Artisterna som förändrade ert (musikaliska) liv

[Bulvanskägg]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Jag hade ju med Beatles när jag var fem bast!

Annars tycker jag Beatles är rätt kraftigt överskattade. Väldigt bra, stundtals, speciellt Sgt. Pepper, men så jäkla uppblåsta deras prestationer är... tycker jag då. Skriver man det kommer alltid någon och talar om att man inte fattar någonting alls och är dum i huvudet, så jag bockar väl med mössan i hand och ber om ursäkt för det redan nu.

men ändå... i så fall har Love's "Forever Changes" betytt mer för mig än Beatles hela katalog.

Love är oerhört mycket bättre än Beatles.

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Fast grymt svårt att göra skillnad på det. I alla fall för mig. Den musik jag gör är allt det där, processat och behandlat inne i mig och i nuläget ut i det uttryck som är Stampa.

...är nog mest i tonåren man "stöps", men det ni hört/sett som "på allvar" influerat det ni skapat därefter - finns ju annars oändligt mycket som är "bara" bra

[deleted user]

Då måste jag nog svara "pass". :-)

[joja_x]

De skivor som påverkat mig på ett grundläggande sätt och får stå till svars för min musikaliska inriktning är:

Depeche Mode - A broken frame
Ultravox - Rage in eden
Kissing the pink - Naked

Galet klassiska album i min värld

[R46.1]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

...kilometerlånga listor på influenser är en sak men det vore kul med fokus på sådant som verkligen bestämde/förändrade er musikaliska identitet

Så tänkte jag när jag skrev min lista. Milstolparna, alltså det som haft särskilt stor betydelse för både fortsatt lyssnande och skapande. Annars blir det som du säger bara en kilometerlång lista...

[deleted user]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

...är nog mest i tonåren man "stöps", men det ni hört/sett som "på allvar" influerat det ni skapat därefter - finns ju annars oändligt mycket som är "bara" bra

En kort lista kan man göra om man spelar typ Dylan-covers eller försöker återskapa Autobahn i allt man gör.

[jpl]

absolut viktigast, i alla fall just idag, har, i ingen direkt ordning, varit:

einstürzende neubauten - zeichnungen des patienten o.t.
kraftwerk - radiocativity
captain beefheart - trout mask replica
iannis xenakis - kraanerg
cardiacs - on land and in the sea
residents - not available
bernard parmegiani - de natura sonorum
philip glass - satyagraha
peter brötzmann - machine gun
scott walker - the drift
lee hazlewood - love and other crimes
arvo pärt - spiegel im spiegel

typ så.

[jonasgun]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

absolut viktigast, i alla fall just idag, har, i ingen direkt ordning, varit:

einstürzende neubauten - zeichnungen des patienten o.t.
kraftwerk - radiocativity
captain beefheart - trout mask replica
iannis xenakis - kraanerg
cardiacs - on land and in the sea
residents - not available
bernard parmegiani - de natura sonorum
philip glass - satyagraha
peter brötzmann - machine gun
scott walker - the drift
lee hazlewood - love and other crimes
arvo pärt - spiegel im spiegel

typ så.

Spännande lista!

[jpl]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Spännande lista!

se den som facit

[hasparigus pink]

det e skönt att lökiga artister får plats i såna här listor. jag upptäckte doo wop via the Boppers på förskolan och det dröjde säkert många år innan jag föredrog originalartisterna, the Boppers hade ju bättre ljud!!!

[jonasgun]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

det e skönt att lökiga artister får plats i såna här listor. jag upptäckte doo wop via the Boppers på förskolan och det dröjde säkert många år innan jag föredrog originalartisterna, the Boppers hade ju bättre ljud!!!

Lökiga artister är ju bäst av allt! Speciellt när man är barn. Inget är ju lökigt om man hör det för första gången. Känner absolut igen mig i din historia, även om det inte var the Boppers för min del.

[makari]

Alltså, shit, det är så mycket man har lyssnat och som gett avtryck genom åren och det är svårt att komma ihåg allt som betytt mycket. Men här är en helt ofullständig lista på artister som gjort ett stort avtryck på mig.

1989 - Får Orup 2 som min första skiva. Sitter och gungar i vardagsrummet till Mercedes Benz.

1994 - Börjar lyssna på eurotechno som E-Type, Leila - K, Basic Element. Här någonstans börjar jag också så smått upptäcka trackermusiken via DMZs disketter och börjar leka lite själv.

1997 - Börjar spela gitarr och upptäcker distad gitarrmusik. Nirvana och mycket skatepunk: Offspring, No fun at all, NoFX.

1998 - Startar band med min bror och 2 till i en grannes garage. Blir sedermera recenserade på göteborgskalasets demoscen med orden "gravt nirvanakomplex". Börjar lyssna på mer tonårsångest i form av Kent. Prodigy regerar min elektroniska smak.

1999 - Upptäcker Red Hot Chili Peppers via Californication och ser dem på Skandinavium. En upplevelse. Samtidigt
har jag börjat lyssna på en del elektronisk musik. Hittar bland annat Tangerine Dream.

2000 - Radiohead släpper Kid A som knockar mig fullständigt. Blir smått besatt av dem för ca 5 år framåt. Det är fortfarande det band som betytt mest för mig.

2001 - Läser i tidningen om ett band som heter Godspeed you! Black Emperor, som spelar i Göteborg. Får för mig att det är nåt hårdrocksband. Förbannar mig själv i evighet att jag inte gick när jag ett halvår senare börjar lyssna på dem. Ser Lars Winnerbäck på Chalmers kårhus som gör en av de bästa konserter jag sett, det väger upp lite.

2002 - Får höra låten "Do you know Squarepusher" med Squarepusher och blir extremt fascinerad. Jag vet inte ens om det är bra eller dåligt vid det här laget, men jag kan inte sluta lyssna på det.

2003 - Köper på mig Autechre, Boards of Canada och annan electronica, BoC främst för jag hade gjort en låt som en recensent tyckte lät som dem. Jag lyssnar och häpnar över vilken musik man kan göra med maskiner. Framför allt Autechre fascinerar mig nåt otroligt, extremt svårlyssnat men jag försöker verkligen.

