@ricard: Vill du låna mini hojtar du, det vet du väl?
@sinus: Jag hade en etta... men jag tror inte det var problemet för mig.
@ricard: Vill du låna mini hojtar du, det vet du väl?
@sinus: Jag hade en etta... men jag tror inte det var problemet för mig.
Vintagepriset är ju som bostadspriser. Redan för 10 år sedan tyckte man att det var för dyrt och man avstod men sedan har det bara blivit ännu dyrare.
Jag tycker det är smått fascinerande att så många av tillverkarna misslyckas med sina nya syntar. Det borde vara öppet mål för t ex Roland att släppa en halvdyr 808/909/106/60 där känslan i maskinen är intakt. Istället kommer bleka kopior där ljudet är ok men känslan saknas. Musiker/kreatörer/konstnärer är känslomänniskor, men det verkar tillverkarna vägra inse.
Man borde litat mer på den känslan när man inte ens provspelade på musikaffärernas bortglömda sh101 i mitten av 90-talet.
+1 - jättekonstigt att det inte kommit fler rena reissues. Man kanske inte har trott att marknaden skulle hålla i sig så länge som den gjort.Ursprungligen postat av dinmamma
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Jo, jag vill nog säga att priserna bottnade runt 89-90 sedan började de stiga igen. Det gick dock fortfarande att fynda hela 90-talet då många var omedvetna om att de började bli eftertraktade igen. Köpte bl a en JP-6 för 4000:- och en 808 för 2800:- 1999.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Vintage kommer aldrig att vara billigare än de är just nu. För att dra paralleller till bostadsmarknaden i 08 där det vände 1994, 23 år av uppgång. En kollega lyckades spara ihop 400 000:- till handpenning mellan 2000 och 2005, tyvärr hade priset på villan ökat med en miljon på de åren, det här var när man fick låna 100 procent...
haha skön tråd, vore kul med en: "vi som sålde analog synthar billigt på 90-talet".
Kan bara gratulera er som gjorde era kap under denna eminenta tidsepok!
Det finns såna ångesttrådar här också...This quote is hidden because you are ignoring this member.haha skön tråd, vore kul med en: "vi som sålde analog synthar billigt på 90-talet".
Kan bara gratulera er som gjorde era kap under denna eminenta tidsepok!
hehe, ja måste ju svida om man vet att man ägt ngt riktigt bra.This quote is hidden because you are ignoring this member.Det finns såna ångesttrådar här också...
Jepp, som även innefattar "jag körde en mono/poly på skroten för den saknade en knob och var lite smutsig på en tangent"This quote is hidden because you are ignoring this member.Det finns såna ångesttrådar här också...
Huga.
Jag har iaf kört en stringhylla på skroten
Kanske t ex Boutique-serien är början på slutet för re-issues.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Om två år släpper Roland fullstora ”kopior” av 808, 909 och Juno60?
...och priserna på originalen stiger ännu mer.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Det är ju det jag hoppas på med min D50This quote is hidden because you are ignoring this member.
Kommer vintagesynthar någonsin förlora värde?
Kapitalismen bygger väl på att folk spenderar pengar? Sålänge den är normen så kommer väl knappast pengar vara ett problem. Däremot är det väl massa andra värden i samhället som "förändras"...
Förstår inte hur man kan säga att saker har idiotiska priser bara för att de är sjukt dyra... man tjänar ju svinmycket pengar om man jobbar, för att inte tala om hur mycket man kan låna...
Saker som bidrar till mening typ kreativitet är väl typ det bästa man kan lägga pengar på?
Senast redigerat av HZA den 2017-10-24 klockan 23:15.
Jag tror vintage kan backa faktiskt. Min sons generation kommer ju ha noll 80tals nostalgi feeling för gamla analoger. Tror det peakar typ nu.
Jag är glad varje gång min D50 startar.
Det är väldigt gammal digital elektronik som ska igång.
Jag är lika rädd för mina 2 Amigor.
Jag tror inte man behöver vara nostalgisk för att uppskatta vintagesyntar. Tror det är som med gamla bilar, det kommer nya generationer som aldrig varit med när det begav sig, men som uppskattar dem ändå av kanske delvis andra skäl.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Snarare kanske tvärtom att vi som faktiskt var med på den tiden kan tycka "jaja, been there, done that", medan det för nya generationer är en ny värld att upptäcka.
