Text till popmusik - vad handlar era texter om?

[encore]

Jag sitter som bäst och snickrar på en låttext och börjar fundera på hur jag brukar skriva och när det blir bra/dåligt. Generellt brukar jag skriva utifrån mig själv och är det självupplevt är det inte jättesvårt att hitta ord som rimmar eller ett tema som berör, eftersom det kommer naturligt. Men nu, när jag inte jobbar med en text som jag direkt kan relatera till, känns det mycket svårare att föreställa sig vad det finns för något intressant att skriva om. Då blir det lätt lite flummigt ibland och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det jag själv skapat.

Vad brukar era texter handla om? Något självupplevt, fantasi, utopi, knasigheter, känslor? Vilka texter brukar ni bli mest nöjda med och vad är svårast att skriva om? Måste det någonstans kännas seriöst för att ni ska vara nöjda?

Bonusfråga: Hur mycket "måste" det rimma, i er bok?

[salrip]

jag utgår alltid ifrån mig själv när jag skriver. Ofta börjar det med en tanke eller känsla som jag sen spinner vidare på och försätter mig i situationer som jag kanske inte har varit i. så det är en blandning av fantasi, självupplevt och känslor oftast. jag skulle aldrig kunna skriva om hur någon annan tänker och känner, det känns helt enkelt inte rätt.

ang. rimma så tycker jag inte det behövs alls. tycker ofta det blir lite krystat när det ska rimma hit och dit och man begränsar sitt ordval så mycket att jag ofta känner att texten blir lidande. man sätter helt enkelt rimmandet före textens betydelse, vilket känns fel. Men om texten är jättebra och dessutom rimmar så är det ju inget fel med det. men det är inget måste.

[deleted user]

De fyra låtar jag mastrar nu handlar om "ny" teknik, sockersöt kärlek, otrohet och sist att vi alla är helt bombade när vi ska hålla på med kärlek. En låt som skulle varit med men som blev droppad i sista stund handlade om en ung mördare från broderns perspektiv. Förra EP:n handlade om cyniska porrproducenter, att hata ett gammalt ex, sockersöt kärlek, Ingmar Bergman med tillhörande demoner och så en som jag vetefan vad den handlar om egentligen....

Ämnena för det jag skriver är helt enkelt sådant som poppar upp i huvudet, det finns ingen strategi där. När det utgår från självupplevda händelser blir inte sällan det som borde varit "jag" istället "du", eller ännu finurligare omstruktureringar av inblandade personer. Flera olika händelser som hänt i helt olika tidsepoker kan också slås samman till en typ.... och sådant som hänt på riktigt kan blandas med fantasi.

Det händer att jag rimmar, men då är det oftast i delar av en låt, t ex bara i en brygga eller i en refräng. Att rimma konsekvent skulle göra mig galen och jag tycker oftast att det är ett ganska fult estetiskt grepp, fast det finns exempel på när det är så jäkla bra så det inte är sant också.

[PF]

Har en text framför mig just, vaknade med idén, kan inte avslöja temat än. Men jag har ingen standardmetod, varje nytt trappsteg uppåt där man tvingar sig framåt är så himla spännande. Oftast kan det behövas hundra olika försök att kliva det där steget, men eftertanke och stenhård ambition hjälper.

Tänker att det mesta redan har gjorts, drömmer om att komma på något.

Bästa låten någonsin textmässigt är kanske Joan Osborne; what if God was one of us. Just a stranger on a bus. Underbar mystik och känsla, svindlande tanke på ett positivt vis.

[compute]

Jag brukar utgå från en känsla. Förr skrev jag alltid texten först och sedan byggde jag melodi och låt runt den, ofta bra för texterna men inte så bra för låten..

Numera gör jag oftast nån sorts grov skiss av en låt och sen går jag på vilken känsla som den har med sig, utifrån det försöker jag hitta nåt tillfälle där jag känt så och plockar upplevda saker från det tillfället blandat med fantasier osv. Fast andra gånger har jag en fras som jag absolut vill ha in i en låt och då bygger jag hela låten just runt den. Sen är det inte helt ovanligt att en text förändras när man kört låten live några gånger. Man lär känna den och inser att det är ju så här den menar egentligen.