2004 - ...And you will know us by the trail of dead. Vet inte riktigt hur jag kom att lyssna på dem egentligen.

2007 - Regina Spektor av min dåvarande flickvän. Egentligen börjar jag lyssna ordentligt efter vi gjort slut, men det var hennes förtjänst. Har en fantastisk helkväll till Le Muhr med ett gäng 99or dagarna innan nyårsafton.
Gör ett blandband med japansk musik till samma flickvän och upptäcker en del bra själv, Ryuichi Sakamoto, Polysics och Piana

2008 - The Mars Volta. -03 eller -04 ser jag en konsert på musikbyrån på svt som kan vara den bästa bandade konsert jag sett. Jag hade aldrig sett maken till energi som gick rakt genom tv-rutan. Sen köper jag skivan och förstår den inte alls. Den sitter på hyllan till 2007 eller 2008 då jag av nån anledning tar fram den igen och tycker det är det bästa jag hört på år och dar. Samma år hittar jag också till the Flashbulb efter tips av en arbetskamrat och noiserockarna A place to bury strangers samma år.

2009 - Gräver mig bakåt i jazzhistorien och hittar Miles Davis, Mahavishnu Orchestra och annat gott. Faller också pladask för Audionoms krautpunk och ser dem senare på Arvika samma år.

2010 - Min bror får mig äntligen att lyssna på fransk electro tre år efter alla andra. Yelle håller fortfarande.

2011 - Lyssnar mycket på Kristian Anttila och James Blake.

2012 - Jonathan Johansson, Dragonette, Alina Devecerski

[jonasgun]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

se den som facit

Jag måste verkligen kolla upp din musik nu!
Har du någon länk?

[Firechild]

Ett år som förändrade allt, vilket sjukt bra år för övrigt !!!!

1984

Depeche Mode - Some Great reward
När jag hörde People Are People höll jag på att dö av lycka när jag sedan hörde Master And Servant och hajjade att det var samma grupp då dog och återuppstod jag till ett nytt liv.

Alpahville - Forever Young ( Lyssnade väl en miljard gånger på Big In Japan )

Filmer , The Neverending Story , ET , Jedins Återkomst , alla runt 1984.

[jpl]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Jag måste verkligen kolla upp din musik nu!
Har du någon länk?

lite blandat gjort i olika mer eller mindre seriösa konstellationer: https://soundcloud.com/jenspatricklarsson

en hyfsat färsk 70talscover i adhd-electroclashtronicatappning: http://open.spotify.com/track/1ZR7xYTSW9EURS39eCTogj

[raoul flutter]

Komprimerat

Kraftwerk - Computer World
Twice A Man - From A Northern Shore
Lassigue Bendthaus - Render

[jonasgun]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

lite blandat gjort i olika mer eller mindre seriösa konstellationer: https://soundcloud.com/jenspatricklarsson

en hyfsat färsk 70talscover i adhd-electroclashtronicatappning: http://open.spotify.com/track/1ZR7xYTSW9EURS39eCTogj

Kollar in din soundcloud nu. Mycket bra grejer där! Kul!

- - - Uppdaterad - - -

This quote is hidden because you are ignoring this member.

En kort lista kan man göra om man spelar typ Dylan-covers eller försöker återskapa Autobahn i allt man gör.

[kotten]

Shit vilka monsterlistor!

198x Burt Bacharach - visste jag inte då men päronen hade ett par typ "golden oldies" cd's som jag gillade, många år senare jag insåg att det var samma snubbe bakom alla bra låtar

1986 - Javier Ussia, Mike Platinas - stod väl för de första Max Mix'arna men framför allt en (fortfarande) imponerande italomix som jag tror förtjänar en egen tråd snart nu när jag sett att nån lagt den på youtube. Här får vi ju räkna in Baby's Gang, Koto, Laszlo osv. Jag och en kompis satt med min dubbeldäckare och försökte göra egna remixar, det blev inte så bra.

1991 Kraftwerk - Solnahallen, 14 år gammal.

199x
Petshop Boys
Mobile Homes - + Christian Falk ska det nog tilläggas.
Depeche Mode - kommentar överflödig
SPOCK - Mest för spelningarna, var på mycket småfestivaler och grejer och verkade nästan förföljd av dom ett tag, men det var alltid underhållande.
Pouppée Fabrikk - Hårdare musik går visst också att lyssna på
Nitzer ebb
Ministry - Gitarrriff går visst också att lyssna på
Skinny Puppy - Last Rights alltså..
TIP Records - får sammanfatta dansmusiken som konsumerades där också, gjorde garanterat sitt.

1992 Bad Religion - En klasskompis tyckte det var synd och skam att jag bara lyssnade på synth och tryckte på mig några skivor, däribland Suffer.

1992 Rage against the machine

1998 The Cure - Nykär till Staring at the sea-samlingen på kassett

1998 Mouse on Mars

Sen har det varit en salig blandning av dansmusik, jazz, pop, knaselektroniskt.. svårt att såga vilka som påverkat mest egentligen..

Roni Size
Photek
K's Choice
Turin Brakes
Tori amos
Sarah McLachlan
Regina Spektor
Jaga Jazzist
Stacey Kent
The Prodigy
The Chemical Brothers
The Haunted
Aphex Twin
Boards of Canada
Autechre
Ryoiji Ikeda
Alva Noto
Murcof

[hasse_fx]

...jag ska inte raljera om långa listor, som synes Nedanstående "yttre influenser" har omdanat alt. styrt/knuffat mig i eget skapande. Ingen prio-ordning eller detaljer, men däremot ett försök till placering till det decenium jag "påverkades" mest...

