta livespelningar de gjort i modern tid, än som det var när det begav sig på 80 talet, då det var playback, inte ens sladdar inkopplade i syntarna. Men kan ju hålla med om att när fina analogijud från raritetssyndar byts till summerliknande ljud på romplers så tangerar det till att vara någon form av tortyr.This quote is hidden because you are ignoring this member.Imho är enorma klassiker svårast. Där sitter allt inbränt i huvudet och att höra Marian Gold fullkomligt slakta Forever Young idag är bara en utdragen tortyrprocess...
Kanske lite olika beroende på instrument. Men mig gode vän gitarristen kan helt obehindrat, under tiden vi sitter & super/röker direkt låta exakt som originalet, oavsett genre.
Nu är ju den största frågan denna... KAN HAN LÅTA SOM EN 303:A?This quote is hidden because you are ignoring this member.
Bara att dämpa strängarna lite med handleden. Hur svårt kan det vara att låta som en distad klarinett?This quote is hidden because you are ignoring this member.
Det är väl upp till artisten.
Tycker det är roligt att bygga typ uppslag för övergångar. Skönt att ha grunder att luta sig mot men att kunna bygga intensitet i ljud och arrangemang live beroende på stämning i rummet. Har många gånger förvånats hur samma grundarr kan bli så olika live.
Det viktigaste momentet i ett livesammanhang tycker jag nog att kunna påverka framförandet i förhållande till rum och spänningsmomentet av vetskap att det kan skita sig...
Det jobbigaste livesammanhangen jag varit med om är när monitorljud varit för svagt så känslan inte funnits på scen... sjuk uppförsbacke att prestera något då... en annan gång kom en random snubbe upp på scen och bad mig byta skiva för att sedan stå två meter från scen resten av spelningen och kolla uttråkad och arg på mig. Svårt att fokusera på den övriga publiken då.
Konstigaste gigget kan ha varit dreamhack... 10000 pers som lanar liksom men bra ljud och tillräckligt stort rum att inte fokusera på någon.
Två bästa spelningarna har nog varit en källarklubbspelning i New York efter två veckors peptalk av demonproducenter och artister som uppmanade att se livesammanhang som ett spänningsmoment... gick helt ifrån originaltempo och tänk. Slutade med någon slags improvisation i 150bpm och att alla skrek, grät och kramades. Det och en warehouse spelning i Bryssel med stort ljud och mycket härliga människor.
Så jäkla viktigt ändå att de som är i rummet är delaktiga i det man gör. Tycker det är svårt i Sverige. Folk är så jäkla rädda att råka gilla fel grejer på fel sätt. Men med lite ecstasy i blodet kan den mest kritiska stockholmspubliken skapa magi
Senaste konserten jag var på var förövrigt med bandet Vulkano, lät inte alls som på skivan trots att producenten rattade ljud men livearret med dess ljudbild var svinbra.
Dess för innan var det sexazoid på underbron, magiskt och kul, dansa hela kvällen.
Innan det var det Baba Stiltz som var någonslags rapmusikal, helt i ett eget universum, spelningen kändes som en berättelse...
Hajar inte band som matar låt för låt som på skivan fast med applåder och mellansnack.
Alla försöker inte ens att låta som på skiva.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Flera artister skalar ju av sina låtar väldigt mycket när de uppträder live som till exempel Ed Sheeran och The tallest Man on Earth.
https://youtu.be/k3Hyu3uiTJU
Jag ledsnade att gå på ”större” livekonserter när jag gick på Van Halen på slutet av 90-talet där otroligt mycket låg på backingtrack, speciellt körer förstås. När inte ens hårdrockarna bemödar sig med att spela hellive får de va. Då lyssnar jag hellre hemma i lugn och ro.
För att inte snacka om Depeche Mode! De dolde inte ens bandarna!This quote is hidden because you are ignoring this member.
DM lejde ju in hårdrockstrummisen på gott och ont också, glöm inte detThis quote is hidden because you are ignoring this member.För att inte snacka om Depeche Mode! De dolde inte ens bandarna!
JMJ tog ju synthlivespelandet till hyfsat intressanta nivåer men Live in your livingroom turnen, hette den så? Ja, jäklar vad surt han lirade på Theremin i Stockholm
Annars lät det förvånansvärt likt Oxygen plattan faktiskt. Vilket då ur min synvinkel är lite småtråkigt.
Men låt inte mig förstöra liveupplevelsen, det kan säkert vara helt underbart ibland
jmj hade väl Revox B77 som playbackmaskin har jag läst någonstans. Han diggade ljudet.This quote is hidden because you are ignoring this member.DM lejde ju in hårdrockstrummisen på gott och ont också, glöm inte det
JMJ tog ju synthlivespelandet till hyfsat intressanta nivåer men Live in your livingroom turnen, hette den så? Ja, jäklar vad surt han lirade på Theremin i Stockholm
Annars lät det förvånansvärt likt Oxygen plattan faktiskt. Vilket då ur min synvinkel är lite småtråkigt.
Men låt inte mig förstöra liveupplevelsen, det kan säkert vara helt underbart ibland
Vissa gitarrsolon är ju ikoniska, nästan så man blir lite besviken när de lirar ngt helt annat. Speciellt om det är extrem-gitarr-musik med invecklade hypersolon.
+1This quote is hidden because you are ignoring this member.Bob Dylan gör ofta nya versioner av sina gamla låtar live. Asdåligt brukar det bli
Lou Reed var likadan.
Som liveljudtekniker är jag förbluffad över hur faaan de fått till det soundet live, låter verkligen som en studioinspelning.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Kanske är det också var det inte rätt vanligt att byta ut allt utom typ trummorna på liveskivor förrThis quote is hidden because you are ignoring this member.
- - - Uppdaterad - - -
Kiss, judas priest osvThis quote is hidden because you are ignoring this member.Kanske är det också var det inte rätt vanligt att byta ut allt utom typ trummorna på liveskivor förr
De släpade ju med 24-kanalare till de gig som skulle spelas iin/filmas, med separat inspelningsmixer och tillhörande ljudtekniker. Sen kunde de sitta och fila på mix och sound och rätta till/lägga om detaljer.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Att sedan de här gubbarna var j-vligt drivna och säkra underlättar ju det jobbet
This quote is hidden because you are ignoring this member.att höra Marian Gold fullkomligt slakta Forever Young idag är bara en utdragen tortyrprocess...
https://youtu.be/PyfwmRcglsU
hmhmhm
Behörigheter för att posta
Svara med citat