En rolig grej är när jag jobbat med sisältää och pussy. Då får jag ofta en låt och en text, men ingen sångmelodi. Ett jäkligt intressant sätt att jobba, att försöka trixa in hela texten på ett snyggt sätt i låten.

Jag är för rim. Kan man rimma utan att textens kvalité blir lidande säger jag kör! Däremot är ju nödrim sällan särskilt lyckat. Det kan ju dessutom bli väldigt effektfullt att ha en text där rim enbart dyker upp vid några få tillfällen. Människan letar ju automatiskt efter mönster i allt, så då kan man få mer tryck i vissa specifika delar genom att slänga in ett snyggt rim.

[gazt]

Som oftast gör jag en liten berättelse om något, tycker det är enklast att binda ihop trådarna i texten utan att det känns krystat om det är i den formen.

Texterna handlar nog oftast om den skillnad som finns i tevespelens känsla av seger och det verkliga livets känsla av att vara ingenting.

[sisältää]

Jag skriver bara en massa krystade ord- och syftningsvitsar. Tyvärr.

[deleted user]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Jag skriver bara en massa krystad ord- och syftningsvitsar. Tyvärr.

Det tror jag inte. Det bara känns så.

[Ambulansen]

Jag har lätt för att "smälla ihop" en text, men blir i de fallen så gott som ALDRIG nöjd med låten i slutändan. De jag blir nöjd med bara kommer. Iallafall halva, eller början. Jag gillar rim och att uppfinna små versmått som matchar låten rytmiskt. Själva den begränsningen är inspirerande. Då brukar det ofta handla om att blåsa hjärnan, revolution och paranoja, och en och annan sci-fi-saga...

[encore]

Intressant inlägg, jag känner igen en del av knepen, t.ex. att byta ut mig själv mot du/hon/han i texten. Undrar vad det är som gör att en del texter bara kommer ut sådär smidigt och andra får bankas till i evigheter. Jag lade upp en demolåt på 99:an som hette "bärvåg" här för något år sedan och den blev jag väldigt nöjd med, fick präntat precis hur det kändes och fick samtidigt använt en 10 år gammal Adolphson & Falk/Kraftwerk-inspirerad idé att använda radiosignaler som en metafor för förhållande. Tänk om det vore lika lätt att skriva texter varje gång. Generellt är jag nog mest nöjd ju kortare och koncisare den blir.

Ok, rim är ingen nödvändighet? Den är jag med på!

[gazt]

encore....gäller det du säger för rimmen även när du gör hiphop? .) :P

[encore]

gazt: Jag gör inte så mycket hiphop, jag rappar i alla fall inte.

[DanielW]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Vad brukar era texter handla om? Något självupplevt, fantasi, utopi, knasigheter, känslor? Vilka texter brukar ni bli mest nöjda med och vad är svårast att skriva om? Måste det någonstans kännas seriöst för att ni ska vara nöjda?

Det viktigaste är att texten funkar i konceptet. I mitt fall innebär det att den inte får vara personlig på ett uppenbart sätt, eller behandla relationer och liknande. Det är viktigt att upprätthålla en distans till lyssnaren. Teman bör vara förvirring, jagupplösning, psykos, farsoter, hemsökelser, hopplöshet, död och förintelse.

Alla texter är svåra, ju mer de måste synkas till en tydlig vers-refrängstruktur desto svårare.

Det är ALLTID seriöst, även de texter som inte betyder någonting egentligen. Det kan aldrig vara spexigt.

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Bonusfråga: Hur mycket "måste" det rimma, i er bok?

Inte så mycket, det beror också på strukturen.

[theVOID]

"Det är viktigt att upprätthålla en distans till lyssnaren."

Där är jag tvärtom, vill att lyssnaren skall känna det jag känner, kunna känna igen sig och bli berörd.

[RZ-1]

Men distans kan ju upprätthållas på flera sätt. Jag tycker t.ex att mellan raderna är mer känslomässigt effektfullt än själva orden, personligt utan att öppna trenchcoaten hela vägen i nollgradigt liksom...

Fast det är bara vad jag tänker mig, generellt. För mycket gåtor kan ju också bli rätt enerverande

[axeman]

Det viktiga i en text är inte att varje ord är en gudagåva eller att varje rad rimmar med nån annan. Det absolut viktigaste är att texten har en tydlig (för textförfattaren) idé och jag personligen går igång på att texten har en twist. Att skriva en text som handlar om "Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig" är inte så spännande, men att snurra till det i slutet av refrängen eller slutet av texten "Men du älskar någon annan" kan göra texten intressant att skriva.

