Så satt man där igen. Och fixade. Och tankade. Och ordnade.
När denna bild knäpptes, ja - digitalt då: Klick. (ja, virtuellt, då - okej) så tankades som synes orkesterbiblioteket till Reason över. Det tar en stund.
Då kom jag på mig själv med att automatiskt gå in på Google och söka på strängen "free refills"... men samtidigt mentalt ropa... "men vänta nu!".
För man samlar, och samlar och samlar. Helt i onödan. Många av oss sitter nog med ljudbibliotek som kan tävla med Sveriges Radio. Och det är ju nödvändigt för att man ska få ihop sin lilla låt, eller hur? ;-) Nej.
Men samlandet - det har blivit som den nya folksjukdomen vid alla internetuppkopplade datorer. Man får nästan panik om datorn inte har minst 100 Gb ledigt till allehanda samlande av allehanda slag.
Människan gillar nog skarpt att samla och sortera och lägga i ordning.
Jag tog i stället och passade på att slänga bort några ReFill-filer - alltså ljudbibliotek till Reason. Varför ha onödigt många? Programmet blir långsammare och det blir svårare när man samarbetar med andra. "Vilket refill... jadu... jag har så många... kommer INTE ihåg varifrån just den baskaggen kommer".
Bättre att fixa sina egna samplingar. Och baka in dem i sina låtar i stället.
Men visst är det roligt med ljud och ljudbanker - det är jättekul.
Det får inte gå överstyr bara. Håll dig till dina favoriter, och samla inte för mycket. För då snattar du tid från skapandeprocessen.
Ja, det tror jag i alla fall. För så är det för mig... ;-)
Goafton!
/ Pata.
Svara med citat
