Det skulle vara intressant att veta hur ni går tillväga?
1 . När ni spelar in en sångare eller kanske er själva, spelar ni då in hela låten, helt genomsjungen i ett par tagningar eller delar ni in sånginspelningen i sektioner, så att ni exempelvis spelar in Vers 1 först och tar alla tagningar ni behöver för den sektionen för att sedan gå vidare till nästa del, kanske en brygga? O.s.v.
Fördelar nackdelar med de olika tillväga gångsätten? Har ni ett annat tillvägagångssätt?
Oftast hela, några olika gånger och dagar. Är det tajt mellan t ex vers och refräng och kanske vitt skilda sångsätt/tonart så kan jag dela upp vers och refräng. Men då kör jag alla verserna i ett block först.
Fördelen är att jag i grund och botten gillar råare replokalkänsla över både sång och musik så det eviga pillandet är inte jag oavsett... Nackdelen är att det kan kvarstå nå'n skevhet för mycket i slutresultatet.
Efter som "min" sångerska inte har repat eller hört låten innan brukar vi lyssna igenom ett par gången, sedan tar vi in en vers/brygga/refräng i taget. Repa den några gånger, sedan 5-20 inspelningar så det finns något att plocka ihop ifall ingen version satt helt.
Oftast hela låten några tagningar.
Det är lättare att få samma känsla etc om man tar det som en helhet istället för småbitar. Om det inte blev riktigt bra, så kan jag ta om en vers eller en refräng separat, men aldrig mindre delar än så.
Intressant att läsa hur ni gör.
Kan tillvägagångssättet också vara kopplat till musikgenre? Mer sektionsvis sånginspelning när man arbetar med elektronisk musik och mer hela sånginspelningar för exempelvis singer/songwriters?
Delar den åsikten helt.Ursprungligen postat av Claes
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Njae, kanske... i mitt fall är det synnerligen elektroniskt, men samtidigt med en känga planterad i folkmusiken och berättartraditionen. Det blir sjukt konstigt när en färdig inspelning andas olika stämning genom en text som är berättande. Som att lyssna på en ljudbok där man ibland hör att inläsaren gått på lunch och sedan återvänt för nytt pass. Det är en annan ton i rösten s a s.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Jag har stött på det problemet.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Senast redigerat av BoscoSync den 2017-04-23 klockan 23:27.
Håller med om att en hel tagning nästan alltid blir bättre än att hålla på och compa ihop en massa. Men personligen brukar jag aldrig bli nöjd om jag tar om en hel vers eller refräng, då brukar det sluta med att jag svär en stund över resultatet och sen gör en ny, hel tagning. Då lagar jag hellre enstaka och korta snuttar. Samt lever med att det inte är perfekt överallt.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Men hur perfekt det måste vara tycker jag styrs mycket av vad det är för sorts musik och vad det är för sorts produktion. Jag hade en period då Scritti Polittis superslicka superproduktioner var mitt ideal och då compade jag sången som en tokig.
Jag har faktiskt funderat på att skaffa Melodyne, för att kunna reparera småmissar i en i övrigt bra tagning, för att slippa hålla på och ta om när jag spelar in mig själv. Jag tappar personligen oftast energin efter bara ett par - tre tagningar.
När jag spelat in andras sång, så har det dock varit väldigt olika vad som funkat bäst för dem. Så det finns nog ingen allmängiltig regel, utom möjligen att en bra första- eller andratagning ofta är svårslagen.
Det beror på arret framför allt. Ibland vill jag ha samma grundkänsla i vers och refräng och tar då helst allt i ett svep. Men arret kan innehålla långa sånglösa partier, så det måste kanske klippas och hoppas ändå. Sen kan också det vara en medveten grej att spela in verser och refränger separat just för att de ska proddas olika och ha olika attityd liksom. Kanske vill jag använda olika mickar.
Håller med om förstatagningens guld. Eller i undantagsfall andra. Brukar inte fortsätta försöka, utan gör nåt annat och väntar in nästa tillfälle.
