Limitering på spår - en väldigt förbisedd faktor?

[joule]

När man försöker lära sig att mixa så får man ganska snabbt lära sig att allt handlar om tre saker: EQ, kompressor och nivåer. Allt annat sägs vara pynt. Jag tycker att man förbisett något.

Har börjat att köra limitering på spår i innan jag gör något annat. Kollar man nästan vilken vågform som helst så är det tydligt att vissa peaks sticker ut alldeles för mycket, och alldeles för ojämnt. Ibland så verkar vissa peaks dessutom vara ganska så DC offsettade. Peaks borde väl vara rimligt att tämja innan man gör något annat, eftersom de nog kan förvirra både kompressorer och reverb t ex? Dessutom minskar de ju headroomet om de sticker ut för mycket. Mitt generella intryck är att man ofta kan kapa peaks ganska hårt (på instrument med attack) utan att det påverkar ljudet negativt i någon större omfattning.

1) Är detta något man inte ska bry sig om, utan lita på limitering vid mastern? Jag tror inte det, men varför pratas det knappt om detta vid mixning i så fall?

2) Hur mycket är lagom skillnad mellan en peak och ett instruments sustain? Svår fråga naturligtvis, men finns något generellt sätt att tänka?

[Firechild]

Limitering och kompression är ju liknande pryl , komprimering med hög ratio ger limiterings effekt.

Återigen , så är det öronen som skall avgöra inte grafiken.
Jag brukar tvärtom försöka få till peaker på tex piano komp och virveltrummor.
Det gör man genom att sätta ganska hård kompression men lite långsammare attack , då får man riktigt sköna och snärtiga attacker på ljudet.
På akustisk gitarr och melodispel måste man dock jobba med mycket peak limitering eftersom sustainen annars knappt hörs i mixen.

[Jeppe K]

Klart att du skall använda limiter på de spår som så kräver. De linjära digitala systemen vi idag använder kräver nog generellt tämjning av transienter, om man inte redan tagit hänsyn till detta i själva inspelningsförfarandet.
I mitt fall är det först en vända ut i rullbandspelare som brukar tämja hårda transienter från direktinspelning (line) av digitala synthar etc. Ibland räcker det, ibland inte...

Tänk bara på att du också dödar transienter, som kan vara oumbärliga för att ge illusion av "luft".

Som vanligt... Lagom är ofta, men inte alltid bäst

[joule]

Ja, det är såklart sant att det finns en sweet spot. Dock så tycker jag att peakar har en tendens att flyga och fara hos väldigt många källor. Trumpluggar är kanske de värsta. Och även om en matematiskt perfekt synth genererar konsekventa vågformer, så kan man t ex ifrågasätta vad som händer om man tar två toner simultant jämfört med tre (förenklat exempel).

Vill därmed fortfarande hävda att detta är något man bör adressera som första steg vid mixning. Det där med att lita på öronen känns väldigt svårt när det gäller just peaks utan borde vara en bra kanditat att optimera, med visuellt hjälpmedel, vid mixning. Inte minst är det väl onödigt att en master limiter tvingas reagera på peaks som egentligen inte bär på så mycket budskap?

Uppskattar allt mothugg eftersom jag är amatör vad gäller mixning!

[false messiah]

Jag skulle inte vara allt för nojig – låter det rätt spelar det ingen roll hur spåret ser ut visuellt.

En limiter på masterbussen stoppar alla toppar, oavsett hur höga de är på enskilda spår och kör du en DAW är toppar på enskilda spår inget problem – du har i princip helt obegränsad headroom internt. Funktioner som attack och release i kompressorer är också till för att på olika sätt hantera beteende vid transienter, dito RMS vs peak detection, så det finns ju sätt att styra det.

Sen kapar många processer transienter oavsett – klippning och överstyrning fungerar indirekt som en limiter, samma sak med tex analogbandare (eller emulationer av dem).

Det finns lite olika sätt att mäta peak vs sustain – googla på "crest factor" tex. RMS mäter också indirekt förhållandet. Vad som är lagom är rätt mycket en fråga om ljudideal och var musiken ska spelas, men personligen tycker jag moderna mixar ofta kapar transienterna för hårt.

[barockugglan]

Det är väl rätt vanligt (för att inte säga standard) att lägga en kompressor först i kedjan. Det enda jag ibland lägger innan är en eq som skär i basen. Skruvar man kompressorn hårt så blir det en limiter. Som jag uppfattar det så är frågan här om, eller egentligen när, man vill lägga en dedikerad limiter innan kompressorn. Det är en intressant fråga som jag inte har något bra svar på.

