Inspireras ni av klassisk musiK?

[BoscoSync]

Och i så fall av vem och kanske har ni inspireras av något särskilt stycke?

Min favoritkompositör är Henry Purcell. Hans musik griper tag i mig som knappt något annat. Jag har flera gånger inspirerats av hans musik, bland annat av King Arthur och stycket What power Art Thou.

Stakandet/frysandet i sången har inspirerat till slingor i pop musik.


https://youtu.be/-BJiHdsyG-M

Dido och Aeneas med When I'm laid in earth har också inspirerat mig. Till rätt sorgsna ballader. Stycket är numera extra sorgset för mig då det spelades på min bästa väns begravning. När orden Remember me, but ah! Forget my fate sjungs blir det lite mycket.


https://youtu.be/kCm4MrKYrKY

[oberdada]

Purcell är definitivt lyssningsvärd.

Visst är det mycket klassisk musik som har påverkat mig, det hade varit lättare att svara på om det var avgränsat till Purcells samtida eller någon annan epok. Den pianolitteratur jag har spelat mig igenom har antagligen haft större betydelse för mig än musik jag bara har lyssnat på.

[bassoprofundo]

Tänker ofta att det är dags att börja lyssna på allvar. Mozart, Händel, Bach, Brahms och Johann Strauss II är vad jag har i min "samling" Man blir överväldigad och handlingsförlamad av det gigantiska utbudet och kommer inte igång ordentligt. En ganska dålig ursäkt men så känns det.

[Antimon]

Kan inte säga att jag försöker göra något som är inom hundra mils avstånd, men Scarlattis (och Mozarts, när han var på det humöret) slingor och akrobatiska övningar är en inspirationskälla.

[cyberpunx]

njaeee, inspireras gör man väl men inte i meningen att jag skall försöka mig på att skriva klassisk musik. det är alldeles för avancerat. kanske ngn gång om 10-20 år man har kommit till en punkt i ens kompositions-kunskaper så man kan vara mogen att skriva ett eller några få kortare stycken, men det återstår att se.

[hasse_fx]

Bump - torde väl vara fler som låter sig inspireras av "klassisk" musik? Det är ju inte att man därmed behöver inspireras att skriva egen sådan musik - men påverkas, grips av eller helt enkelt njuter av och får inspiration till något helt annat när man lyssnar.

För min del ligger fokus från mitten av 1800-talet fram till början av 1900-talet, där det mest storvulna och mest finstämda hör hemma, när "klassicismens" ganska strikta former luckrades upp för att tillåta både avantgarde och influenser från folkmusik. Det jag konkret inspireras av är de oväntade harmonierna (Wagner var pionjär), nyansrika klangfärger (Debussy m.fl) och de spännande friare berättande formerna (Stravinskij, Richard Strauss et al). Främst klangfärgerna försöker jag ta in i egna musiken.

"Bakåt" utgör Beethoven gräns. Mozart, Händel, Bach m.fl. i all ära men med få undantag, nä...

[SteffeE]

Det hörs nog inte alls i min musik, men jag blir inspirerad av Arvo Pärts "Passio" som är så knäckande bra att tårarna kommer genast.

https://youtu.be/WfTmydmHX98

Även hans "For Alina" är enormt bra. Gäckande vacker melodi.

https://youtu.be/TzIZPZN5K60

[merics]

Debussy och Satie

[biomoib]

Hållet med om Debussy, men även Ravel, Respighi, Prokofjej, Nielsen och många andra.

[KRiS]

Har plankat lite ideer från mozart (melodi) purcell (harmonier?) har försökt planka dvorak för att göra en egen alfons åberg från skratch men det blev dåligtvden gången.

[cyberpunx]

däremot tycker jag om när elektronisk odyl musik blandas med klassisk doftande eller iaf klassiska influenser. kommer i det sammananget osökt att tänka laibach, som gjort en hel del underbart sköna och pampiga saker. blir till att investera i ett orkester-, stråk- och kör-bibiliotek till kontakten (min sampler)

[hasse_fx]

Som Carlos fast tvärt om? Bach on Switched...

[zubox5]

Jag hade privilegiet att få läsa en kurs i klassisk orkestrering på avancerad nivå i höstas. Det gav mig en ingång till att börja följa med i partitur och kunna förstå vad som händer i musiken orkestreringsmässigt (vilka instrument spelar vad, dynamik, klangfärg/texturer, form osv).

Innan så har mina försök att följa med i noter varit rätt meningslösa (särskilt som vissa av lärarna på musikhögskolan ville att man skulle dyka rakt in i Ferneyhough, Stockhausen och liknande trots att de tog in folk utan någon klassisk skolning), men när jag fick en lärare som kunde välja ut stycken och konkret förklara vad som händer, vad man ska lyssa/titta efter och ge konkreta uppgifter så blev det extremt mycket mer givande. Tyvärr så har jag inte riktigt haft tid och lust att fortsätta på egen hand efter kursen, då jag istället suttit och patchat micromodularer, programmerat MIDI, DAW, MPC och annan sån elektro-skit.
Men typ, jag hajar grejen. Jag tror verkligen att det finns mycket användbar kunskap, särskilt inom orkestering, även om en sysslar med elektronisk musik. Oavsett om det är nutida experimentell ljudkonst, synthpop, ambient etc. Men om man som jag inte direkt har fokus på klassisk musik kan det behövas en lite vägledning för att komma igång.