- - - Uppdaterad - - -
Det beror på arret framför allt. Ibland vill jag ha samma grundkänsla i vers och refräng och tar då helst allt i ett svep. Men arret kan innehålla långa sånglösa partier, så det måste kanske klippas och hoppas ändå. Sen kan också det vara en medveten grej att spela in verser och refränger separat just för att de ska proddas olika och ha olika attityd liksom. Kanske vill jag använda olika mickar.
Håller med om förstatagningens guld. Eller i undantagsfall andra. Brukar inte fortsätta försöka, utan gör nåt annat och väntar in nästa tillfälle.
Jag gör som de flesta andra här: Spelar in hela låten rakt av, om och om på flera spår. Kanske fyra-fem omgångar. Även här brukar gälla att första eller andra sitter bäst, men för säkerhets skull gör jag flera tagningar. Ibland blir nåt ord sluddrigt, nåt S eller P sticker ut. Eller nåt annat knas.
På tal om puffande P-ljud så funkar det bra om sångaren byter ut P mot B i texten (Bannkaka). Brukar fixa det eventuella problemet.
Men självklart gör jag undantag om det är trångt mellan till exempel brygga och refräng. Bara att skapa ett nytt spår och dela upp sången.
Det här gäller dock när jag spelar in andra (vilket är det vanligaste), iom att det inte alltid är så enkelt att få till nya inspelningstider med folk. Bra att ha "reservinspelningar" då.
Sjunger jag själv kan jag nöja mig med en eller två tagningar och behövs det nåt fix så är det enkelt att spela in igen.
Senast redigerat av deadbeat den 2017-04-26 klockan 21:48.
Ibland hela låten på en gång, men oftast mindre delar.
Eftersom vi/jag i princip aldrig repat låtarna innan det är dags för inspelning behövs ju ett visst mått av inlärning och då är det enklast att ta ett stycke i taget tills det sitter.
Är det väldigt olika karaktär på vers och refräng brukar jag dela upp det. Annars hela låten rakt igenom, kanske laga någon strof direkt om resten sitter. Har slutat sätta saker på första tagningen. Blir alltid piss. Var bättre på det förr av någon anledning.
Receptet jag använt vid inspelningar det sista är att först göra en slasktagning som åtminstone har orden på rätt ställe, autotuna och panna ut den helt. Sen gör jag riktigt tagning med slasken som referens i ena örat. Har sparat en hel del tid faktiskt.
Bra tips! Om jag skaffar Melodyne så ska jag definitivt prova det.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Om arret varit stökigt så att jag haft svårt att höra pitchen, så har det hänt att jag lagt sångstämman på nåt rakt, tydligt keyboardljud och haft det spåret som referens. Samma sak när jag nån gång lagt lite knepigare körstämmor. Men det där låter ju som en ännu bättre metod.
Det är ett superbra verktyg som jag inte tycker man ska vara rädd för. Alla använder det, även om nästan ingen erkänner det...This quote is hidden because you are ignoring this member.
Ja, ja - kanske inte alla, men jag är ganska säker på att de flesta gör det, för att slippa lägga ännu mer tid i studion när de redan är trötta.
Just det som du nämner är precis den situation där Melodyne kommer in som en räddande ängel. Man har kämpat med att få allting rätt, men så kommer det där lilla retliga timingfelet tillbaks, som man lyckades jobba bort 3 tagningar tidigare - eller så träffar man bara nästan rätt i pitch där det var helt rätt förra tagningen, när känslan har blivit helt perfekt. In med Melodyne på missarna, så räddar man dagen utan att det ens kan anas att man har korrigerat något.
Är det för stora fel, så är det däremot bättre att träna mer och göra en ny tagning - för annars får man sitta och redigera i evigheter innan det blir klart...