70-tal: Queen, Rush, Led Zeppelin och Rory Gallagher fick igång mig, ABBA -> Inspelningsteknik

80-tal: Rush (repris, sorry), Steve Hackett, Yes, Kornet, Mahavishnu, J:sson Lindh, Stefan Nilsson, King Crimson, ToP, Herbie Hancock, Miles Davis, Prince, James Brown, Cameo, EW&F, Scritti Politti, B-A Wallin, Jan Johansson, Bill Evans, MJ

90-tal: TD, Mike Oldfield, Debussy, Steve Reich, Allan Petterson, Enigma, Erik Mikael Karlsson, Pierre Boulez, Palle Mikkelborg, Brian Eno, PG

00-tal: Porcupine Tree, Meshuggah, Simon Posford, Esbjörn Svensson, Jon Hassell, N-P Molvaer, Ale Möller

10-tal: För tidigt att säga... Nog minst ett par 99or är bubblare, liksom 70-tals-Genesis ()

Som alla andra, säkert några jätteviktigt jag glömt....

[MK Ultra]

Fosterstadie: Gregorianskt/New age/Etniskt
Föddes: Astral projection
Utvecklades: Carbon based lifeforms
Upplyst: Man with no name

Allt där mellan har varit petitesser

[Real Parakeet]

Svår tråd med en massa listningar av grupper och artister som jag i många fall aldrig hört talas om. I grova drag fastnade jag för syntmusik när jag började högstadiet i början av 80-talet. "The robots" med Kraftwerk gjorde stort intryck på mig och jag var helt såld på synten som instrument. Jag lyssnade lite på samtida syntmusik men Jarre var en tidig favorit. Hans musik var intressant, fantasifull och hade ljud och melodier som gav mig ståpäls.

När jag började på gymnasiet fick jag en kompis rätt ofta köpte skivor och jag hakade på honom till skivaffären. Där kom jag för första gången i kontakt med Laserdance och den typen av musik. Jag fastnade direkt för basgångarna och de stenhårda Linn-trummorna, de små melodierna och riffen som avlöste och svarade varandra. I samma veva hörde jag en låt på TV. Det var ett klipp med en stor lyxig yatch och svepte fram på havet. Det lät som Laserdance, men lite mer utvecklat. Några månader senare hakade jag på kompisen till skivbutiken och hörde att han provlyssnade en skiva med samma låt. Det var Proxyon med låten "Space Warriors". Jag köpte skivan direkt. Det är fortfarande en av mina favoritlåtar. Jag lyssnade också lite på Front 242, Nitzer Ebb och lite annan EBM. Det jag gillade med denna musik var den energi den innehöll. Den var kraftfull, aggressiv, brutal och lite... farlig och ful. Detta gillade jag. Jag har alltid haft svårt för mjäkig och intetsägande musik. EBM kändes som att ge någon en käftsmäll utan att vara våldsam. Jag är ingen våldets man.

Något år tidigare hade jag köpt skivan "Stratosfear" med Tangerine Dream. Jag hade inte hört dem innan och trodde att de skulle låta som den syntmusik jag gillade. Det gjorde den inte. Tangerine Dream sög ju getröv! Några år senare låg jag och lyssnade på radioprogrammet "Stjärnornas musik" och hörde en fantastiskt vacker låt och till min förvåning var det Tangerine Dream. Det lät lite som Jarre och Vangelis och dessa herrar gillade jag. Jag började utforska Tangerine Dream och insåg deras enorma spännvidd. Ingen skiva var den andra lik och jag gillade alla deras olika stilar.

Ungefär tio år senare fick jag nästa aha-upplevelse. Det var när jag började plugga på Komvus och klasskamraten "Greven" trodde att jag skulle gilla goa-trance. Mp3-filer och nedladdning var nytt och han brände ett par skivor med goa till mig. En av de första låtarna var "Pyramid" med Technosomy eller vad de nu hette. Den satte sig direkt. Underbar musik med sjukt sköna melodiräkor, suggestiva basgångar och urflippade detaljer.

Kort sagt så är det dessa saker som påverkat mig och som fortfarande är det jag gillar bäst inom musik. På senare år har jag börjat lyssna på klassisk musik, hårdrock och... hm... vet inte vad jag skall kalla det, men i brist på annat så kallar jag det historieinfluerad musik. Tänk hårdrock med säckpipor och tutor. Det finns även elektronisk musik med sådana inslag. Det finns mycket skönt att lyssna på där.

[slirak]

Listan är för min del gigantiskt lång och rymmer allt från Millie till Foetus, men eftersom 99:an är ganska elektroniskt orienterad så fokuserar jag på de två musikaliska upplevelser som kanske lite otippat fick mig att gå igång på syntar:

1) Lena-Maria & Sweet Wine. Ett svenskt, på det hela taget ganska skittrist band, vad jag kan förstå så här i vuxen ålder. När jag var kanske sex eller sju år såg jag dem på teve och jag har inget minne av låten, men de hade en synt, den första jag nånsin sett. I mitt minne var det nån sorts kompakt modulär, kanske en Korg PS 3100? Nån här som eventuellt vet? Jag tyckte åtminstone att det var det koolaste instrument jag nånsin sett och mina eviga barnteckningar på rockband kompletterades plötsligt med klaviaturinstrument med ett oändligt antal rattar och knappar och färgglada lampor efter den dagen.

2) Sweet. Jag var ett gigantiskt Sweet-fan när jag var åtta - nio år, men den verkligt stora upplevelsen kom när de släppte singelversionen av Fox on the Run 1975 (?). I videon är det väl en Arp 2600, men jag tror de mest använde en Odyssey och en Steiner-Parker Syntacon? Hursomhelst så var synten i låten det koolaste jag nånsin hört och fick mig att inse att de manickerna inte bara såg fantastiska ut, utan även lät fantastiskt. Sen dess så älskar jag verkligen syntar, även om jag i grunden är trummis och de senaste tio åren mest spelat gitarr.

Ett hedersomnämnande bör gå till det band som fick mig att älska trummaskiner, men jag är lite osäker på vilka det var. Månne var det så banalt som Blondie med Heart of Glass 1979? Trummaskiner hade jag förstås hört tidigare, men inte fattat att det kunde vara en dedicerad bapparat, skild från synten.

