Jag har funderat på detta ett tag. Svaret är oklart. Påtagligt lite EBM efter sena åttiotalet är värd att uppmärksamma när man lyssnar på den. Någon enstaka fullträff dyker upp emellanåt, men mer är det inte.
Eventuellt kan frågan också diskuteras utan att alla postar sina favorit EBM-spår?
Tankar på ämnet?
Amon ... heading för dat EP
Jag har alltid avsiktligt försökt ignorera genrer då jag tycker det begränsar och utesluter så mycket olika influenser som musik kan ha (och enligt mig gärna får ha). Därför är jag dålig på att själv genrebestämma låtar när jag ändå tvingas. Men, And One har gjort mycket bra för några år sedan, och om jag förstått det själva kallar de sin "nya" genre för "Body-pop", vilket måste ses som passande, då det är rätt poppigt och dansant, men med tunga basar och mycket moll. De släppte ett album med just detta namn och där finns många bra EBM/Body/pop-låtar. Även albumet "Tanzomat" har några bra.
https://www.youtube.com/watch?v=kMneHcDFBmM
https://www.youtube.com/watch?v=MrFm4hBQfeA
Drum and bass har ju förändrats. Lite mer melodier och poppigare. Skulle nog gå att göra något liknande med EBM också.
EBM SKA inte göras poppigare. Då är det INTE EBM.
Sann EBM är DAF som rättesnöre. Möjligen F242 och Nitzer också liksom tidigt FLA.
Nä, men EBM kan självklart förnyas men inte med melodier... då är det inte längre hård dansmusik för svettiga dansgolv.
ja. men tyvärr till absolut ingens glädje.Ursprungligen postat av Ringflower
This quote is hidden because you are ignoring this member.
tacka vet jag amen break och wu tang samplingar.
här skulle det stannat
https://youtu.be/mxUF922MSuw
I början hade ju DAF fem medlemmar, då var dom mer stökiga och experimentella. Ebm kanske behöver bli punkigare? Eller mer som hård synthpop a la robert görls night full of tension?
Jag måste nog gå på Odd Bob's linje här. Alltför många band har redan "poppat" till bodyn. Det blir oftast inget bra. Vad har man då att förhålla sig till (enligt mig)? Som Odd skriver så spänner ("sann") EBM (återigen enligt mig) mellan DAF/Nitzer, vilket är extremt monotont till F242 på andra fronten som är ganska så detaljrik och definitivt inte alls monotont. Brett spektrum således.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Om man kikar på de flesta sentida EBM-projekt så har de hamnat närmre DAF/EBB spåret än F242 spåret. Till största delen pastischer tycker jag, men väl så. Några få band har stuckit av mot F242 hållet, men det har ofta blivit lika identitetslöst och lika pastischartat.
Nu finns naturligtvis andra tidiga band inom EBM vars skolor inte direkt varit influerande för mer senkomna band (orkar inte rada alla). I den floran kan man naturligtvis hitta inspiration för nya stigar. (ex portion control)
Mycket av en traditionella EBMen vilade på samplers (särskilt F242-skolan) och digital rytmik. Jag tänker mig att det kunde vara intressant att närma sig den mer komplexa EBMen men med en analog basis och en mer organisk rytmbas (vad jag nu mera med det). Att helt enkelt avdigitalisera stilen. Någon som fattar vad jag menar?
- - - Uppdaterad - - -
Det som definitivt behöver brytas är den nostalgiknarkande konformiteten.
Kanske programmera nitzerbas men använda flöjtljud istället för FM-synth
Jag tycker att det enda sättet att tackla problematiken är att gå tillbaka till rötterna och sen göra det hårdare och fetare fast med äkta feeling. Kör på väldigt få ljud men superfeta och lägg mycket krut på att försöka hitta freäscha basljud som ändå är geniuna.. Avskalat och rått! det gillar vi alla!
Ofta är det sången som avgör mycket hur upplevs, nyare "ebm" är ju ofta tråkig och mörk synthsjung på... inte bra...
Jag kan tänka mig att lyssna på Fronts Pulse (shit, var det 2003 den släpptes, det är ju länge sedan nu?) igen och återkomma om jag får några idéer därifrån, modulartänket dårå.