[false messiah]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Vill därmed fortfarande hävda att detta är något man bör adressera som första steg vid mixning. Det där med att lita på öronen känns väldigt svårt när det gäller just peaks utan borde vara en bra kanditat att optimera, med visuellt hjälpmedel, vid mixning. Inte minst är det väl onödigt att en master limiter tvingas reagera på peaks som egentligen inte bär på så mycket budskap.

En limiter klipper allt över tröskeln, så det spelar ingen roll hur många de är eller hur mycket högre än tröskeln de är.

Idag är mängden toppar lika delar av ett beslut av estetisk, teknisk och genremässig karaktär – så länge du inte går över 0dBFS går det att reproducera digitalt överallt, så om du inte släpper på vinyl eller kassettband så är hur mycket du klipper topparna till största delen ett beslut utifrån smak och hur mycket du vill lika i samma volymnivå som annan musik.

Jag kan inte påstå att jag är särskilt bra på att mixa, men jag brukar stoppa in någon form av RMS-mätare på masterbussen, och justera kompression och limitering där tills jag är på en nivå som känns okej och ser rätt ut enligt mätarna. Med en bra limiter kan du se hur mycket som klipps och hur ofta.

[joule]

@barockugglan, Håller med om att HP borde vara bra som första steg. Antar att limitern jobbar bättre då eftersom vågformen blir mer centrerad kortsiktigt (såvida limiters inte DC-normaliserar/filtrerar internt på något sätt)

Ja. Kompressor med 0 attack är väl ett alternativ, även om jag känner mig mer trygg med en limiter för just detta ändamål. Fortfarande tycker jag det är knepigt att detta inte är något man lägger större vikt vid då nybörjare ska lära sig mixa.

[barockugglan]

Om man vill ha visuell feedback så är kanske FabFilters limiter den bästa. Den har även settings för att visualisera vissa standardnivåer som brukar användas.

http://www.fabfilter.com/products/pr...imiter-plug-in

[donfuego]

EQ --> FX --> KOMPRESSOR och/eller LIMITER

så brukar en standard kanalstripp se ut hos mig... rätt eller fel har jag ingen aning om.

[joule]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

En limiter klipper allt över tröskeln, så det spelar ingen roll hur många de är eller hur mycket högre än tröskeln de är.

Nja? Digital clipping, visst, men limiters har ju andra lägen som inkluderar release-parameter. Där tänker jag att det är bra att inte utsätta master-limitern för onödiga peaks. Borde vara dumt att allting duckar för att ett virvelslag innehåller ett närmast ohörbart knäpp?

Se http://dt7v1i9vyp3mf.cloudfront.net/...&itok=witub2Qq

[donfuego]

Alla limiters är inte "brick wall" limiters...

[false messiah]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

@barockugglan, Håller med om att HP borde vara bra som första steg. Antar att limitern jobbar bättre då eftersom vågformen blir mer centrerad kortsiktigt (såvida limiters inte DC-normaliserar/filtrerar internt på något sätt)

Transienter påverkas inte nämnvärt av högpass, däremot är det en poäng att filtrera bort frekvenser under det hörböra oavsett.

En limiter är en kompressor med noll attack och oändligt hög kompression, så tekniskt är det ingen skillnad. Sen kan en limiter sköta saker annorlunda internt i praktiken, men bägge är former av dynamikkontroll.

Ljudet blir också olika beroende på om du använder eq före kompressor eller tvärtom, eftersom kompressorn kommer reagera olika. Men du kan ju också använda sidechain för att styra kompressorns beteende, ifall du inte vill kapa bas i slutresultatet bara för att få kompressorn att jobba mindre när basiga element kommer.

[donfuego]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Ibland så verkar vissa peaks dessutom vara ganska så DC offsettade.

Bara nyfiken: På vilket sätt introducerar peakarna DC? Är det inte bara väldigt låg frekvens du ser? (Typ ett "thump" på en bassträng eller en mikrofon). För att det ska bli "DC" måste det ju vara en konstant nivå över tid tänker jag...