[uc.t]

Tidigt 80, Judas Priest & Accept
Sent 80, Depeche Mode & Front 242
Tidigt 90, Prodigy & L.A Style
Sent 90, Kent & Ebba Grön
Tidigt 00, Nationalteatern & Machine Head
Sent 00, The Smiths & The Dandy Warholes
Tidigt 10, Royal Republic & Teddybears

[must]

mycket musik som förändrar mig, men den stora förändringen var när en vän gav mig en bok om hiphop o jag blev introducerad till afrika bambaataa o zulunation o sånt i mitten av 90talet.

[batmannen]

Public Enemy med Yo! Bum Rush The Show 1987, New Order med Blue Monday då jag vaknade upp att den spelades på nattradion 1985, Inner City och Hit House 1988 och Clabbes DJ-turnerande i samma veva.

[must]

ja public enemy förändrade nog mitt tänkande o lutandet mot mer hårda saker på 80talet. diskuterade det där idag med en vän idag, man skulle bumrushat p es show , hehe

[must]

men relativt, dj lord tjabbade om svensk kött på facebook, så tipsade han om svenska äpplen

[Infra]

Första låten som ja minns att jag genuint gillade och bad mina föräldrar fixa åt mig var Pet Shop Boys - Its a Sin.

Intresset för elektronisk musik vaknade nån gång 89-90 skulle ja tro. Hörde Jarre´s Oxygene för första gången och tyckte det var magnifikt. Började hänga i skivaffärer och frågade efter liknande musik blev påprackad massa olika synthgrejer, men det det var väl inte förrens 93 som ja hittade musiken som som då i folkmun kategoriserades som rave... acid/hardtrance och ambient... minns i synnerhet nån skiva med blandad ösig musik och tänkte... ja för fan...ingen onödig sång, instrumentalt är grejen. Började springa på ravefester hösten 93. kom snabbt in i den spirande goa-vågen...som jag snabbt tröttnade på då. 1995 så började de en ny snubbe i den lokala skivaffären som verkade ha nästan identisk musiksmak. Han plockade fram två nya skivor som hade kommit in samma dag. Han sa att att det har kommit två superskivor som ja bara måste ha, och han sa att dessa kommer nog bli världsstjärnor inom genren... Skivorna som förändrade allt för all framtid.. Man With No Name - Moment Of truth och Hallucinogen - Twisted.
I synnerhet Alpha Centauri från den sistnämnda skivan anser jag fortfarande vara ett av hela goa-rörelsens starkaste spår och kan få mig att gråta vilken dag i veckan som helst. Efter detta så föll jag djupt ned i goaträsket... Juno Reactor, Darshan, Tristan, Subcouds, Double Dragon.

I mitten av 00-talet kom den väldigt skruvade (för den vanlige dödlige) Skogstrancen, Med i synnerhet svenska artister i spetsen, Derango, Ka sol och Battle Of Future Buddhas. Ja fastnade även för amerikanska Ghreg On Earth som blandade tung psytrance med industri-influenseroch IDM.
När det kommer till Ambient så är jag svag för drones och det var Matthias Grassow som öppnade den dörren med i stort sett allt han gjort. Men även så spelade Simon Posford (från tidigare nämnda hallucinogen) en central roll med alla sina world music inspirerade downtempo och ambient, Shpongle, The Infinity Project ( Mystical Experiences-plattan ), Anubis...kärt barn har många namn. Lustmord , Download, Gridlock, Tarmvred (är väl svensk, är det en 99:a måntro ?)

Autechre, Squarepusher, Aphex Twin bör så klart nämnas Liksom Venetian Snares. Listan kan göras hur lång som helst.

Sammanfattningsvis kan man väl säga jag gillar episka melodier så länge det inte blir cheesy och jag gillar ultraskeva , skruvade grejer så länge det görs med finess och musikaliet. Alla artister nämnda har verkligen en särskild plats i mitt hjärta. Och det är i detta som ja har mina rötter.

EDIT: glömde EAT STATIC... FFS EAT STATIC !!!

[sickanovic]

Skinny Puppy - Husgudar hos mig, fantastiskt genuint och jag hade aldrig hört något liknande innan.
Depeche Mode - Kommentar överflödig
Pankow - Argt och snällt och melodiöst och experimentellt samtidigt.
The Smiths - Fantastiskt enkel och underbar musik med kluriga texter.
Kraftwerk - Kunde man göra musik så här?
Nitzer Ebb - Tufft och enkelt sound som var bra att dansa till..
New Order - I mina öron geniunt och nyskapande, man blev alltid lite överraskad av deras releaser.

Alphaville släppte ju med en platta som var outstanding när den kom (84?) Forever Young, en sjukt bra platta fortfarande! Tyvärr var det den enda bra plattan i mina öron.

Finns mycket till att lista, men dessa har nog format mig mest musikaliskt och allmänt som person.

[KingenOfKba]

Sprang utav någon anledning på denna gamla tråd, som var kul att skumma igenom.

Här kommer därför mitt bidrag med sådant som jag lyssnat väldigt mycket på, och de i BOLD som har varit game changers för min befintliga musiksmak.

Till saken är att listan hade kunnat bli väldigt lång ifall man inkluderade allt som man lyssnade på i tonåren.
Jag var så svältfödd på allt som hade någon koppling till synth, så man har ju lyssnat på så många band som bara gjorde en one-hit-wonder.

Kollade i skivbacken häromdan och hittade underbara svenska band, som bara gjorde en eller två singlar och tyvärr sedan försvann.

Minns någon +1 - Nevermore (maxin är brutalt bra), Andrea Doria - I mörkret med dig eller Katze - Tid att älska ?