Kanske finns lite att hämta från Primal Scream XTRMNTR kring samma tid. Då menar jag i attityd och krautmanglet och dubbet.
Och Test Dept har ju börjat få lite liv i sig igen - det kanske behövs lite småstadsoljetunnor som piskas av heinrichar + modularer och mkt, mkt mindre popifierande?
Det som är kärnan i EBM är ju lagom snedstämda halvtonsbasar(ej futurepop ful detune).
Jag tror inte man kan definiera det riktigt så digitaltThis quote is hidden because you are ignoring this member.Men visst, det är ett av inslagen, särskilt i Nitzer/DAF-skolan.
Svår genre att ta sig an öht. Det är liksom bra som det är på ngt sätt. Och mkt attityd.
Jo, för just av det skälet så passar pop-melodier inte in eftersom det direkt blir dissonant kass.This quote is hidden because you are ignoring this member.Jag tror inte man kan definiera det riktigt så digitalt
De som försöker misslyckas alltjämt.
I genren modern EBM röstar jag på 99:an's egen stolthet Celldöd
http://open.spotify.com/track/41ccSV61AmcwaZJuQxOKUE
Njaeaeaee ... alltså, F242 är ju tydligt melodiösa, även om melodislingan ofta ligger i själva basen. De har inte den monotona aviga karaktär som kännetecknar banden ute på elektropunkaktiga flanken, som DAF och NEbb.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Bon Harris har väl spelat klarinett (lightning man) så den har de ju redan gjort själva!This quote is hidden because you are ignoring this member.
Men, det är inte samma sak hävdar jag.This quote is hidden because you are ignoring this member.
En låt dock där vi lyckades bra är låten Lodestar. Blanda body med en hockeyrefräng.
And One är stundtals geniala på det.
Jag tycker att Das Ich ofta rört sig i gränslandet och de kvarstår som ett av få 90-talsband jag gillar...
Das Ish var grymma på sin tid.
Leather strip likaså, fram tom solitary confinement.
Efter det spåra det ur. Jävligt synd.
EBM är trams! Gräv ner det liket! Futurepop är ju retro nu efter storhetstiden för 15 år sedan, så gå på det spåret!
Ironi
Den diskussionen får föras i en annan trådThis quote is hidden because you are ignoring this member.
EBM behöver bara få lite mer hjärna för att utvecklas (och där finns det en enorm utvecklingspotential för måååånga EBM-akter). Jag älskar Discohunds band SPARK! just för att de skriver bra texter till sin body.
https://m.youtube.com/watch?v=aWICMj...ature=youtu.be
Jo, sett till textinnehållet är ju typ 90% av all musik helt meningslös att lyssna på.
Men, jag är mer ute efter en musikalisk renässans - gärna som sliter sig loss ifrån det där halvmjuka svärmorsanpassade DAF-spår som de flesta band ligger och skvalpar i.
Jag är för trött för att analysera vidare nu. Jag får sova på saken.
Jag gillar Gem Tos flörtar med EBM, hon har gjort en riktigt fin DAF-cover, Der Carla (Bruni) och det låter genuint men ändå kontemporärt.
Wulfband, sidoprojektet till Spark! är också najs om man kommer överens med ploj-faktorn.
Sidoprojektet till Spark? Det är det väl ändå inte?This quote is hidden because you are ignoring this member.
Haha, nej. Wulfband är inte Mattias projekt.This quote is hidden because you are ignoring this member.Sidoprojektet till Spark? Det är det väl ändå inte?
Alltså jag får intrycket att det till och med är svårt att prata EBM idag. Folk i allmänhet verkar - och det är ju just det som är problemet - betrakta EBM som en version av DAF/Ebb. Men när det begav sig var DAF/Ebb bara ett litet udda hörn av EBM-vågen. Den större delen gjorde inte musik baserad på fyra noters loopade basgångar.
Hela den här vågen av småfluffiga DAF/Ebb-repliker är främst ett nittiotalsfenomen. Och det är ju det en utveckling av EBM måste komma bort ifrån om man vill utveckla genren. Tror jag. Frontspåret är mycket intressantare rent musikaliskt. Och mer utvecklingsbart. (?)