[Steelberry]

Jag har inget tvärsäkert råd, men din fundering är rimlig imho. Det beror helt på signalen på den kanalen. Jag håller med om att vissa spår har ibland kanske 1-5 mycket stora spikar långt över normalsignalen som inte alls har med den musikaliska kvaliteten. Att tämja dessa är snarare ett gain staging beslut och inte hur själva klangen på spåret hörs. Analog utrustning och även vissa pluggar behöver gain staging för att jobba optimalt så det är helt klart en rimlig tanke och ibland nått nödvändigt. ITB världen har fått oss att glömma gain staging men det det ut som att det är på väg tillbaka. Så prova.. låter det bra så är det bra... prova sedan att ta bort limitern... blev det sämre...

[joule]

@false messiah, Sant. En bra kompressor har intern sidechain med filter imo!

@barockugglan, Tackar för tipset! Blir alltmer sugen på fabfilters plugins.

Jag använder numera alltid mmultianalyzer för att kolla peaks, nivåer och få lite tips om frekvensmaskning. https://static.kvraudio.com/i/b/mmul...1434325673.jpg

[joule]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Bara nyfiken: På vilket sätt introducerar peakarna DC? Är det inte bara väldigt låg frekvens du ser? (Typ ett "thump" på en bassträng eller en mikrofon). För att det ska bli "DC" måste det ju vara en konstant nivå över tid tänker jag...

Nja. En peak kan ju vara helt "ocentrerad" utan att det fördensskull beror på en överlappande frekvens i form av en lågfrekvent sinus-vågform t ex. Har sett det ofta i material som inte alls ska innehålla särledes låga frekvenser. Jag vet inte hur högpassfilter hanterar den saken, men antar att de råder bot på detta. (Jag är för övrigt förbryllad över hur EQ och filter klarar av att göra det dom ska i realtid. Det är matematik som övergår mitt förstånd.)

[false messiah]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Bara nyfiken: På vilket sätt introducerar peakarna DC? Är det inte bara väldigt låg frekvens du ser? (Typ ett "thump" på en bassträng eller en mikrofon). För att det ska bli "DC" måste det ju vara en konstant nivå över tid tänker jag...

Jag undrar om det inte är en ihopblandning av DC och asymmetriska vågformer? Vågformer kan vara asymmetriska utan att ha DC och tvärtom.

[oberdada]

Visst kan man använda limiter på enskilda spår, men jag brukar bara använda det försiktigt vid mastring. Och så finns det ju olika sorters limiter. Den hårda varianten som bara klipper toppar och gör dem till platåer inför stark distorsion, så där brukar jag föredra en som har lite attacktid (fast lookahead limiter i audacity).

[jCoke]

Jag säger så här om du har transienter eller peak som går över 0 DBFS så har du obalans i mixen och 0 i utrymme för mastering. Visst kan det i vissa situationer behövas en limiter för att forma ljudet men det är bättre att försöka ta det med en EQ istället.. Risken med limiter är att man plattar till och klipper bort känslan i ljudet. Jag körde med limiter (brickwall) på varenda spå tidigare men det var för att jag inte var så bra på att balansera mixen. Sen kan det vara ett trick att använda en limiter om man har ett ljud som är svagt för att trycka upp volymen..

[joule]

Min amatörmässiga plan för att försöka närma mig det här med dynamik är att börja mixen så här, typ, möjligen efter viss initial EQ på spåren:

Normalisera LUFS på alla spår som en utgångspunkt, "static mix" (https://www.klangfreund.com/lufsmeter gör det automatiskt). Finjustera sedan ljudnivåer utifrån vilka element som faktiskt ska låta mindre/mer. Kolla mastern vilka peaks som eventuellt sticker ut och sabbar den crest factor (dynamic range?) man vill ha - vågformsvisualisering på mastern. Se om dessa går att tämja på berörda spår för att uppnå önskat resultat, utan att det inverkar menligt på ljudet. Målet är att fixa en hel del i mixen istället för att förlita sig på master-limiting, men eventuellt inte göra det perfekt utan "spara" lite så att master limitern senare får chans att limma lite också.

Nu tänker jag mig att man bör ha en ganska bra utgångspunkt (givet att man siktar på rätt värden). Återupprepa eventuellt loudness-normalisering allteftersom man pillar med EQ, kompressorer och effekter. Låter det bra?

PS. Jag tycker att det är kul att försöka formalisera arbetssätt och leta efter genvägar eftersom vissa blir provocerade och tycker att man bara ska skruva och lita på öronen

PS2. Limiter kan användas för att trycka ner peaks mot LUFS medan kompressor kan användas åt andra hållet, för att få upp LUFS mot peaks.