Jag hade faktiskt en kund som köpte Melodyne för några år sedan och hörde av sig långt senare. Eftersom han fick en visuell bild av vad som var fel när han spelade in, så lärde han sig efter hand att bli bättre på både intonation och timing - så till slut behövde han inte längre använda Melodyne. Så kan det också gå, om man tillåter sig att "fuska"...
Ja, så har vi också gjort ibland.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Det där kan jag förstå. När jag började använda en sequencer, gamla goda Dr T's KCS, så lärde jag mig massor om tajming (inte minst om hur effektivt det kan vara att ligga lite före eller lite efter med vissa saker), om arrangemang, om kontrapunkt. Idag kan jag känna att det visuella fokuset i en DAW kan vara ett problem för mig, att jag kan låta synen vinna över öronen s.a.s. Men vid en viss punkt i en musikalisk lärprocess kan det verkligen vara givande att kunna visualisera "rätt" respektive "fel".This quote is hidden because you are ignoring this member.Jag hade faktiskt en kund som köpte Melodyne för några år sedan och hörde av sig långt senare. Eftersom han fick en visuell bild av vad som var fel när han spelade in, så lärde han sig efter hand att bli bättre på både intonation och timing - så till slut behövde han inte längre använda Melodyne. Så kan det också gå, om man tillåter sig att "fuska"...
Ännu ett bra tips jag måste prova, tackar!This quote is hidden because you are ignoring this member.
Själv brukar jag försöka hoppa över plosiverna (B, P, D etc) helt när jag lägger körer eller dubbar. Låter helt sjukt om man lyssnar på spåret isolerat, men gör att man kan låta understämmorna vara lite otajta utan att det låter som att man stammar.
kör sällan hela låten i ett helt kör, oftast blir det att jag kommer på eller skriver en kort sektion av låten och sjunger in den. Sedan blir det ett nytt segment som jag spelar in. Jag loopar punkten i låten jag vill spela in om och om igen och sen klipper jag bort all sur sång så det blir en perfekt slinga.
Spelar ytterst sällan in sång. Men idag o imorrn har jag två dagar i studion med en indisk sångerska. Ganska nervös faktiskt. Men det ska också bli riktigt roligt! Ska försöka hålla fokus på en låt i taget och inte stressa.
Har ett litet gäng mickar o ett par preamps att testa mellan. Ska försöka att inte ge det för mycket fokus o tid. Men man vill ju att det låter bra.
Nu vet jag inte hur erfaren sångerskan är men här är mina tips:
1. Se till att hon ställer krav på lyssningen, att den är så bra som möjligt, vilka instrument hon vill höra högst, spelar ingen roll om
det skall mixas så sen, viktigt att ha melodi och rytmstöd som hörs högt och att man får reverb, ev kompressor etc i lyssningen.
2. De första två-fyra tagningarna är viktigast, det blir sällan bättre efter det så pilla inte bort dem med att
testa preamps/mickar etc.
3. Spela in allt. Behåll alla tagningar. Med samma signalkedja så man kan kopiera mellan tagningar om
enstaka strofer är skeva i en känslomässigt bra tagning.
4. Tänk bara sång, om den inte blir bra/stödjs perfekt av rytmiken så kan musiken behöva ändras, så testsjung själv på arret innan,
så att det blir 10ggr bättre när sången kommer på, kanske behöver man sänka/ta bort instrument för att ge sången utrymme.
Var inte rädd för att ändra radikalt, det är inte optimalt men hellre det än att sången ej passar låten.
Jag brukar spela in en vers/refräng i taget och spela in tills jag har tre tagningar som låter bra. Sen klipper jag ihop det bästa från de tre tagningarna. Jag tycker det brukar gå förvånansvärt bra att klippa mellan tagningar utan att det märks men det är nog svårt om de inte är inspelade vid samma tillfälle, då låter det ofta för olika om rösten. Men det beror ju på lite hur sparsmakat arret är också förstås.
Jag delar upp i småbitar. Men försöker att undvika olika studiosessioner för samma "sångpartitur". Annars blir det för olika sound på grundrösten.