* Kraftwerk
Höll stolt i Man Machine julklappen när jag var 10-år, 1978. Computerworld är dock bäst
* Yellow Magic Orchestra
* Depeche Mode
Ser i huvudet när jag stod på Dirocco och norpade första exet av "den röda med svanen" som de lyfte ut i skivbacken. Gillade mest Depeche innan de blev mörka och "hårda"
* Human leauge
* Heaven 17
* Talk Talk
* Visage
* Ultravox
* Rupert Hine
* Twice A Man
Udda fågel i listan, men hängde man hos Gasleben på Annedals musik var man tvungen att lyssna in sig
* The Buggles
Många Trevor Horn klassiker som Elstree och Plastic Age förutom den uppenbara
* New Music
Underskattat band som var så före sin tid. Håller än idag. Kungarna på "reverse". Tony Mansfield i högform
* Howard Jones
* Thomas Dolby
Lyssnat väldigt mycket på Dolby. Alla ljud han krämade ur sin arsenal med PPG och annat godis är svårslaget
* Toy Matinee
Sjukt duktigt band med studio musiker. Sångaren, Kevin Gilbert gick bort alldeles för tidigt. Gjorde en mycket bra live spelning 2011. Exempel här:https://www.youtube.com/watch?v=f5vleAO9z8o
* Prefab Sprout
Det Dolby producerat är bäst
* Kano
Italo när det är som bäst!
* Seal
Allt producerat av Trevor Horn är ju fortfarande världsklass, men detta är nog bäst
* Propaganda
Detta e oxå bäst. P-machinery
* Adolphsson och Falk
* NASA
Ja, vad skall man säga. Patrik Henzel. Sista plattan de gjorde är ju en sådan magisk sammanfattning av hela ens uppväxt fast med en futuristisk touch. Så vackra ljud, välproducerad sång och sjuk produktion. De tidigare plattorna har så mycket influenser från Rupert Hine, Buggles och New Music så att man blir tårögd
* Ratata
Sent i September är ett mästerverk. Så inspirerat av Scritti Politti
* Mockba Music
* Lustans Lakejer
* Eric Gadd
* Anders Glennmark
En av våra absolut bästa producenter
* a-ha
Electric Banana Band
* Zvampen...Vilket sväng!
* Chic
Såg dom live på Liseberg. Ingen spelar funk gitarr som Nile Rodgers.... Möjligtvis Cory Wong i Vulfpeck. Hela disco svängen med The Whispers, Delegation, Dazz band och Earth Wind & Fire är ju så svängigt.
* Scritti Politti
Oj,oj,oj vad detta har påverkat mig, även ifall jag inte alls tänker på det idag. Älskar ljudval och deras sinnesjukt bra produktioner.
* Jamiroquai
Svänger sjukt bra. Keyboardisten Matt Johnsson spelar så otroligt medryckande.
* Ole Börud
* Vulfpeck
* Chromeo
* Mezzoforte
* Dirty Loops
Lätt Sveriges bästa musiker....men ändå lite tråkigt, bara för att det är så förbannat perfekt. Blir tagen varje gång de släpper nått nytt, men tyvärr återkommer jag inte löpande till deras låtar. Allt är mega perfekt och svårt ibland att ta in vad basisten Henrik Linder spelar då det går så otroligt fort.
* Infected Mushroom
Udda fågel i listan. Älskade Army of Mushrooms plattan. Keyboardisten är klassiskt skolad vilket man kan höra i många av deras låtar
* Level 42
Beundransvärt hur Mark King kan spela så rytmiskt på sin bas, samtidigt sjunga rakt OCH tugga tuggummi. Samtidigt....
* Mike Lindup
* Daft Punk
Random Access Memories är för mig 2000 talets mest väljudande skiva
* Todd Terje
Nutida favorit från vårt grannland. Väntar med spänning på nått nytt från Todd. Senaste jag sett från honom är en instagram bild när han lyfter in en Moog One i sin bil. Delorian Dynamite = Världens coolaste basgång? (ARP 2600) https://www.youtube.com/watch?v=U9H5WTTOUfg&t=228s
* Lindström
* Knower/Louis Cole
Louis Cole är från en annan planet. Han spelar i en helt egen division! No words! Skall spela i England 16:e November, men blir svårt att få ihop det. Magiska live! https://www.youtube.com/watch?v=GnEmD17kYsE
* Zedd
* Haywyre
Min nye favorit. Sanslöst duktig pianist, som blandar improviserad jazz med modern EDM https://www.youtube.com/watch?v=HEQN9BdPKaY

[jonasgun]

Ha! Snyggt trådgräv!

[LesslieHammond]

Det finns så otroligt många , här är några som fått mig att styra om banor och få mig att
tänka på andra sätt när jag spelar. började som blåsare i 5årsåldern och gick över till klaviaturer
10 år senare och där fastnade jag. dock en grund i många andra instrument också vilket man kanske kan ana
av nått val jag plockade fram här.

Nisse landgren
Tower of Power
steve vai
Dream theater
Jamiroquai
Vulfpeck
snarky puppy
Massa andra jazzpianister

[Jeppe K]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

...kilometerlånga listor på influenser är en sak men det vore kul med fokus på sådant som verkligen bestämde/förändrade er musikaliska identitet

Ok. Mike Oldfield!

[Firechild]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Ett år som förändrade allt, vilket sjukt bra år för övrigt !!!!

1984

Depeche Mode - Some Great reward
När jag hörde People Are People höll jag på att dö av lycka när jag sedan hörde Master And Servant och hajjade att det var samma grupp då dog och återuppstod jag till ett nytt liv.

Alpahville - Forever Young ( Lyssnade väl en miljard gånger på Big In Japan )

Filmer , The Neverending Story , ET , Jedins Återkomst , alla runt 1984.

+1

[Steelberry]