Eller så är det så att Front 242 faktiskt tog EBM-vågen till dess musikaliska slutstadie i och med "Tyranny for you". Därefter var begreppet EBM förbrukat. Tanken har slagit mig.
Amon
Inte Stefans heller såvida inte någon av dom kör en "milli vanilli"-grej!This quote is hidden because you are ignoring this member.
Till saken så tror jag på att gå mot Kliniks sound eller möjligen experimentellt som a;GRUMH.. stundtals kunde vara...eller tidiga Pankow (typ Gisela-plattan). Det är bra skit. Hade varit roligt att se någon axla en sådan mantel.
Nu börjar vi snackaThis quote is hidden because you are ignoring this member.
Back to basic tycker jag.
Front 242, DAF och Nitzer hade ju det gemensamt att de var politiska, samhällsbetraktande
och jobbade mycket med symbolik.
Skapa mörka agressiva eller melankoliskt mörka malande rytmiska låtar.
Det finns fortfarande så mycket kvar att göra runt Geography, No Comment, Gold und Liebe, That total age etc.
Behöver inte upfinna en ny subgenre.
Det finns 100 tals bra punk, indie, alt.rock etc album som har liknande sound.
Varför inte fler låtar som EBM albumen ovan? Med egna ljud etc givetvis, egna bra låtar.
Så tycker jag!
precis vad jag också tänkte. kan ju även vara lämpligt nu när the klinik inte finns längre. men mer utsmörat och poppigt som sagts innan är helt fel väg att gå. det är inte vad EBM står för. har inget emot pop i sig men i den här kontexten hör det inte hemma. sedan om man skall gå mot ett hyfsat minimalistiskt sound som klinik ofta hade eller mer detaljerat som f242, det är frågan. finns ju iofs utrymme för båda. men bodypop etc har and one m.fl urvattnat till förbannelse, så nej tackThis quote is hidden because you are ignoring this member.
Personligen tycker jag The Hacker gjorde en bra uppradering av EBM på Réves Mechaniques från 2004. Vilket såklart är ett tag sedan. Året innan kom VNV Nations Honour 2003, en av mina synt-favoriter genom tiderna.
Men åt det hållet som The Hacker skulle man kunna gå.
https://youtu.be/QNtnKz62IEs
Mitt största problem med klyschig EBM är egentligen inte de utnötta basgångarna, utan när folk inte kan hålla sig allvarliga utan går in i nåt slags parodiläge med tyska fraser, BDSM-referenser osv – bara för att det "ska vara så".
Det finns massor av tillfällen för lekfullhet och humor i musik. Men inte inom EBM, neofolk, goth och black metal. Den som inte klarar att hålla sig allvarlig kan starta ett SPOCK-tributeband.
Senast redigerat av DanielW den 2015-12-28 klockan 03:48.
Håller med. Och gränsen är hårfin. För att ta ett par nya exempel: Lite klyschigt beskrivet. Men dock....This quote is hidden because you are ignoring this member.
Operating tracks - Har Front 242's ljudbild i grunden. Men låter inte rip off.
https://youtu.be/G9qRIhvSEQ0
Wulfband - 321 Nein!. Det är kul och bra. Men här halkar man över på parodi sidan anser jag. Du behöver svept rätt många Jäger och plötsligt anse att kängdans är det nya nya.
https://youtu.be/2j-17Vh_XAo
Men OT använder tyvärr fel klyshig attityd. Ajajaj... det behöver inte vara så krystat. Synd. För det låter ju bra men faller på detaljer.
Wulfband däremot är ngt helt annat. Svängigt, innovativt, rätt element, balans.
Men sången hade kunnat vara bättre.
Ska nog göra nån låt å testa lite ebm igen var där nånstans jag började med syntar. Blir mest influenser från punk,HC, industrial och tidig simpel ebm, frågan hur hårt det går att göra utan att det halkar in på industrial istället... Kör man rakare elektroniska trummor och malande bas borde man kunna sula på rätt ordentligt.