Håller med. Tycker mig se detta med andra gamla prylar.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Roland har ju släppt sina apparater i re-issues sen 80-talet egentligen.. det är som Emu brukar säga.. roland är smarta. Kan sälja på dessa hur länge som helst. Ge aldrig folket det dom vill ha. Bara nästan.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Ja, Korg misslyckades totalt med designen/marknadsföringen eftersom folk uppfattar den som en stråkmaskin.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Det är den inte.
Det är en 8-rösters, 2 VCO/röst, 8 VCF & ADSR, polysynt. Även stråkdelen använder 8 VCO.
Om de hade valt bort Brass- och Stråkdelen och marknadsfört den som en 8-rösters Polysix så hade den kunnat bli en svår konkurrent till P5 och JP-8.
Jag vet Erik. Men likförbaskat lade Korg pengar på fel ställen och den hamnade i ingensyntsland genremässigt. Så nej, det _är_ ingen stråkmaskin, men den uppfattas lätt som en.
Det var iofs vad du skrev också, men jag ville förtydliga att jag menar upplevelsen/känslan så, inte som den fetpoly den hade potentialen att bli...
Satt med min Trident i går efter att den varit på översyn en längre tid. Fan vad jag älskar den. Och då satte jag inte ens på stråkdelen.
Rolandz gör väl allt helt rätt nu?
Att släppa portabla pimpade "live" versioner av deras guldkorn och marknadsföra det med originalgubbarna och kreddiga indie killar måste ge dem både kredd och cash i mängder...
Sedan hade de väl mest flax med att några stora artister plockade upp SP samplergrejen... men det återkommer ju i historien, indieproducenter som snappar upp rätt billiga och kassa maskiner och gör sin grej vilket ger maskinerna ett helt nytt liv...
Finns väl inte jättemycket dollars i att göra 1/1 kloner? Typ inte så mycket kredd heller? Förstod aldrig grejen med korgs mini MS-20... hade varken känsla eller lät och luktade som en gammal
För att återgå till ämnet så träffade jag Mr.Hulkonen för några år sedan. Hans polare hittade en EnulatorII utanför en konkad reklambyrå och gav den till honom. Fullt förståeligt att dom slängt den men ändå härligt soprumsfynd!
Tror inte att jag varit supernostalgisk kring maskiner... trots att jag växte upp med Rebirth. Men när jag fått möjlighet att skaffa lite trummaskiner och synthar dels för att jag inte tror på pengar, och även givits tillfälle att låna billigt och så så har jag verkligen känt magi i vissa maskiner. Inte alla, men många inspirerar ju till knasiga workflows och har egenheter som bara får en till att inte tänka så mycket utan bara göra musik.
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Hörde nån intervju med Hans Zimmer där han berättade att han fått nys om att Roland hade ett restlager 100M-moduler de inte lyckades sälja, så han ringde och frågade vad de skulle ha för det. Svaret var att han fick köpa det för $25/kilo (!) om han köpte alltihop. Det är det som utgör hans 100M-vägg i studion...
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Vänta 10 år så kommer det finnas Eurorack till kilopris också...This quote is hidden because you are ignoring this member.
Finns dock exempel på annat som backat och nästan försvunnit i och med att den samlande generationen dör ut. T ex frimärken och mynt.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Mynt går ju fortfarande och har ofta faktiska värden iom råvarupriset. Men visst har du en poäng, särskilt när det gäller frimärken. Jag tror också att näthandeln gjort mycket där som vi andra samlare (skivsamlare m fl) inte kommer i närheten av. Frimärken väger nästan ingenting, de har ett potentiellt stort värde som står i kontrast till ingenting alls osv. Dvs varenda liten småsamlare kan lista frimärken på tradera och ebay, skeppa för ingenting och plötsligt kan man ragga upp det där svåra märket från det där udda landet i den där annorlunda färgen osv, utan att behöva ringa och skriva runt planeten. Det som inte säljs går rakt i papperskorgen.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Syntar har inte sålts till alla och envar, vikten och funktionen är viktig och påverkar frakt och hur ömtåliga de är etc. Så de varar nog längre och liknelsen med bilar är bra. Sedan kanske man tar ut sin MiniMoog och "finspelar" vid nå'n vintageträff precis som bilentusiasterna visar sina i fint väder och finkör på rena vägar etc.