[rydan]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Jag säger så här om du har transienter eller peak som går över 0 DBFS så har du obalans i mixen och 0 i utrymme för mastering.

Fast det är bara sant om du klipper masterbussen och/eller exporterar till fix-precision (16bit eller 24bit t ex, till skillnad från 32/64-bit float), i alla fall i alla moderna DAW:s.

(Eller, ja, obalans i mixen kan du ju ha, men det kan man ju ha utan att gå över 0 på enskilda spår med. Om du har en mix där någon kanal går +2dB, och sen sänker alla kanaler 2dB har du ju fortfarande samma mix. Samma om du har en balanserad mix och sen ökar alla kanaler med 2dB, så den starkaste går +2dB...)

[jgb]

Som false messiah så vackert sade. Limitering per spår har funnits länge, från början ofrivilligt pga inspelningsmedierna som användes (bandkompression i olika former), och numera har vi förmånen att kunna välja.

[Ambulansen]

Jag tycker limiter alltid låter fel. Peakar som sticker ut ger jag mig hellre på individuellt, klipper och sänker vågen på mikroskopisk nivå.

[false messiah]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Normalisera LUFS på alla spår som en utgångspunkt, "static mix" (https://www.klangfreund.com/lufsmeter gör det automatiskt). Finjustera sedan ljudnivåer utifrån vilka element som faktiskt ska låta mindre/mer. Kolla mastern vilka peaks som eventuellt sticker ut och sabbar den crest factor (dynamic range?) man vill ha - vågformsvisualisering på mastern. Se om dessa går att tämja på berörda spår för att uppnå önskat resultat, utan att det inverkar menligt på ljudet. Målet är att fixa en hel del i mixen istället för att förlita sig på master-limiting, men eventuellt inte göra det perfekt utan "spara" lite så att master limitern senare får chans att limma lite också.

Det är värt att vara medveten om att LUFS och liknande mått är tänkta för hela mixar.

Självklart kan man använda dem på enskilda spår, men siffrorna kommer skilja sig från en typisk mix – en virveltrumma och liknande är till största del transienter, medan säg en pad kommer ha RMS och peak väldigt nära varandra. Sen kan man ju jobba utifrån att försöka ha någon slags referensnivå och ha ungefärligt jämförbara volymer på olika spår, men jag vet att det finns de som förespråkar att spela in på nivåer som ligger närmare nivån i slutmix så får du bättre kontroll via volymreglarna.

Jag skulle också säga att det är ett vanligare problem med för lite dynamik än för mycket eftersom det är så lätt att kapa med limiters, multibandskompressorer och liknande, så i mina ögon finns det inga större problem att låta enskilda spår ha höga peakar och kapa på mastern. Då förutsätter jag dock att limitern jobbar rätt sparsamt, inte hela tiden.

[drloop]

På akustiska trummor kör jag limiters på pukor, baskagge och samt på tex lajnad elbas. Syntar och trummaskiner sticker inte transienterna iväg med, blir samma hela tiden om man har samma velocity så limiters använder jag bara om man jag vill forma om ett dylikt ljud.

[slirak]

Det är väl inte alldeles ovanligt att köra mer än en kompressor och/eller limiter per spår. Kanske en med snabb attack och låg tröskel som tar peakar och sen en med långsam attack och högre tröskel. En del drar till med ännu fler i kedjan. Kanske man kör med EQ-side chain på en eller flera, för att ytterligare kunna välja vilken del av materialet som ska påverkas hur.

Huruvida den första ska vara en limiter eller ej beror på materialet och vad man är ute efter. Men tesen är väl hursomhelst att ingen av dynamikprocessorerna ska behöva jobba för hårt eller trycka ner delar av materialet i onödan, om man har flera, som tar hand om sina specifika problem.

Jag kör inte så på varenda spår, men det är inte ovanligt att jag t.ex. har en transparent kompressor för att fixa dynamikproblem, och en annan för att få karaktär och punch, på samma spår. Och skulle jag verkligen ha problem med rejäla peakar, som triggar kompressor(erna) i onödan, så händer det att jag lägger en limiter allra först.

[false messiah]

Det jag värjer mig mot är idén att köra en limiter på varje spår bara för att uppnå något hypotetiskt idealvärde. I mina ögon är det lite som en doktor som läst om BMI och sedan i någon slags Prokrustes-anda kapar fötterna på patienterna eller drar ut dem på höjden för att nå idealvärdet.