[dannes]

Yep,

just nu lyssnar jag en hel del på körverk, tex Whitacre. Finns en hel del harmonitänk att inspireras av i såna verk. Och hans arrangemang av Enjoy the silence är ju smått fantastiskt.


https://youtu.be/Ro8PPimKHTE

[Ƶl8R]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Bump - torde väl vara fler som låter sig inspireras av "klassisk" musik? Det är ju inte att man därmed behöver inspireras att skriva egen sådan musik - men påverkas, grips av eller helt enkelt njuter av och får inspiration till något helt annat när man lyssnar.

För min del ligger fokus från mitten av 1800-talet fram till början av 1900-talet, där det mest storvulna och mest finstämda hör hemma, när "klassicismens" ganska strikta former luckrades upp för att tillåta både avantgarde och influenser från folkmusik. Det jag konkret inspireras av är de oväntade harmonierna (Wagner var pionjär), nyansrika klangfärger (Debussy m.fl) och de spännande friare berättande formerna (Stravinskij, Richard Strauss et al). Främst klangfärgerna försöker jag ta in i egna musiken.

"Bakåt" utgör Beethoven gräns. Mozart, Händel, Bach m.fl. i all ära men med få undantag, nä...

Håller nog med... även om jag ser Beethoven som nåt sorts historisk konverteringspunkt ...oöverträffad.

[theVOID]

Har lyssnat på klassiskt och opera längre än någon annan musik.
Men inspireras gör jag främst av stämningen i enkla pianosonater av Beethoven och ibland Mozart.
Samt Bach och Mendelsson förstås.
Det enkla lugna vackra.

Samma med Brian Enos tidiga ambienta album med mycket piano.

[skogge]

Absolut!

/ M. Uggla

[mad.gibbon]

Arvo Pärt för min del.

[särkvark]

satie!

- - - Uppdaterad - - -

om det räknas

[oberdada]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Jag hade privilegiet att få läsa en kurs i klassisk orkestrering på avancerad nivå i höstas. Det gav mig en ingång till att börja följa med i partitur och kunna förstå vad som händer i musiken orkestreringsmässigt (vilka instrument spelar vad, dynamik, klangfärg/texturer, form osv).

Låter ju kul!

Innan så har mina försök att följa med i noter varit rätt meningslösa (särskilt som vissa av lärarna på musikhögskolan ville att man skulle dyka rakt in i Ferneyhough, Stockhausen och liknande trots att de tog in folk utan någon klassisk skolning), men när jag fick en lärare som kunde välja ut stycken och konkret förklara vad som händer, vad man ska lyssa/titta efter och ge konkreta uppgifter så blev det extremt mycket mer givande. Tyvärr så har jag inte riktigt haft tid och lust att fortsätta på egen hand efter kursen, då jag istället suttit och patchat micromodularer, programmerat MIDI, DAW, MPC och annan sån elektro-skit.
Men typ, jag hajar grejen. Jag tror verkligen att det finns mycket användbar kunskap, särskilt inom orkestering, även om en sysslar med elektronisk musik. Oavsett om det är nutida experimentell ljudkonst, synthpop, ambient etc. Men om man som jag inte direkt har fokus på klassisk musik kan det behövas en lite vägledning för att komma igång.

Jag kan föreställa mig att lärarna blev tvungna att tänka om en smula när de började öppna för att ta in studenter utan klassisk skolning. Det säger sig själv att man inte kan förvänta stor entusiasm om man börjar anaylsera partitur av Ferneyhough med studenter som knappt läser noter. På skolan där jag studerade hade vi en kurs som gick ut på lyssningsbaserad analys. I princip skulle man inte behöva kunna läsa noter för att ta sig igenom den kursen, även om vi hade mycket notexempel också.

Håller med om att orkestrering är nyttigt, oavsett vilken musikform man håller på med. På ett sätt mera användbart än koralharmoniseringar och annan stilimitation, man lär sig analysera texturer som är något mer abstrakt och möjligt att applicera i olika sammanhang.

[1stScience]

Har studerat klassisk musik och lyssnar mycket på det, speciellt under den mörka årstiden. Allt från barock till 1900-tal. Kan däremot inte påstå att den insprirerar mig till den musik jag spelar in själv.

Apropå det ska jag dra till nya konserthuset i Hamburg i höst.

[charliecrash]

Farsan min har alltid spelat dom stora verken för mig, vare sig jag ville eller inte, och vad som slår mig idag är att jag dras åt dessa harmonier, för dom är så logiskt vackra. Bach's runt 400 koraler för fyrstämmig kör är helt otroligt smart ihopsnickrade. Att man kan få så stor variation på dessa ynka 12 toner. Mindblowing.

[Jonlin]

Arvo Pärt och Satie, Henryk Gorecki. Philip Glass, Somei Satoh och Wim Mertens om det räknas.