Hej!
Har ni nånsin känt att ni liksom inte kommer nån vart?
I ert musikskapande vill säga.
Har ni nånsin suttit flera timmar och pillat med en loop och känt "jävlar va najs!" för att sen gå och ta en kopp kaffe, komma tillbaka, och så bara råka spela t.ex Fatboy Slim "Right Here Right Now" och då inse, att loopen ni jobbat med är en hamsterfis i jämförelse? Men hur, varför? Man vet inte. Nånting saknas. Nåt absrakt, mening, känsla, attraktion, story, intresse.. nånting.
Har ni nånsin vältrat i artiklar och tutorials om reverb, compressors, mixing, mastering, envelopes och synthar på jakt efter nåt "nytt", på jakt efter en lösning, bara för att inse, att den inte finns där? Har ni känt att det som saknas är inte teknik, utan nåt annat?
Har ni börjat lyssna på låtar och känt att intressant (bra) musik verkar berätta en historia? Den säger nåt, inte bara ordligt, utan ljudligt? Musiken "lever", rör sig, utvecklar sig, tar ställning, flyr, attackerar, smyger, beskyddar, berör, håller med, driver på.
Hur gör man?
För att göra sån musik som inte är en hamsterfis? För att göra musik med väsen, som berättar en historia? Som drar en in och fyller alla ens sinnen?
Hur gör ni för att ta er musik bortom den "tekniska tröskeln" liksom?
Det här börjar kännas pretto, erh, men ni fattar!?
Hm, ja. Börjar kännas som en 0-reply post : )
<3
ciao!
/soul8o8