Jag kan hålla med i mycket kring tanken att det finns mycket utrymme kring de tidiga plattorna. Jag delar också tanken att man måste komma bort ifrån humorn och pastischerna, EBM behöver göras allvarlig, ja nästan samhällsfientlig igen, inte svärmorsvänlig. Som min tyske svåger uttryckte sig om DAF i helgen som gick (när jag diskuterade den apkorta spelningen de gjorde i Malmö i höstas) - "DAF var aldrig PK, det var deras kärna". Och där har han en klar poäng. Men nu är vi inne på inställning mer än musik igen.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Den melankoliska krigsbunkerkänslan i Geography har alltid tilltalat mig. Å andra sidan tog ju F242 själva soundet vidare just från det stället.
Slutligen - jag är absolut inte ute efter att starta en ny subgenre - jag "vill" diskutera möjligheterna att "förnya", eller snarare revitalisera, EBM. Musikaliskt.
Tycker nästan alltid det blir mest intressant när man plockar lite här och där snarare än grottar ner sig i en genre. Men visst, det finns EBM-element som är värda att spinna vidare på.This quote is hidden because you are ignoring this member.
(Primal hade verkligen en kreativ topp där fö. Vanishing Point, XTRMNTR och Evil Heat är riktigt bra. Sen blev dom ett mediokert rockband igen... )
Tycker att Sturm Café bitvis gör det briljant, men det är väl iofs inte så mycket förnyande.
Skulle även kunna tänka mig att det finns en del ny och nytänkande EBM där ute, men synthscenen är ju ganska stelbent så det är nog svårare att nå ut om man inte gör typisk old-school EBM...
Håller med om att EBM inte får skojas bort. Man ska vara seriös. Det är ledskärnan när vi i EkoBrottsMyndigheten gör musik tex.
Diggar du...... Sturmkaffe?
Gjorde just lite sköna basar med eurot.
Ska posta lite senare.
Håller med. Sen har ju många inom techno t.ex. Vitalic, Terrence Filmer, The Hacker, Laurent Garnier, Adult, Gesaffelstein etc. plockat upp EBM-spåret.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Förnya..? Varför ändra på något som redan är så skitbra? Förstår mig inte på de där förnyelseivrarna
Tack belsedub -det värmer gott
Under hela tiden efter att Technon bröt sig loss från den postpunkiga dansmusiken så har det funnits techno-artister som har vägrat ge upp sina EBM-rötter, ofta med bättre resultat än många av de senare EBM-banden enligt mig.. Heckmann, Hell, Adam X, Green Velvet, Fixmer etc och på senare tid har det ju kommit en ny våg i samma skola med bla Broken English Club, An-i och Powell.
Jag minns år 2000 när "Rytmisk Noise"-genren slog igenom och ett stort bolag i den genren hörde av sig till mig och ville ge ut en skiva med min musik, på det vilkor att jag tog bort "EBM-elementen". Haha. Jag tackade nej.
OT faller i den gamla vanliga fällan att vilja vara lite farliga tycker jag, fast det känns lite krystat. Dock låter de bra och är säkert sjysta live. Wulfband är bra, de är något på spåren. Jag tycker en del DAF inspirerat old school funkar, lite Jäger 90 stil. Om de för utvecklingen framåt vet jag inte.
Det är svårt, lite som när jag ska vara tuff i studion och lägger hårda beats med en "tuff" basgång, men sen då? Det är svårt att ta det vidare, jag tror på DAF/F242 med lite galet modularknas, lite skevt och störande med en stadig botten. Det ska inte vara snyggt utan mer oroligt, skrämmande och asocialt.
Jag har sett DAF många gånger live och de har något som är svårt att sätta fingret på, dock har de aldrig lyckats ta det vidare själva. Minns med skräck DAF/DOS 1993 på Studion St Eriksplan. När Der Sheriff kom blev jag dock glad och tycker den håller bra.
Jag gillar dina grejer! Du har hittat en bra formel, ibland när jag lyssnar på dina grejer så känner jag "lite mer variation", "lite mer melodi", samtidigt så skulle det då bli något helt annat som jag inte är säker på att jag skulle gilla. Det är själva disciplinen som gör det, att inte sväva ut och lägga till den där knorren bara för att.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Själv har jag en ide som manglas och sedan får jag ta bort 80 procent ändå. Det tar tid och slutar oftast med en tumme.
