Jag orkade med min Moog Voyager RME i ett halvår innan den fick gå före sommaren. Visst gick jag på moog hypen. Egentligen var jag mer sugen på ett hårdare och distinktare sound, lite Mopho, Pro-One.
För det första fanns det ju ingenting i Voyagern som lät mini, det hade jag ju förstått innan. Men att Voyagern var omöjlig att placera i en mix eftersom den har ett jobbigt luddigt bomulls sound, av några beskrivet som varmt, det fattade inte jag. Att sedan några hävdar att det tar minst 10 år att lära sig en synt, visst men jag vill inte lägga 10 år på att lära mig en synt.
Det enda jag lyckades få ur min Voyager var ljud som lät som om jag lagt dubbla Vintage Warmer på dem. Spretiga jobbiga mullrande och ganska ointressanta. Om jag jämför med Mopho Key som jag testat ett antal timmar bara så kör den över moogen rakt av. Det är svårt att inte få fram användbara ljud på denna välljudande tingest. Nu äger jag ingen Mopho Key och visst kan det vara så att den bara kan en typ av ljud vilka man tröttnar på, visst kan det vara så.
Jag är väl mest arg på mig själv, att jag skaffade något utan att ha koll, utan att testa. Men i min lilla studio tillsammans med Voyagern kändes Bob Moog väldigt avlägsen.
Jag tycker att 6 månader får bli min gräns, en synt som inte levererar åker ut. Oavsett om det är en sönder hypad Moog eller en bespottad VA.