Leadsång
Om jag sjunger själv så är det beroende på dagsform hur jag gör, allt på en gång eller små snuttar. Vissa partier måste jag hitta feeling på, kan ta tid och många tagningar. Feeling grejen är svår när man inte har någon med sig som kan hjälpa dig på traven med uttrycket. En bra sångproducent gör mycket för uttrycket.
Körer
Gör jag nästan alltid i loopar.
Kan tänka mig att det är lyxigt att ha limiter så tidigt som möjligt i signalkedjan på en eller flera frekvensområden, t.ex dedikerad "channelstrip" men är det ett måste alla gånger?
Bra tips!This quote is hidden because you are ignoring this member.
Tack för tips! Hon har bra studiovana så hon visste vad hon ville ha. Och vi har hittills lagt sången på en enda drone med ett enkelt beat. Smidigt!
Nu ska vi lägga några tagningar m olika mickar
Väldigt häftigt att lyssna på hennes tagningar helt rättuppochner och det bara låter grymt! Men ska se till att ha material så jag kan fläska på med flera lager på några ställen.
Om man mixar material i efterhand så är små korta tagningar svårt att få till, bättre att ta helhetstagningar om möjligt. Det låter oftast bäst också, mer homogent.
Om ni spelar in hos någon som tar hyffsat betalt, ställ krav på att de sätter upp en setup som passar den som sjunger. Både preamp, mick/mickar samt medhörning. Om de inte löser det utan en massa testsång så tycker jag inte de skall ta betalt...
När jag svarade i det här ämnet för ett drygt år sen, så funderade jag på att skaffa Melodyne, för att fixa småmissar och slippa ta om i övrigt bra tagningar. Sen dess har jag skaffat det, så jag tänkte bara följa upp lite.
Jag har bara använt Melodyne på en låt än så länge, men det var en helsikes massa körspår (typ 18), så jag har ändå spenderat ganska mycket tid med just det där småfixandet. Det är verkligen ett fascinerande kraftfullt program! Claes nämnde hur användbart Melodyne kan vara rent pedagogiskt, för att man ser hur man sjunger och det var verkligen intressant att se hur jag glider in till vissa toner, på ett sätt som visuellt ser surt ut, men som inte alls uppfattas som surt när man lyssnar på det. Och trevligt nog kan man redigera även sådana partier, utan att tappa de nyanserna. (Det var också intressant hur tydligt jag kunde se vissa manér jag nog borde sluta med.)
Men det är verkligen inget verktyg man bara slänger på som en catch-all/fix-all! Jag skulle nog vilja jämföra det mer med att redigera bilder i PhotoShop, än med att redigera en MIDI-tagning i en DAW. Det varierar garanterat mellan genrer, men det man subjektivt upplever som "bra" sång är verkligen något mycket mer komplext än "objektiva" parametrar som rent och tajt och det var flera gånger som jag upptäckte att det faktiskt lät bättre att "försämra" dub x till att följa den "sämre" dub y, än tvärtom.
Summa summarum så tycker jag att Melodyne faktiskt är smått genialiskt och något helt annat än det "autokorrekt för sång", som en del som dissar det verkar tro. Att det dessutom kan användas kreativt för häpnadsväckande drastiska förändringar av ursprungsmaterialet, är ju ingen dålig bonus!
Det gick riktigt bra med inspelningen. Jäkligt proffsig var hon. Sär här lät det när hon la åtta lager på en chant. Detta är helt utan nån sorts editering eller minsta pill med inspelningarna.
https://youtu.be/BQ5H2STCbis
Tänkte hjälpa henne med ett mikrofonköp också. Budgeten är typ max 1500
Finns beg SE Electronics 2200A samt ny Röde NT1 tillgängligt. Vilken av dessa skulle ni rekommendera mig att välja? Eller har ni ett till alternativ?
Och ja, vi vet att det är bra att testa så mikrofonen passar ens röst, men vi har inte så mkt tid att åka runt o testa utan behöver nåt som duger för att spela in sång i hemmiljö.