1970 Slurp och Kluck kluck, Mats Wingqvist körde nog med en Hammond. Lät elektroniskt i mina öron.
1971 massor av klassiskt, Spektacular Tango med nån tysk orkester, James Last. Gjorde bestående intryck. Lökigt var ordet.
1974 Pop corn - syrrans singel. Låter annorlunda men begriper inte varför.
1975 Kiss - Alive & Kiss. Inspelad på kassett av kompis. Vi bildade mim-band, byggde gitarrer i masonit, sydde scenkäder och uppträdde på skolans loppis. Artistdrömmar föds.... ;-)
1976 Sweet - Fox on the Run: Lyssnar på singel hemma hos kompis. Vilket konstigt och cool ljud. Ingen aning vad det är.
1977 Deep Purple - Made in Japan. Köpt på rekommendation av en kompis vars storabröder hade rockband och Deep var de stora förebilderna. Gatefold album rules ever since!
1978 Beatles - Best of 1 & 2 + Hard Days Night. Inspelade på kassett av nån kompis och dennes storasyskon. Stort avtryck. Jag hade inte varit den jag är utan dessa kassetter.
1978 Patty Smith - Radio Etiopia. Såg nån konsert på TV med henne och köpte skivan på chans. Blev kanske inte någon favorit i längden men vissa låtar gav väldigt starka känslor, nästan lite obehagligt.
1978 Thin Lizzy - Johnny The Fox & Jailbreak. Lyssnade på nått program på P3 om Lizzy och blev fast.
1978 Samlas Mammas Manna - Schlagerns Mystik. Syrrans kassett inspelad av hennes äldre kompisar. Ganska vågade texter för en sån liten palt som jag. Fattade inte hälften... men musiken sitter i min själ för alltid.
1978 Kraftwerk - Man Machine. Inspelad på kassett av en kompis kompis. Lyssnade på otroligt mycket. Någonstans där tappade rocken sin glans och synthar blev allt mer viktiga.
1979 Supertramp - Cryme of the Century. Lånade syrras kassett som hon fått inspelad av nån kompis. Lyssnade på Supertramp när Spotify var nytt och blev överaskad hur väl jag kunde låtarna. Gjorde uppenbarligen intryck.
1979 Jarre - Oxygene. Hemma hos en kompis vars pappa hade ett lyssningsrum med en designerfåtölj och skivsamling med Jarre Oxygene och Equinoxe och Oldfield boxen samt alla ABBA
1979 Bo Hansson - Sagan om Ringen. Syrrans platta hon köpt på rekommendation av sina kompisar. Gjorde starkt intryck då, köpte på CD början 2000-talet. Bortsett från komposition och orgelspel, vilka slagverk!
1980 Mike Oldfield - Platinum. Köpt på uppmaning av syrran om nån Mike Oldfieldplatta. Kom hem med Platinum men då säger hon att det var fel. Visade sig att det var Tubular Bells hon menade. Jag tycker fortfarande att Platinum är nått av hans bästa.
1980 Genesis - Duke. Syrrans skiva som jag lånade. Tror den la grunden till mitt intresse för prog.
1981 Pink Floyd - Dark Side Of The Moon. Syrrans skiva som jag lånade. Gatefold med alla klistermärken och afficher.
1981 Nu brakar det loss och jag köper en hel del singlar och den del album. Det mesta är synthbaserat. Ultravox, Depeche, Yello, Japan och amerikansk funk. Hänger på Space Record varje vecka i flera år. Men det mesta lyssnar jag inte på idag.
1981 OMD - Architechture and Morality. En platta som bara växt med åren. Gillade den då men glömde bort den under många år. Både ljudlandskap, synthar och pop-snickrade i ljuvt samspel.
1981 Peter Gabriel - 4. Inte synthar för syntharnas skull som mycket annan pop då. Så mycket mer djup i ljudbilden. Och dokumentären på TV nått år senare med Fairlight och Linn LM-1, ojojoj, vilket intryck. Ser Gabriel på Hovet. Jiiiisus.... golvad.
1984 Jag börjar lämna popen och går mer inför Tangerine Dream, Vangelis, Tomita, Brian Eno, Jon Hassel, Synergy, Klaus Schulze etc.
1988 Jan Garbarek - Legend of the Seven Dream. Lånar skivor av kompis. Går på konsert på Faching. En riktigt stor upplevelse och en riktig favorit än idag. Lexicon reverb for ever.
1987 David Sylvian - köper alla plattor samma dag dom kommmer ut men Gone To Earth köper jag på resa i Göteborg och kan därmed inte lyssna på den förrän jag är hemma en vecka senare. En milstolpe. Lexicon reverb forever again.
1988 Stravinskij Eldfågeln & Våroffer, Miles Davis Sketches of Spain, Philip Glass Einstein on the Beach breddar horisonterna åt alla håll
1997 Aphex Twin, Autechre etc förnyar intresset för synth. Calle Dernulf borde få hedersmedalj.
1998 Rush, King Crimson, Genesis - inser att en kompis äldre bröder samt även syrrans kille hade alla deras plattor för jag känner igen alla omslagen, men fick aldrig tillfälle att lyssna så nu tar jag igen förlusten och dyker ner i brittisk progrock.
2004 Bitstream - One Third Standard Lux. Jädrar vilket elektroniskt tryck!
2008 Lånar stora mängder elektroakustisk musik på biblioteket. EMS rocks.... eller vad man säger. Åke Parmerud och Rolf Enström för att nämna några.


En röd tråd är att föräldrar och äldre syskon och kompisars och deras äldre syskon är otroligt viktiga källor till inspiration.
Det där med att man sätter sin musiksmak i 12-16 års åldern stämmer inte riktigt på mig. Mina intryck 8-12 var klart viktiga och bestående. Och utvecklingen 18-25 ändrar inriktningen klart vad jag vill skapa för egen musik.

[Wiktorion]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Angående svarta hål: Har också haft sådana perioder. Det brukar gå över, i alla fall för min del.

Det gick över.

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Ok. Mike Oldfield!

Mitt äldre jag anser nog att lite halvlånga listor är intressantast....

Mike Oldfield har jag stor respekt för sedan jag som yngre tonåring lånade TB/HR/Ommadawn av en kompis! Har aldrig ägt något av de albumen och har lyssnat väldigt lite överhuvud taget på MO, men wow-effekt och respekten sitter i

[Ambulansen]

Jag valde en kurs som hette "Utomeuropeisk musik" på gymnasiet, och läraren var Bengt Berger (som spelade trummor i Arbete&Fritid, har spelat med Ornette Coleman och Don Cherry m.fl.). Han skickade mig i en riktning jag inte avslutat än, och introducerade indisk musikalisk teori och praktik. Utan honom hade jag varit på en helt annan bana skulle jag tro.