Sen finns det en poäng att ha tillgång till mätare och kunna se vad som händer, speciellt eftersom kompression och limitering inte alltid är lätt att höra innan man lärt sig lyssna efter det, men att blint applicera processer är jag osäker på om det hjälper.

(Och ja, jag kör också flera kompressorer på spår och använder effekter med inbyggda limiters, men det är till största delen estetiska val.)

[Ashaz]

Men vad gör en dedikerad limiter som man inte kan göra lika bra med en kompressor?
Klart man kan behöva tygla lite toppar ibland, men att slentrianmässigt sätta det på alla spår låter inte som någon bra idé. Det är verkligen inte alla toppar som behöver tyglas. Som nämnts tidigare: mixa med öronen. Inte med synen.

[slirak]

Håller helt med om att det inte är nåt som ska göras slentrianmässigt. Det räcker så gott med den skada det kan göra med det ganska vanliga nybörjarrådet att alltid skära under t.ex. 60 Hz på alla spår... Jag bara menar att det inte är ovanligt att ha dynamikprocessorer på många spår.

Öronen är det som gäller. Ännu mer om man känner sig osäker. Det finns inga fix'em'all-råd (utom möjligen att inte spräcka den digitala nollan) och ju mer man slänger på saker saker baserat på ögonen, eller på tips i tutorials, desto större är risken att man pajar mer än man fixar.

Men joule har IMO helt rätt i att det oftast är vettigare att fixa dynamikproblem på de enskilda spåren, istället för på masterbussen. Dock inte utan att öronen sagt sitt.

[slirak]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Men vad gör en dedikerad limiter som man inte kan göra lika bra med en kompressor?

Tjaa, det kan vara enklare att skruva limitern rätt, eftersom den är dedicerad. Många kompressorer försöker dessutom emulera nån form av positiv färgning hos en hårdvaruenhet. Limiter-pluggar uppfattar jag i gemen snarare gör sitt bästa för att vara transparenta. Och dessutom är det klart vanligare med look ahead hos limiter-pluggar.

Med det sagt, så använder jag säkert minst tio kompressorinstanser per limiterinstans i ett projekt.

[deleted user]

Ett litet tips mitt i allt. För de spår som behöver lite extra transienttygling kan jag inte nog rekommendera smått fantastiska gratiskompressorn Kotelnikov från Tokyo Dawn Labs. Kräver såklart att man lär sig den och får en förståelse för soft knee och peak crest, men jag anser att den är unikt bra på detta. Kanske den mest värda gratisplugg som finns där ute. Jag hade lätt betalat ett par tusenlappar för den om den kostat det.
http://www.tokyodawn.net/tdr-kotelnikov/

Så, tillbaka till debatten.

[rydan]

Alla TokyoDawn-pluggarna är grymma!

[slirak]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Ett litet tips mitt i allt. För de spår som behöver lite extra transienttygling kan jag inte nog rekommendera smått fantastiska gratiskompressorn Kotelnikov från Tokyo Dawn Labs. Kräver såklart att man lär sig den och får en förståelse för soft knee och peak crest, men jag anser att den är unikt bra på detta. Kanske den mest värda gratisplugg som finns där ute. Jag hade lätt betalat ett par tusenlappar för den om den kostat det.
http://www.tokyodawn.net/tdr-kotelnikov/

Så, tillbaka till debatten.

Man tack&bockar för tipset!

[donfuego]

Kotelnikov, skiljer den sig från Feedback Compressor II mer än namnet?

Edit: Ok, det är fortsättningen på FC II. Nice! Hade jag missat. Tack Skilling!

[deleted user]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Kotelnikov, skiljer den sig från Feedback Compressor II mer än namnet?

Edit: Ok, det är fortsättningen på FC II. Nice! Hade jag missat. Tack Skilling!

Exakt, nyare version.

[joule]

Gräver upp den här tråden eftersom jag tror mig fått ett "halleluja moment".

Strunta i limiters på spår. Det är saturators som gäller i första hand! Mycket enklare och bättre (tror jag). Jag trodde saturators bara var nån typ av magisk brus&lim-pryl som användes av proffsen (och folk som tänker att det förmodligen är bra att använda, därför att proffsen gör det). Alternativt för de som vill lägga en subtil dist på sina rhodes.