Senast redigerat av M i Gbg den 2018-08-11 klockan 08:24.
SE micken verkar ju kostat mer ny. Snäppet bättre än NT1? Eller bättre att köpa en ny som man vet inte fått ev smällar?
Bättre vet jag inte. Däremot har SE tex lo cut som kan vara lite praktiskt. Men rent ljudmässigt så är det mer hur rösten passar med micken. Säkert ganska marginella skillnader på ljudet.
Köp den som är snyggast!
Hehe. Bra svar!This quote is hidden because you are ignoring this member.Bättre vet jag inte. Däremot har SE tex lo cut som kan vara lite praktiskt. Men rent ljudmässigt så är det mer hur rösten passar med micken. Säkert ganska marginella skillnader på ljudet.
Köp den som är snyggast!
SE X1T (heter den väl, den jag tänker på?) är rörmysig, snygg och bra i min värld. Sitter limmad i sin shockmount och brukar kosta lagom. Men som sagt, Röde är fin också.
Har nog postat den här länken förr, men den är relevant apropå indisk musik och att titta på melodilinjer.
Music in motion
Använt på det sättet tror jag absolut det är ett nyttigt program. En återkommande diskussion är om det visuella tar över för det auditiva. När man kan se hur många cent tonhöjden avviker från den korrekta, väljer man då att korrigera enligt vad man vet är rätt eller kan man lita på örat?This quote is hidden because you are ignoring this member.Jag har bara använt Melodyne på en låt än så länge, men det var en helsikes massa körspår (typ 18), så jag har ändå spenderat ganska mycket tid med just det där småfixandet. Det är verkligen ett fascinerande kraftfullt program! Claes nämnde hur användbart Melodyne kan vara rent pedagogiskt, för att man ser hur man sjunger och det var verkligen intressant att se hur jag glider in till vissa toner, på ett sätt som visuellt ser surt ut, men som inte alls uppfattas som surt när man lyssnar på det. Och trevligt nog kan man redigera även sådana partier, utan att tappa de nyanserna. (Det var också intressant hur tydligt jag kunde se vissa manér jag nog borde sluta med.
Men det är verkligen inget verktyg man bara slänger på som en catch-all/fix-all! Jag skulle nog vilja jämföra det mer med att redigera bilder i PhotoShop, än med att redigera en MIDI-tagning i en DAW. Det varierar garanterat mellan genrer, men det man subjektivt upplever som "bra" sång är verkligen något mycket mer komplext än "objektiva" parametrar som rent och tajt och det var flera gånger som jag upptäckte att det faktiskt lät bättre att "försämra" dub x till att följa den "sämre" dub y, än tvärtom.
Summa summarum så tycker jag att Melodyne faktiskt är smått genialiskt och något helt annat än det "autokorrekt för sång", som en del som dissar det verkar tro. Att det dessutom kan användas kreativt för häpnadsväckande drastiska förändringar av ursprungsmaterialet, är ju ingen dålig bonus!
Jag redigerar när det låter för surt. Kollar inte in hur det ser ut.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Det var rätt kul när hon gjorde en dub på ett spår i all hast så jag glömde byta mikrofon och flytta stativet till annan plats. När vi lyssnade på de två tagningarna tillsammans lät det som en enda tagning med lite lite lätt chorus påSå jäkla tajt o tonsäker hon var!
Intressant artikel!This quote is hidden because you are ignoring this member.
Jag tillhör dem som ibland upplever att det visuella tar över, men jag tyckte inte det var ett problem i Melodyne.
Det finns säkert de som sitter och hårdfixar allt, både pitch och tajming, men då tror jag andra verktyg, typ Autotune + audiokvantiseringen i en DAW, är enklare. Melodyne är så hårdsmackat med detaljerad visuell information, att åtminstone jag aldrig skulle orka att gå igenom ett helt sångspår visuellt, för att hitta det jag vill fixa. Istället gjorde jag som drloop, lyssnade efter ställen där det lät fel, öppnade det stället i Melodyne och pillade på bara just det.