För mig lossnade textförfattande när jag slutade ha så höga krav på att varje ord skulle vara nobelprisvinnande och jag bara skrev rakt upp och ner. Jag antar att detta bisarra krav på mig själv kom från att en text är så kort så jag hade väldigt lite plats att bevisa mig själv på. När jag släppte detta så fick tanken/idén jag ville förmedla ta större plats och helt plötsligt slutade jag tycka att textförfattande var något jobbig och blev istället någonting utmanande.

För att svara på frågan om vad mina texter brukar handla om så kan det vara allt ifrån självupplevt, till att jag "snor" från mina vänners liv, till att jag bara hittar på. Ofta hör jag bara en mening som jag fastnar för som får mig att fundera "hmm, vad betyder det här..?" och sen skapar jag stämningen utifrån det. Väldigt viktigt är det för mig att sätta mig in i det känslotillstånd som texten kräver och som låtjaget lever i. Därför föredrar jag oftast att inte skriva eländiga texter. De får mig att må så dåligt...

[PF]

Läste om det hela i Keyboard Magazine, intressant intervju med en av USAs mest framgångsrika låt & textförfattare. Enligt henne handlar "alla" framgångsrika låtar om kärlek, och det finns 8 st teman, kommer inte ihåg exakt alla men typ;

1. Jag är ensam
2. Jag är kär
3. Jag klarar mig inte utan dig
4. Du trampar på mig
5. Jag har träffat en annan...
6. Jag tror att du träffat en annan...
7. Det är över men jag saknar dig så in i...
8. Det är förbi och jag har gått vidare / jag är fri...

Dessa går tydligen att applicera på en mängd låtar, och bygger för ett framgångsrikt grundkoncept.

[papawasarodeo]

Mitt problem är att jag är så djävla bra på att säga det jag vill få sagt att jag ofta har svårigheter att skriva andra versen - någon tredje blir det sällan. Men det är också bra. Texter som är proppade med överflödig text och taffliga ornament (nödrim är bara en kategori här) är inga bra texter. Skulle ibland vilja kunna skriva långa Dylantexter. Som bara babblar på. Men det riskerar ju att just bara bli det. Babbel. I Dylans fall blir det lika stor svaghet som styrka. Men för egen del känns det som det mest skulle bli en svaghet. Jag har liksom inte samma beatnicksrötter som Dylan (eller mer elakt sagt: ego).

Nu lät det kanske som att jag har rätt lätt för att skriva text. Det har jag inte. Det är för det allra mesta en rätt mödosam process. Ibland har man tur och allt bara faller på plats. Men det är när man har tur. Viktigast är att döda sina älsklingar, som alltid, och försöka skriva så mycket det går. Och framförallt, vilket redan nämnts: att veta vad man skriver om. Eller ja. Kanske inte alltid. Kanske aldrig. Men på ett ungefär.

Jag försöker också undvika de 8 punkterna på PFs lista så långt det går. Att göra det helt är givetvis för de allra flesta dödliga och även odödliga textförfattare rätt dumt - i slutändan hamnar man alltid i åtminstone en tredjedel kärlekssånger Och om man ska skriva om hur djävla kär, eller olyckligt kär, man är får man fan göra det snyggt. Eller totalt banalt. Det funkar också. Men däremellan finns bara skit. Bästa exemplet på bra poptexter hittar man för övrigt hos Stephin Merrit (Magnetic Fields). Utan tvekan. 69 lovesongs är popbibeln över andra! Inte minst eftersom den lyckas med konststycket att inte bara göra en bra skiva med enbart kärlekssånger utan 3 skivor!.. Och redan där sa jag lite halvt emot mig själv...

[dokido]

handla om: vardag

mest nöjd med: skrev av en semesterkatalog, men suddade ut en hel del och mixade med aftonbladet

är nog enda låt jag är nöjd med texten, annars brukar det inte bli bra, håller på att försöka utforska nån magisk formel som skall generera ord, dvs. jag håller på med en sån men är inte klar än, vill ha lite magi, lite emotioner, lite vardag och lite satir bla

rim: nej

[encore]

Jag älskar att den här tråden lever sitt eget lilla liv så smått, det är intressant att läsa om hur ni tänker när ni skriver texter och var inspirationen kommer ifrån.