[vildgris]

OK, grunden det ska förändras från är klassisk musik (vilket var vad som spelades i hemmet)
1985/1986 - radiopop à la A-ha, Alphaville, Big Country, t o m Europe (!), Pet Shop Boys
sedan följde några vilsna mainstream-år innan
1990 - Candlemass och Bathory jahaaa är det så här metal ska låta!
1992 - Hedningarna och folkmusik är ju ballt!
1994 - Tiamat och man kan låta dödsmetall glida över i progressiv hårdrock...
1996 - Opeth ... som ska utföras på detta vis
...
2001 - Coph Nia, Sophia, Arcana, Sephiroth - vildgrisen upptäcker Cold Meat Industry (dark ambient och noise)
och ca 2002 - Covenant - just det, synt är ju också jättebra
2004 - Haus Arafna man kan göra brrrrutal musik på de där syntarna också, som ändå är catchy
...
ca 2014/15 - inte en särskild artist men 99musik och dess smak börjar färga av sig och jag inser på mitt första Norbergfestival 2015 att inte bara noise och dronegrejerna är bra... och nu är det EMS, Elektroniskt i P2 och sådant som tagit över. Kan inte peka ut en eller få enskilda artister dock.

[resonator]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

2001 - Coph Nia, Sophia, Arcana, Sephiroth - vildgrisen upptäcker Cold Meat Industry (dark ambient och noise)

Arcana är en av mina favoriter, Sveriges Dead Can Dance, och nästan bättre än originalet men de verkar fortfarande vara relativt okända här. (Känner igen och har CDs med de andra CMIs ovan också.)

[jonasgun]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Det gick över.

Skönt att höra!

[Marlowes]

1968 kom syntharna in i mitt liv tack vare Walther Carlos. Ja, så hette artisten då. Jag var en ung och oerfaren ingenjörsaspirant med gitarrdrömmar och med smak för barockens välordnade kompositioner. Har senare i livet fått diagnosen "någonstans på autismspektrat" och det kan förklara mina preferenser?

[Ambulansen]

Walter UTAN H hette han då. Numera Wendy utan H

[lisau]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Walter UTAN H hette han då. Numera Wendy utan H

*host - hette hon då.

[Marlowes]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Walter UTAN H hette han då. Numera Wendy utan H

Syntar, utan h! Också!

[biomoib]

1971-73: Pentagle, Incredible stringband, Hoola Bandoola, Melanie, Mike Oldfield, Kebnekajse
1974-80: Alla band på G... Genesis, Gryphon, Gong, Gentle Giant m.fl + Folk och Rackare
1981-90: Tangerine dream, Passport, Weather report, Camel, Peter Gabriel, Jethro Tull
1990-2000: Waterboys, Pogues, Hedningarna, Dan Gisen Malmquist, Andreas Wollenweider, Fleetwood Mac
2000-10: Kraftwerk, Mike Oldfield, Peter Gabriel, Pendragon, Flowerkings
2011-20: Ozric tentacles, Redshift, Tangerine dream, Peter Gabriel, Phil Thornton, Roine Stolt

[drifter7508]

Ramones vid 12 års ålder. Plötsligt så förstod jag att man faktiskt kunde göra musik själv. En låt behövde inte vara något komplicerat för att vara en bra melodi.

[RX11]

Jarre - Oxygen (EMS fx m.m. i ett fascinerande elektroniskt ljudlandskap)
Black Sabbath - Symptom of the Universe (tidig bekantskap med riff-maskinen nr 1)
Judas Priest - Unleashed in the East (massivt elgitarr-ljud med "fintrummor" & Halfords röst)
EVH & Yngwie (första skivorna med hårresande och "ouppnåelig" gitarrsoloteknik)
Clabbes & div. DJ/Swemix långmixar i Rakt över disc gav intresse för Elektronisk Dans Musik.

[ricard]

Började fundera på album som Oxygene (Jarre), Ommadawn (Oldfield), Exit (Tangerine Dream) samt i popvärlden tidiga Depeche Mode samt Howard Jones som starkt påverkade min syn på musik och samtidigt verkade ligga nära vad som visat sig vara mina egna musikideal, dvs någonstans vandrande fram och tillbaka längs den krokiga vägen mellan Berlin School och den tidiga syntpopen).

Men när jag funderar på det så börjar jag tänka ännu längre tillbaka. Första gången jag hörde något som jag minns var en aha-upplevelse var nog när jag hörde Popcorn (Hot Butter) på radion någon gång i början på 1970-talet. Jag var typ 5 eller 6 vid det tillfället men jag minns hur jag frågade närmaste vuxen vad det var för instrument som kunde skapa sådana ljud (vad jag minns var svaret "synthesizer" med det något missvisande epitetet "ett instrument som kan låta som vilket annat instrument som helst").

Fast då börjar jag fundera på hur mycket av det jag hörde som (litet) barn som påverkat mig, mer omedvetet. Bl a hade mina morföräldrar en låt som heter "The Chipmunk Song" på stenkaka, och jag var fascinerad över de oktavuppitchade chipmunkrösterna. En välvillig person gav mig en hög med singlar och några aktuella LP-skivor (Abbey Road bl a) också när jag var i späd ålder, som jag kunde spela på min egen lilla skivspelare och således blev en integrerad del av min musikaliska vardag. Samt alla barnskivor, de flesta från nordamerika, med diverse barnvisor på. Det är inget jag medvetet känner har format mig musikaliskt, men det har säkert haft sin påverkan. En smått ironisk sak jag lärt mig på mycket senare år är att Beatles just på Abbey Road använde en Moogsynt som råkade finnas i studion, på Maxwell's Silver Hammer på nyss nämnda skiva. Har det haft någon undermedveten påverkan, lite som alla elektroniska infall som förekom i Fem myror är fler än fyra elefanter -serien, som jag ärligt talat tror formade den ljudmässiga medvetenheten hos en hel nation med svenska barn, och gav inspiration både musikaliskt och instrumenttillverkarmässigt?

(Och tittar man vidare över generationerna konstaterar jag förnöjt att sedan min äldre son nästan bokstavligen plockade upp gitarren och började spela för halvannat år sedan, så är en av hans idoler Beatles, där en av hans favoriter är She wants you (She's so heavy) från just Abbey Road, som han ofta står och spelar på sitt pojkrum. Känns ju osannolikt att det faktum att jag satt och lyssnade på samma skiva för 50 år sedan snurrades på en Philipsskivspelare i plast som mina föräldrar köpt i Cannes några år tidigare påverkat honom, säkert inte direkt, men vem vet ...).