Men... jag är inte säker på att detta gäller 2000-talets syntar. De får kanske ha egen skämsträff? "Ytmonterat göre sig icke besvär" liksom.
Men där beror det på att hela intresset för frimärken och mynt dött. Inte som att intresset för att skapa musik dött direkt, samma med bilar...This quote is hidden because you are ignoring this member.
Är skyddsfilmen kvar?This quote is hidden because you are ignoring this member.
Det kan jag tyvärr inte svara på, för då råkar jag ut för våldskildring borttagen. Hoppas att du förstår läget.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Samt: Vi som köpte syntar och trummaskiner billigt på 80-talet och fick dem stulna... :-(This quote is hidden because you are ignoring this member.
Vet inte om det peakar precis just nu men jag tror också det kommer att backa. Fast inte till tidigt 90-talspriser.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Ja, för vintage hype på en gammal Fender eller Stradivarius har ju dött med sina generationer... Så klart följer det konjunkturen i viss utsträckning. Men jag kan inte se någon korrelation mellan verkligheten och den vision som utmålas här.
Du har en poäng där men i så fall är det nog enbart ett fåtal maskiner som kommer att få denna typ av samlarvärde och då måste de nog dessutom vara i mycket gott skick. Fender vet jag inte så mycket om men Stradivarius är ju dessutom ett hantverk raktigenom av en mästare. En Moog består ju till stor del av massproducerade komponenter som satts ihop på ett bra sätt men inte så ofta av mästaren själv utan i en fabrik.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Men en del unika modularsystem, originalversioner i perfekt skick med serienummer och speciella intressanta detaljer kan nog få mycket höga bestående värden.
Jämföra gamla strator - flisigt virke, rostig mekanik och ändå stora summor om det är original och gammalt. Tiden kommer att ta livet av en del ex och återstående går till historien beroende på tycke och smak.
Men nej, jag tror aldrig MicroKorg landar hos Bukowskis.
Hade varit sant om inte väldigt mycket modern musik faktiskt använder analoga grejer så som TR-808, moogar osv.. När jag ser unga (17-20 åringar på instagram och facebook så verkar de drömma om samma analoga grejer som jag själv) så nja jag tror inte det kommer backa än på många år. Men ge det kanske 20-30 år och ja då kan det nog ha svängt.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Utan oscillatorsynk? Skulle inte trooooo det.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Hmmm.... http://www.muzines.co.uk/images_mag/...t_88_12-95.jpg bra priser...hehe...verkar som det ligger ett gäng gamla UK-tidningar uppe.
http://www.muzines.co.uk/mags/mt/88/12/46#
Mvh
Alltså det är helt sjukt att se Juno6, sh101, jupiter 6 m fl ligga på rad för några tusenlappar. Helt jävla otroligt att man sålde alla dessa skönheter för nästan ingenting och för att köpa något multitimbralt/digitalt monster.This quote is hidden because you are ignoring this member.
...därför att framtidens potentiella köpare vid tiden hellre lade pengarna på glass och Kalle Anka-tidningar?
Fast DÅ var det inte så otroligt. Det digitala var det nya och ohörda.This quote is hidden because you are ignoring this member.
När jag köpte min första synt så marknadsfördes den som digital av personalen i musikaffären. Det analoga var redan då ute och reades bort. Kommer ihåg att det fanns Polysix, Mono/Poly, Juno och en massa små Moogar i affären som var betydligt billigare än min Poly-61.
Man ville ju ha en synth som kunde låta som en panflöjt såklart. Det grejade ju inte dom där gamla häckarna med sin fyrkantsvåg och skit.This quote is hidden because you are ignoring this member.
...mmm... Digital Access Control! Precisa värden istället för svampiga glappande potentiometrar! Trevligt med meningsfull produktinfo för en gångs skull
Kanske har jag sagt det innan, men... Music Mania i Malmö, som i stort sett prissatte för 2000 per oscillator. Det svider att minnas det idag. Femsiffriga syntar skrattade vi åt.
10 år? Jag gissar att snart kommer några flinka indier att sälja billiga moduler till den öppna standarden.This quote is hidden because you are ignoring this member.Jag skulle säga att digitalt inte är nytt och ohört. Men det är definitivt outforskat. T.ex. Hartmann Neuron. Verkar vara ett intressant koncept. Har någon spunnit vidare på det? Hur många olika digitala synthmetoder finns det förutom den, FM och fasdistorsion? Bara den grejen att Casios 8-stegsenvelope verkar vara ensam om att inte vara ASDR antyder att det finns mycket outforskat.This quote is hidden because you are ignoring this member.Fast DÅ var det inte så otroligt. Det digitala var det nya och ohörda.