[sisältää]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Det tror jag inte. Det bara känns så.

Om du säger det så..


vers
I should get me a robotic vacuum cleaner
maybe then I'll start picking up after myself
you see, they get into a lot of trouble
when there's stuff everywhere

ref
don't underestimate the placebo effect
it's fake but it will take care of your defect

vers2
I should drink a bottle or two of diluted gold
it should get my chemical and mental balance right
maybe then I'll swallow my pride and
start talking to my father again

ref
don't underestimate the placebo effect
it's fake but it will take care of your defect
and if you don't get the concept
it'll make you perfect

[theVOID]

Gillar hur du tänker SIS!
Intressant ämne och vinkel.

Får väl bjuda på en jag med.
En låt där jag tvingade mig att rimma ordentligt och det formade texten
då det tvingade mig att hitta metaforer för känslan i det jag ville förmedla.
OBS, kan låta mörkt, så mörkt var det inte, men man spetsar ju till det ibland


Cold dagger dark
Subdue every spark
A marathon of lies
Pile of mud and the flies

Figures I never reach
Do they matter to me
People that never speak
are they strong are they weak

On a train on a plane
Let the sane hold the chain
Let me fade, let me hide
Let me go, deep inside

Cold Ivory heart
Be a rock if your smart
A marathon of shame
All the people ive drained

Im a dog and a thief
And Im falling, I flee
To a much better place
to a bubble of hate!

Find a mate and youre trapped
They wanna sit in your lap
Come and fade, come and hide
Let it go, deep inside

Have you come all this way?
To a bubble of hate

[Splork]

Lite OT men ändå,
när jag började göra hela låtar var det bara musiken jag var intresserad av, inte texten. För att lösa det där tröttsamma att man skulle ha några ord att sjunga också, så tog jag helt enkelt texter från andras låtar rakt av. :-)
(Jag berättade förstås för hela publiken på kanske tre personer att jag gjorde det, låtsades inte att det var mina egna.)

[KALLBACK~]

jag skriver vellan texter .. men blir till ljud i stället
-- då ink'et har runnit bort på annat
-- nej just, fan, ja det e ju inte poppis
-- måste ju stå där och kväda ut ord oxå genom nån elkopplad tessla-svintoTuss i genren för att få det på pränt, så folk kan uppfatta kanske och själv kunna visa upp sina enkla textrader (vilket leder till att SÅ HÄR E DET JUST NU)
.. istället för att låta det hela tas upp av lyssnaren via ljud istället och bilda en egen uppfattning)

vokalinslag, ja visst men betackar mig själv ödmjukast ifrån det, då jag själv inte lyssnar på det örat gällande musik
-- måste läsa texten på papper för att uppfatta att nån har står och popat ur det genom gomdegen

[compute]

Så vad handlar dina ljud om?

[theVOID]

Vettig och vacker fråga från skalpaddan!
Jag kan tycka att vissa ljud ger exakt en specifik känsla som hade varit svår och lättdistraherad om man skulle försöka uttrycka samma sak i ord!

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Så vad handlar dina ljud om?

Frågan är väldigt intressant även om vi drar iväg lite OT men vafan

Lite som Void är inne på - vissa saker funkar inte att överföra så bra med bara ord (poeter må protestera). Med ljud kommunicerar man med andra delar av hjärnan, utan att "budskapet" behöver packeteras om flera gånger, passer intellektuella filter och testas mot värderingar. Tror det är snett att ta till sig musik via intellektet...

...MEN...

...ljudet och musikens "språk" är inte exakt lika för 2 individer. Samma ljudvågor ger olika reaktioner. Man kan försöka ge associationer, t ex att sätta namn på styckena! Intåg i sommarhagen, Oljud 3.0, Visions of the Emerald beyond... Men till sist är det upp till var och en

[hasse_fx]

...kom att tänka på mollversionen av "Blossa-låten" i 99julkalendern... Ger (mig) ett helt annat budskap än originalet, men texten är ju densamma

[compute]

Ja, sorry om tråden känns för kapad, men då får väl nån ge den en ny hemvist

Hade inte nån kommit fram till nån sorts teori kring harmonier som skulle ha en gemensam betydelse/känsla för alla i västvärlden? Luddiga minnen..