[jonasgun]

Många av ljuden från fem myror låter som att de kommer från skivan ”The in sound from way out” av Perrey och Kingsley. Jag har inte gjort något mer detektivarbete kring det, mer noterat att de låter extremt lika på sina ställen. Är det någon som vet ifall de har samplat den skivan, eller vem som annars gjorde ljudsnuttarna till fem myror?

Edit: Diskuteras en bit ner här (bland annat av mig, vilket jag hade glömt)
https://www.99musik.se/showthread.ph...fyra-elefanter

[machinepop]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Kollade i skivbacken häromdan och hittade underbara svenska band, som bara gjorde en eller två singlar och tyvärr sedan försvann.

Minns någon +1 - Nevermore (maxin är brutalt bra), Andrea Doria - I mörkret med dig eller Katze - Tid att älska ?

Oh yes! (Fast diskofilen i mig känner sig tvingad att påpeka att +1 gjorde tre singlar och de andra två banden två var )

[M i Gbg]

Jag har först på senare år förstått hur hårt präglad jag är av senare hälften av 80-talets radiomusik, och främst då den svenska. Lyssnar jag på Sarah (som jag gör minst en gång i veckan) så häpnas jag hur trummorna har precis det sound jag söker mig mot (OCH Last Christmas såklart) samt sättet de är arrade på. Strödda hh och pukor. Inget 16-dels tugg och duggadugga utan nån sorts lätt lekfullhet. Även basen är sådär skön sparsmakad med toner. Love it!

[Juno60]

Växte upp med Supertramp, 10CC, Jethro Tull, Genesis, Chicago, Andreas Vollenweider, Vangelis, Beatles, Rolling Stones, en salig blandning.
Det som gjorde mest avtryck var Genesis liveskiva ”Three Sides Live” från kanske 1982 som snurrade både hemma och i bilen och då framförallt Abacab, Dodo, Turn it on again, Duchess (trummaskinen i introt…), etc. Minns att jag kunde spela Abacab om och om igen ensam hemma och låtsasspelade Tony Banks syntriff och Phil Collins trumfills. Där hände något som fick mig intresserad av de där feta syntmattorna men också tungt rytmisk musik.

Har aldrig slutat spela Genesis sedan dess och nästan lyssnat sönder Selling England by the pound och A trick of the tail. Blir fortfarande sentimental av glädje när jag hör Firth of Fifth och minns hur jag försökte ta ut pianointrot på Yamaha-pianot hemma.

Sen kom Jarre. Bam! Rendez-Vous gjorde starkt intryck på mig.
Samtidigt spelade en kompis Afrika Bambaataa. Bam! Helt såld.
Kraftwerk kom som ett brev på posten med de samplingar Bambaataa använde.
Första keyboardarna ersatte pianot.

Alphaville, Howard Jones, Kraftwerk, Depeche och Yazoo gjorde entré och sen var det kört från 1984.
Det hårdnade med Nitzer Ebb, Skinny Puppy och Front 242 runt 1987 och fastnade helt i den/de genrerna.
Detta har format mig väldigt mycket tillsammans med den tidiga Bambaataa Hiphopen/Elektron vad det nu ska kallas, och det är väldigt beats och sampleinriktat.

På senare år måste jag tillstå att Radiohead också har haft väldigt stor inverkan, men också Muse, Soundgarden och NiN.
Måste jag välja en enda artist som influerat mest så får jag nog välja Skinny Puppy. Eller Genesis .

[beem]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Många av ljuden från fem myror låter som att de kommer från skivan ”The in sound from way out” av Perrey och Kingsley. Jag har inte gjort något mer detektivarbete kring det, mer noterat att de låter extremt lika på sina ställen. Är det någon som vet ifall de har samplat den skivan, eller vem som annars gjorde ljudsnuttarna till fem myror?

Edit: Diskuteras en bit ner här (bland annat av mig, vilket jag hade glömt)
https://www.99musik.se/showthread.ph...fyra-elefanter

Aha det var som fan, här finns en mycket välkänd gullig liten snutt vid 2.40


https://youtu.be/s4C3edgKoqA

[massive]

Jag är gammal, så ett antal genres har passerat på vägen.

Fas 1: Kiss, Slade, Sparks, Sweet.
Fas 2: Det mesta med punk och new wave, ska. Favoriter Dead Kennedys, Clash.
Fas 3: Ganska tätt inpå punken så kom den tidiga synten. Cabaret Voltaire, DAF, Kraftwerk, Numan, Human League, Japan.
Här någonstans så börjar jag glida över alla genres utan schlager/dansband. Nu (då) är det ca 1988 och framåt. Ser ett fantastiskt Cocteau Twins på Roskilde, likaså Underworld. David Sylvian är husgud, samt Brian Eno. Lyssnar mest på ny klassisk musik, ambient, modern jazz med en klang av elektronika.

[Kloon]

@massive. Den första att nämna Numan i tråden! Det skall du ha en eloge för.

[deadbeat]

Depeche Mode, Thompson Twins, New Order, Kraftwerk

Massive Attack, Tricky, Portishead, Sneaker Pimps

Ladytron, Nick Cave,


Efter 2000 nånstans är det mer låtar än artister som påverkar mitt tänk. Det finns en drös med låtar i mina spellistor som jag älskar men där jag inte skulle kunna säga vem artisten är.

[massive]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

@massive. Den första att nämna Numan i tråden! Det skall du ha en eloge för.

Tack Kloon. Egentligen så började det med Tubeway Army och sedan Gary Numan. Om man nu ska vara petig.

[Nihad]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

+1

Föddes 1984… så i mitt fall, ja


Annars, i kategorin forummedlemmar vars musik förändrat era liv:

Outshape
Kallback <3

[drloop]

Jag gillar massa musik men om jag skall välja nåt som verkligen påverkat mig så är det Twice a Man.
Northern shore plattan förändrade verkligen min musikaliska inriktning.