När jag köpte min första synt så marknadsfördes den som digital av personalen i musikaffären. Det analoga var redan då ute och reades bort. Kommer ihåg att det fanns Polysix, Mono/Poly, Juno och en massa små Moogar i affären som var betydligt billigare än min Poly-61.
Analogt i all ära. Och jag har hört hur en Moog låter som FM. Men kan man inte kalla analogt för vad folk söker i det? Trygga, varma potentiometerbrum?
Senast redigerat av Östermalmstorg den 2017-11-04 klockan 21:35.
Även om vi tittar bortom de populärmusikaliska klischéerna tycker jag det är förvånande hur liten variation på ljudvärldarna de olika digitala syntesmetoderna ger. Sampling tycker jag är det som har givit den bredaste palletten.This quote is hidden because you are ignoring this member.10 år? Jag gissar att snart kommer några flinka indier att sälja billiga moduler till den öppna standarden.Jag skulle säga att digitalt inte är nytt och ohört. Men det är definitivt outforskat. T.ex. Hartmann Neuron. Verkar vara ett intressant koncept. Har någon spunnit vidare på det? Hur många olika digitala synthmetoder finns det förutom den, FM och fasdistorsion? Bara den grejen att Casios 8-stegsenvelope verkar vara ensam om att inte vara ASDR antyder att det finns mycket outforskat.
Analogt i all ära. Och jag har hört hur en Moog låter som FM. Men kan man inte kalla analogt för vad folk söker i det? Trygga, varma potentiometerbrum?
...bygger ju på att det tyvärr är VA som är i fokus! En kopia blir aldrig bättre än sitt original, men om man inte nöjer sig med "originalet" så öppnas stora möjligheter!This quote is hidden because you are ignoring this member.
Emedan det (mesta) analoga går ut på att skapa klanger genom att kapa frekvenser från vissa övertonsrika vågformer ger den digitala tekniken möjlighet att skapa vilka frekvensspektra som helst. Eftersom ljud utgörs av frekvensspektra snarare än vågformer så medger digitaltekniken mycket mer variation.
Additiv syntes är det ultimata, men problemet är gränssnittet - hur man ska interagera med alla dessa möjligheter.
Fast jag menar inte VA, utan jag menar att FM, Additiv och diverse modernare varianter som granulärt har en tendens att låta ganska likartat när det kommer till mer experimentella musikformer som högskolebaserad EAM och liknande. Alltså, när kompositörerna försöker gå utanför traditionella harmonier och "naturliga" ljudvärldar så låter den digitala världen ofta irriterande likartad. Inte att det låter på ett enda sätt men att det kanske finns en handfull olika ljudvärldar som återkommer i olika skepnad. Förvånansvärt magert med tanke på att det digitala rent teoretiskt borde kunna innehålla alla ljud som människan kan höra.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Jag blev i varje fall ganska så besviken på vad jag hörde när jag en period på främst 90-talet försökte hitta spännande musik inom det fältet.
Lite OT så jag har rantat klart nu!
Håller inte med om EAM, men kanske är det tycke/smak/intresse - de "analoga" syntklangerna springer man fort igenom, emedan redan enkel DSP vidgar världen rätt rejält genom alla möjligheter både i tids och frekvensplanet. De första turerna med SoundHack, när den lanserades, gav mig en rejäl skjuts. West Coast ökar den analoga ljudpaletten en hel del men för de flesta som kör sådant verkar det som om man samtidigt förkastar det tonala...This quote is hidden because you are ignoring this member.
On topic - Men Buchla var väl inte billigt ens på 90-talet?
Wavetablesyntar är en god kompromiss egentligen, både ett enkelt gränssnitt och ett ”brett” resultat, dock kanske mer en fråga om happy accidents än att verkligen få exakt det ljud man tänkte sig från början?
Den här tråden levde innan Behringer slog till.
Enligt dinmamma. Som återupplivat tråden från de döda. Likt Behringer på patentkyrkogården en dimmig natt.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Behörigheter för att posta
Svara med citat