Jag märkte direkt att det inte funkade att justera saker till att vara helt "korrekt", då lät det bara konstigt ihop med resten. (Jag har f.ö. ofta samma upplevelse när jag pillar på handspelade MIDI-spår. Om man inte är beredd att hårdkvantisera rubbet, så får man vara väldigt försiktig med justeringarna.) Men jag tyckte både den visuella representationen och verktygen närmast uppmuntrade till återhållsamhet. I själva verket tycker jag när jag lyssnar på slutresultatet, att jag nog kunnat gå hårdare fram.
This quote is hidden because you are ignoring this member.Det var rätt kul när hon gjorde en dub på ett spår i all hast så jag glömde byta mikrofon och flytta stativet till annan plats. När vi lyssnade på de två tagningarna tillsammans lät det som en enda tagning med lite lite lätt chorus på
Wow!
på mobilen ....
program: bandlab
effekt: voice note
här är jag lagt till autotone som oxå finns på programmet BandLab... det är exciting med det
https://soundcloud.com/hephaestusdog/dreamlights
Jag har börjat använda en hemstickad bebismössa på micken. HAr aldrig "orkat" fixa puffskydd och alltid haft motsvarande problem. Lösningen har legat och skräpat hela tiden
Brukar de rentav kompensera frekvensmässigt för puffskydd i konstruktionen/kalibreringen?
Jag brukar lajna
Mmm, den bild man kan få med ett enda ord.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Nej men man försöker oftast göra dem hyfsat raka i frekvensrespons. Något som i sin tur ibte alls är önskvärt för just sång. Däremot för rumsmickning och sånt.This quote is hidden because you are ignoring this member.Jag har börjat använda en hemstickad bebismössa på micken. HAr aldrig "orkat" fixa puffskydd och alltid haft motsvarande problem. Lösningen har legat och skräpat hela tiden
Brukar de rentav kompensera frekvensmässigt för puffskydd i konstruktionen/kalibreringen?
En jämn responskurva kan efterbearbetas. En färgande mick är alltid färgande. Ie. Man kan alltid ta bort. Men svårt att lägga till något som inte finns.
Jag spelar in bit-by-bit. Iom att jag använder många dubbningar så brukar jag ta stycke på stycke. Ett par meningar max i taget. Annars glömmer jag hur jag sjöng
Det brukar bli 30-40 sångspår/projekt. Grupperade i grupper typ vers lead (vers lead C/vers lead L/vers lead R), överstämma 1 C/L/R osv
Tech: Kör Neumannmik rätt in i UAD-Apollo.
Kollar Rick Beatto som intervjuar Soundgardens producent. Han berättar att deras sångare sjöng så högt att den ljudisolerade dörren vibrerade och sången hördes genom dörren. Det är då jag inser att aha det är då micken får rejält med energi och inte behöver fånga så sjukt mycket S- och T-transienter. Är det tricket? Sjung högt som fan?
...i duett med Stina Nordenstam...This quote is hidden because you are ignoring this member.
Men jag har en hangup på att alla mikrofoner egentlgen lyssnar helt fel. Om man lyssnar på en omickad kör så är det aldrig att man skulle störa sig på S-ljud eller annat. Det gör att en ny sorts mikrofon måste uppfinnas, som fångar det våra mänskliga öron fångar. Då skulle den också klara extremt avlägsna ljud helt utan brus. Det är ett sanslöst arbete vid filmproduktion för att efterlikna vårt hörselsinne. Droppande kran i bakgrunden, micka upp den, normalisera, dra ner det till nästan osynligt på decibelmätaren.
Om du sjunger lite längre ifrån blir nog S och T inte lika framträdande men då måste också rummet vara mer dämpat. Dessutom blir ljudet inte lika intimt (om man nu vill ha det så).