Håller med!This quote is hidden because you are ignoring this member.
sedan finns det ju det s.k vancouver-soundet med band som främst skinny puppy men även tex frontline assembly. vissa kallar det för ebm själv har jag alltid kallat både de bandens musik för cyberpunk. men hur som haver det är iaf närbesläktat till ebm. det är en ytterligare utveckling av f242:s detaljrikedom, ljudorgier på speed helt enkelt och ett sound jag personligen älskar, i synnerhet hos puppy i sin glans dagar
en annan väg är cross-overn med tuggande gitarrer, lite halkandes åt industrirock hållet kanske men ändå.
en tredje väg är att blanda det med techno, inget jag personligt tycker om men ändå en möjlighet. tung och mörk techno då alltså.
så möjligheterna är många. det är väl bara att experimentera loss och se vart man landar. tror säkert det finns många bara här på 99:an som känner sig manade.
Tack tonefloat <3 Fint skrivet. Jag vet också att jag säkert skulle kunna nå en större publik med med mer variation och mer melodier. Men det skulle bli mindre "jag" och av det skälet skulle det också bli mer ointressant. Iaf för mig
Gillar man "mjukare" mer melodiös EBM tycker jag fö att man kan kolla upp High-Functioning Flesh som gör cool funkig EBM, som dock bitvis blir VÄLDIGT lik sina förebilder (om man tycker att det gör något). Kolla även in min bolagskollega June och hans grymma album på Suction Records. Analog EBM/Synthwave lite i stil med Geography-plattan:
https://suctionrecords.bandcamp.com/album/dominion
cyberpunx, ja det är lite kul med SP, som av många räknas som ett av de största EBM-banden. De har väl aldrig gjort en enda "EBM-låt"? Närmaste var väl de tidiga PorCon-inspirerade prylarna, och Assimilate som låter mer som Severed Heads än Front 242.
Absolut. Analog smuts istället för digitalt och snyggt.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Men hittar ni mig i svart linne, shorts och kängor när jag håller alla andra borta från stereon på en efterfest med telskopbatong i kolfiber lär det vara detta som pumpas:
Front 242 – Funkhadafi
Niter Ebb – Let Your Body Learn (Terence Fixmer remix)
Das Ich – Destillat
VNV Nation – Honour 2003
Laibach – Achtung
The Hacker – Village of the Damned
Empirion – Jesus Christ
Front 242 – Headhunter (Empirion remix)
Die Krupps – Machineries of Joy
nej precis jag håller med dig, men många tolkar ju deras stil som sagt som en form av ebm. personligen gör jag som jag skrev det inte. enligt mig är de ett cyberpunk-band även om inte ett så tydligt som deras kusiner frontline assembly som flashar med cybergenetik å människo-maskiner å fan å hans moster överallt. men det är bara genre-benämningar som är ett som alla vet mkt vanskligt träsk.This quote is hidden because you are ignoring this member.
men att jag ändå nämner dem är att jag tror att i deras mkt mångfacetterade ljudbild så finns det en hel del man kan hämta å föra in i ebm för att ta det vidare bortanför basgång + trummor å lite elaka krigssamplingar typ :-P man får åter igen vara öppen för allt å experimentera så se vad det kan bli. blir det inte ebm kanske det kan bli något annat kul. den som lever får se
This quote is hidden because you are ignoring this member.sedan finns det ju det s.k vancouver-soundet med band som främst skinny puppy men även tex frontline assembly. vissa kallar det för ebm själv har jag alltid kallat både de bandens musik för cyberpunk. men hur som haver det är iaf närbesläktat till ebm. det är en ytterligare utveckling av f242:s detaljrikedom, ljudorgier på speed helt enkelt och ett sound jag personligen älskar, i synnerhet hos puppy i sin glans dagar
en annan väg är cross-overn med tuggande gitarrer, lite halkandes åt industrirock hållet kanske men ändå. NEJ
en tredje väg är att blanda det med techno, inget jag personligt tycker om men ändå en möjlighet. tung och mörk techno då alltså. NEJ
så möjligheterna är många. det är väl bara att experimentera loss och se vart man landar. tror säkert det finns många bara här på 99:an som känner sig manade.
Behörigheter för att posta
Svara med citat