Men ljud kan ju vara både inspirationen till något, verktyget och den bärande komponenten. Men är en större utmaning eftersom ljud kan betyda så olika saker för olika människor.. Och ihopparat med en viss harmoni kan det ändra betydelse igen. Lurigt.

Men man har ju möjligheten att förmedla exakt det man vill förmedla på ett annat sätt (i alla fall inom ens egna medvetande..), att använda konkreta saker som ord till att förklara abstrakta saker känns som en omväg ibland. Medan det känns fruktansvärt svårt att förmedla konkreta saker, en historia exempelvis, enbart med ett abstrakt medel som ljud.

Eller så är det bara en fråga om övning?

[compute]

Och vill man ens förmedla något specifikt med ljud? Eller är det just att det är öppet för tolkning, utan förmåga att styra lyssnaren i någon särskild riktning som gör det intressant?

[theVOID]

Jag tycker att det alltid är lika fascinerande när någon tolkar ens musik till att betyda personliga saker för dem, inte samma tankar som jag hade när jag skapade musiken.
Samma när jag lyssnar på någon annans musik som berör mig djupt, det spelar inte så stor roll vad låtskrivaren tänkte, det viktigaste är vad musiken betyder för mig här och nu.
Samma med ljud kan jag tänka mig, tycker att möjligheter för den öppna tolkningen är vad som gör konst intressant.
Även om jag skulle skriva en väldit speficik "jag" låt så kommer ändå någon annan kunna tolka in annat i den låten och kanske ta den till sig på ett personligt sätt.
Om den berör vill säga. Inte lätt att verkligen komma så nära sig själv och samtidigt beröra någon annan, och dessutom vara nog musikaliskt intressant för att musiken skall öppna upp och skapa de där riktigt djupa harmonierna i hjärnan hos lyssnaren.
Tur att man inte behöver ha de högsta ambitionerna jämt

[DanielW]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Och vill man ens förmedla något specifikt med ljud? Eller är det just att det är öppet för tolkning, utan förmåga att styra lyssnaren i någon särskild riktning som gör det intressant?

Klart man kan vilja förmedla något specifikt med ljud. Typ all filmmusik bygger ju på att skapa stämningar, och elektroakustisk musik skulle kunna definieras som försök att förmedla något specifikt med ljud. Samtidigt är det så klart öppet för tolkning, men det gäller ju för all konst.

Skulle till och med vilja hävda att verk som är så konkreta och endimensionella att de inte är öppna för tolkningar blir svårare att kalla konst. De kan naturligtvis vara njutbara eller fylla en funktion ändå.

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Och vill man ens förmedla något specifikt med ljud? Eller är det just att det är öppet för tolkning, utan förmåga att styra lyssnaren i någon särskild riktning som gör det intressant?

Det där är nog också helt olika! Jag tänker ofta i "situationer" och vill förmedla en hel upplevelse med bara ljud/musik... Det jag har är inre bilder och känslor jag vill klämma in... Då kanske en luddig titel och kanske t.o.m. en bild kan vara till hälp... Andra, speciellt inom "klassisk musik" ogilar att döpa något till annat än "kvartet opus 54" för det finns en tradition att musiken är nog i sig själv (och dessutom gärna får analyseras intellektuellt ) Från 1900-talet är det ganska fritt, men ganska många håller på det!

[compute]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Klart man kan vilja förmedla något specifikt med ljud. Typ all filmmusik bygger ju på att skapa stämningar, och elektroakustisk musik skulle kunna definieras som försök att förmedla något specifikt med ljud. Samtidigt är det så klart öppet för tolkning, men det gäller ju för all konst.

Skulle till och med vilja hävda att verk som är så konkreta och endimensionella att de inte är öppna för tolkningar blir svårare att kalla konst. De kan naturligtvis vara njutbara eller fylla en funktion ändå.

Jag tror jag tänkte ännu mer nischat än stämningar, för filmmusik är ju som du sa ett ypperligt exempel på hur effektivt det är.

Ja, tolkningar tycker jag också är en vital del av konst. Sen finns det ju möjlighet att hävda att allt går att tolka, konst finns överallt. Men låt oss inte spåra ur tråden ännu mer

Men med texter har ju folk tidigare i tråden ändå haft hyfsat definierade regler (nej inte regler, men ja, hoppas ni fattar) för hur dom skriver, har man nåt liknande för ljud? Typ som hasse_fx beskrev, finns det nån plan för hur man jobbar med ljuden för att få dom att förmedla en upplevelse?