Nej, nej! Det är tydligen så att en väl-rattad saturator är ett utmärkt sätt att kontrollera crest factor på i ett spår. Lite som att man "gain-stagear" dynamiken i ett spår innan kompressor och annat åker på.

Är jag fel ute?

PS. Jag ser att ni berört detta tidigare i tråden, om än inte så specifikt..
Det är också ganska kul hur en saturator kan få en mono-bas att låta stereo.

[drloop]

Mmm, beror väl på hur saturatorn är konstruerad om den gör en monobas till stereo.

[Clase]

Saturation är ju en viss typ av kompression som klipper transienter och ökar rms på ljudet, fast lägger till harmonics i övre register, generellt sett. Jag brukar använda mig av saturation när jag gör ljud av eld, som t ex eldkastare och annat som ska låta eldigt.

Jag väljer dock att arbeta, som andra redan nämnt i tråden, efter att hålla koll på lufs och låta transienterna vara. En lufs på -16 (normal spotify normalisering) med en true peak på -1 db är gott om plats för transienter. En loudness-skadad låt normaliserad till -lufs är ofta runt -12 db om jag inte minns fel. (ni får gärna rätta mig om jag har fel, det var längesedan jag mätte och jag har inte siffrorna i huvudet. Jag kör mätningar då och då för att se om jag ligger rätt i lufs och transineter klipper jag på rutin vid -1db och det är sällan den jobbar på ett "betydande" vis.)

[Techsmechs]

Saturation är ju dist, helt enkelt.

[drloop]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Saturation är ju dist, helt enkelt.

Japp, och nothing else matters.

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Saturation är ju dist, helt enkelt.

Distorsion kommer i många smaker...

[Techsmechs]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Distorsion kommer i många smaker...

Sant! Det var beskrivningen "Saturation är ju en viss typ av kompression som klipper transienter och ökar rms på ljudet, fast lägger till harmonics i övre register, generellt sett." som jag läste och tänkte "det var en lång beskrivning av dist utan att använda ordet dist"

[android]

Dist <3

[Clase]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Sant! Det var beskrivningen "Saturation är ju en viss typ av kompression som klipper transienter och ökar rms på ljudet, fast lägger till harmonics i övre register, generellt sett." som jag läste och tänkte "det var en lång beskrivning av dist utan att använda ordet dist"

Jupp.

[NON]

Kompressorer och limiter är det man ska köra mé om man vill ha en "hi end mix" idag.
Men jag säger "fuck it"! Kompressorer och limiter färgar ljudet och tar bort hela dynamiken.
Bättre att sångare och instrumentalister lär sig spela eller lär sig mick-teknik. Eller rättare sagt. Man klarar sig inte utan limiter/kompressorer om man vill få en jämn mix. Men jag tycker att det finns en övertro och en lite bekvämlighetsfaktor på kompressorer idag. Det bästa är att man har ett vettigt grundmaterial så man kan koncentrera sig på hur man vill att det ska låta, än att få en jämn mix med avseende på nivåer.

[slirak]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Gräver upp den här tråden eftersom jag tror mig fått ett "halleluja moment".

Strunta i limiters på spår. Det är saturators som gäller i första hand! Mycket enklare och bättre (tror jag). Jag trodde saturators bara var nån typ av magisk brus&lim-pryl som användes av proffsen (och folk som tänker att det förmodligen är bra att använda, därför att proffsen gör det). Alternativt för de som vill lägga en subtil dist på sina rhodes.

Nej, nej! Det är tydligen så att en väl-rattad saturator är ett utmärkt sätt att kontrollera crest factor på i ett spår. Lite som att man "gain-stagear" dynamiken i ett spår innan kompressor och annat åker på.

Är jag fel ute?

PS. Jag ser att ni berört detta tidigare i tråden, om än inte så specifikt..
Det är också ganska kul hur en saturator kan få en mono-bas att låta stereo.

Det beror förstås på vad man är ute efter, men vill man kontrollera dynamiken transparent, så är saturators direkt dåligt, för de färgar ju per definition alltid. Vill man emulera hur det brukade låta på den tiden man spelade in och mixade med fysiska mixerbord och rullbandare kan det väl finnas en poäng med att gödsla med saturators, men det finns å andra sidan dedicerade pluggar för att emulera mixerbord och bandare, så jag skulle nog satsa på såna i det läget. Men det är ju som alltid öronen som gäller och tycker man att det funkar så funkar det. Åtminstone för en själv.