Hjärnan har inbyggd DSP så det handlar inte bara om mikrofonen/örat. Modern rumsklang och brusborttagning börjar närma sig hjärnans förmåga.
Om du sjunger lite längre ifrån blir nog S och T inte lika framträdande men då måste också rummet vara mer dämpat. Dessutom blir ljudet inte lika intimt (om man nu vill ha det så).
Hjärnan har inbyggd DSP så det handlar inte bara om mikrofonen/örat. Modern rumsklang och brusborttagning börjar närma sig hjärnans förmåga. Om de-esser har vi haft länge…
Läspa kanske hjälper mot S kom att tänka på att jag aldrig har haft problem med s-ljud på inspelningar
Andra tips uttala P lite mer som B och K lite åt G hållet typ?
Steel; Korrekt. Måste bara inflika att de nya relativitetsteoretikerna som ifrågasätter time / space har ju till och med gluttat på att allt kanske är en konstruktion, en simulering eller något ;-) Det var väl många år sedan det framlades att om vi hörde på ett annat vis skulle vi bl a hela tiden höra kroppens motorik. DSPn stänger det ute?
Micka en kör är förövrigt en konst. Å ena sidan behöver man mickar utspridda för att ljudet ska distribueras jämt mellan olika stämmor, men å andra sidan får man inte ha mickar på avstånd så att det blir fasfel. Nu var det inte det du syftade på förvisso, utan en annan aspekt av problemet.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Har ni sett Carola live? Hon får hålla mik typ en meter ifrån när hon tar i... galet stark/hög röstThis quote is hidden because you are ignoring this member.
Jag tror att längre avstånd ger mer naturlig upptagning än kort avstånd (men med andra problem istället). Nog må s-ljud vara besvärande om någon sjunger med normalstark röst 5 cm från örat.
Japp, det blir absolut mindre artifacts med längre avstånd från micken.
Har man ett väldigt tyst rum så kan man köra OMNI-läge på micken och stå en meter ifrån.
MEN, i mitt fall vill man ju att det skall låta producerat och in your face så jag mickar riktigt nära. Komprimerar stenhårt och kör de-essers
Vi kan spela in Linus 2 tagningar genom hela låten men sedan kör vi alltid vers för vers, sedan stick och sist reffe när rösten är som mest uppvärmd och oftast de starkaste och högsta tonerna
Som sista grej kan vi köra igenom låten rakt igenom men oftast har man de bästa tagningarna när man nött några rundor på en viss pryl.
Är refrängen lite jobbig, tex snabbt igen på andra rundan med kort andningspaus så brukar vi dela upp refrängen i två delar också, när vi spelar in.
Men visst, vill man ha en rough "live-känsla" kan jag tänka mig att köra låten i ett svep ger mest autentisk effekt.
Men för mig är studioversion just en studioversion där det mesta skall sitta perfekt. Sedan kan man göra live-versioner. Den dagen den sorgen
Har hört att man fuskar rejält även på gamla "live-album". Tror det var KISS som la om sången i studio tex...
Inte bara sången allt utom trummorna var nyinspelat i studion samma med judas priest unleashed in the east har jag för mig
Ett tips som kanske kan väcka lite tankar och idéer till bättre sång.
Jag kan egentligen inget om sångteori och jag kan inte sjunga. Men jag vet vad jag tycker om, och jag har mixat en del duktiga sångare. Förlåt om jag trampar någon på tårna. Nästan alla här på 99musik "pratsjunger"! Om vi snackar syntspråk så är er sång likt en "pad" med svag attack, och det man "oftast" är ute efter är attacken i en leadsynt. Många av er som har en fin sångröst och som sjunger själva på er musik hade gagnats mycket av att sjunga mer kraftfullt. Föreställ er att ni pratar med någon som är 100 meter bort istället för en halv meter. Sjung med bröst och mage istället för munnen.
Senast redigerat av Kloon den 2024-01-17 klockan 07:47.
Behörigheter för att posta
Svara med citat