Jag gör väldigt sällan instrumental musik, så för mig är det här outforskad mark.. Fast samtidigt är det ju inte så att jag låter musiken vara utan laddning och lägger allt i texten så klart. Men hos mig jobbar dom alltid ihop för att nå fram dit jag vill ha låten.
Jag kanske borde experimentera mer med instrumental musik i forskningssyfte och redovisa mina egna tankegångar..

[DanielW]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Men med texter har ju folk tidigare i tråden ändå haft hyfsat definierade regler (nej inte regler, men ja, hoppas ni fattar) för hur dom skriver, har man nåt liknande för ljud? Typ som hasse_fx beskrev, finns det nån plan för hur man jobbar med ljuden för att få dom att förmedla en upplevelse?

Jag sysslar lite med EAM, men är nybörjare, så jag kan inte så mycket av teorin. Men så mycket har jag förstått, att det är fullt möjligt att ha väldigt detaljerade planer för hur man jobbar med ljuden. Ta en sån portalfigur som Stockhausen, han hade järnkoll rent grafiskt på hur det skulle låta.

[sisältää]

Att försöka berätta något med ljud är ungefär lika trubbigt som att försöka berätta någonting med dans.

[compute]

Så... du tycker inte att du skriver bra texter och du tycker inte heller att man kan berätta något med ljud?

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Jag sysslar lite med EAM, men är nybörjare, så jag kan inte så mycket av teorin. Men så mycket har jag förstått, att det är fullt möjligt att ha väldigt detaljerade planer för hur man jobbar med ljuden. Ta en sån portalfigur som Stockhausen, han hade järnkoll rent grafiskt på hur det skulle låta.

Ja och de flesta har egenpåhittad notation Det gäller förresten även de
som skriver atonalt - de fyller på traditionell notskrift med det som passar
för uttrycket... Finns förresten ett försök till EAM-notation i någon länk här!
Ska se om jag hittar...

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Att försöka berätta något med ljud är ungefär lika trubbigt som att försöka berätta någonting med dans.

Jaha, men du berörs likväl av det du ser hör? Men du vill alltså inte se
nyheterna eller börsnoteringarna som dans

Men det finns ju även "konkret musik" som består helt eller delvis av miljöljud...

[JävelPersson]

När vi repade lite oftare än vartannat år hade vi ofta märkliga sätt att beskriva ljud för utomstående.

Som att jag vill ha fram ett basljud som låter som att man inte riktig kommer fram, eller slingan ska låta som en trumpet fast bråttom.

Med en tanke på att ljuden ska fylla ett syfte mer än att låta och bygga harmonier, utan också passa i texten. Jag kan ha kvar den känslan inför ljud lite tror jag, att det kan förmedla en känsla.

[sisältää]

compute: Jag skriver visst bra texter. De består mest av krystade ordvitsar men de är fortfarande ganska roliga.. för mig, iallafall.

hasse: Att beröra med ljud är lätt, att berätta någonting med ljud är svårt.. iallafall om man samtidigt vill undvika att vara fullkomligt övertydlig (miljöljud). Vill man berätta någonting subtilt är ord oslagbara.

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Finns förresten ett försök till EAM-notation i någon länk här!
Ska se om jag hittar...

https://youtu.be/71hNl_skTZQ

[hasse_fx]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

Att beröra med ljud är lätt, att berätta någonting med ljud är svårt.. iallafall om man samtidigt vill undvika att vara fullkomligt övertydlig (miljöljud). Vill man berätta någonting subtilt är ord oslagbara.

Jättespännande ämne, vad som berör och berättar, och på vilket sätt... Men jag känner
att NATOS flottstyrkor börjar få korn på mig så jag får ägna mig åt att hitta en annan
tråd att kapa

[compute]

This quote is hidden because you are ignoring this member.

compute: Jag skriver visst bra texter. De består mest av krystade ordvitsar men de är fortfarande ganska roliga.. för mig, iallafall.

Aha, då feltolkade jag ditt första inlägg.. du kanske borde ha förtydligat vad du menade med ett ljud eller en dans