Kan stränghöjden ändra sig av sig själv, alltså utan att man har skruvat på stallsadlarna?
Kan stränghöjden ändra sig av sig själv, alltså utan att man har skruvat på stallsadlarna?
Skruvarna kan väl skaka ur läge, iaf teoretiskt sett. Men jag tror det är troligare att halsen har rört sig pga skillnader i temperatur och luftfuktighet så att du behöver skruva lite på dragstången.
Jag brukar ha min strata liggandes i dess hardcase hela tiden för att undvika för att utsätta den för solsken, öppna fönster mm... är det de bästa för att skydda mot sånt bl a?This quote is hidden because you are ignoring this member.
Det bästa är att ta fram gitarren, dänga den i väggen ett par ggr och släppa den i golvet från midjehöjd. Sen är den inkörd och du kan lägga nojorna åt sidan och spela istället.
Visst, det är inte bra att lämna en gitarr i direkt soljus några längre stunder. (Gäller för övrigt i princip allt?) Men det är ingen stradivarius, det är solitt trä, en hals och fyra bultar. Den tål lite av varje.
KLOCKRENT!This quote is hidden because you are ignoring this member.
Mer ironi och sarkasm på 99
//Dúnadan
eskimo, min gud!
Um? Det var faktiskt bara en smula sarkatiskt, mest var det ett ärligt tips.
Jag hade en fin US strata när jag var 14 som jag försiktigt lade ner i caset och putsade emellanåt. Jag hade också en idé om att spela så mycket det gick (ville bli gitarronanist) vilket ledde till att jag gärna traskade runt hemma med guran på magen.
En dag ville det sig inte bättre än att jag satte klackarna i taket på väg ner för källartrappen av betong. Jag kunde inte smällt den hårdare om jag svingat den med flit.
En chip i lacken stor som en femkrona var resultatet. Ville nästan gråta en skvätt, kändes som gitarren var förstörd för evigt.
Med åren har man väl ändrat uppfattning och ser dem som de verktyg de är. Det blir så mycket enklare så, stöter man i väggen så generar det på sin höjd ett fniss.
Akustiska är väl lite annorlunda då det faktiskt kan påverka ljudet. Men en elgitarr tål löjligt mycket stryk, fråga en frustrerad Pete Townsend som förtvivlat försökte ha isär sin tele medans betongpelaren han slog den mot var den som gick sönder.
En sliten gitarr är en snygg gitarr, (Min Jazzmaster är alldeles för blank, trots några riktiga fyllespelningar... Vet inte vad jag ska utsätta den för för att få den att kännas mer inspelad.)
Hursomhelst, lite skavanker har ingen dött av, men är halsen inte rak kan det vara lite svårt att få den att stämma hela vägen. Och det kan kännas lite muppigt om stränghöjden varierar över halsen. SÅ det hade jag försökt få åtgärdat (om det nu är det som är problemet, med det är lätt kollat)
det kanske bara var en smula sarkastiskt men ändå så bra. är själv lite av den där 14 åringen du snackar om, men har insett att det finns roligare saker att föra med sina instrument än att klappa dom med trasor. dock gillar jag saker i fint skick.
Jo, Eskimo har ju rätt.
Och andra sidan hade jag varit glad om jag hade varit liite försiktigare med min elgura, särskilt nu när jag inte spelar längre. Hade den inte haft de där onödiga lackskadorna hade jag nog kunnat kränga den för några tusen extra.
Sen har det lite med gitarrens stil att göra om den blir snygg av skavanker eller inte, analogt med den musik gitarrfabrikören hade i åtanke när han släppte modellen. En SG är ju vrålsexig med några torns och repor, precis som med punken. Min superslicka ESP med centimetertjock lack är inte lika snygg med sina lackskador, precis som med Petrucci-räkorna jag spelade på den inte höjs av ett antal flaws...
Spela ett tag på den? Bara ett förslag...This quote is hidden because you are ignoring this member.
Speciellt en Stratocaster är grymt snygg om man låter den bli lite utsliten, samma sak med de flesta solida elgitarrer. Har själv semiakustisk, påverkar det någonting via ljudet om den råkar få sig en smäl?
Men håller med tanken om att se det som ett verktyg som ska användas, även om man ska hantera det väl.