Intonering/halsjustering
Allmänt om stränghöjd
Lättspelad? Alla vill ha ett lättspelat instrument, men det är inte riktigt så enkelt. En del spelar med hårt anslag, då är det omöjligt att ha stränghöjden riktigt låg eftersom det blir mycket bandrassel. Vissa kan ha enormt låg stränghöjd, men det är alltid gitarrister eller basister som spelar förhållandevis försiktigt.
Tre viktiga faktorer avgör hur gitarren är justerad: 1.Stränghöjden vid sadeln 2.Halsens justering (dragstången) 3.Stränghöjden vid stallet
Gör gärna justeringarna i ovan nämnd ordning. Det enklaste är givetvis att justera stränghöjden vid stallet, så om du inte vill eller kan annat går det att börja med stränghöjden vid stallet. Får du då inte ordning på ditt instrument måste även punkt 1&2 kollas. Hjälper inte heller det är det säkert en bandslipning eller ombandning som behövs.
Sadel Dragstång
Stränghöjden vid sadeln brukar justeras så att strängen nästan når band 1 när du trycker ner den vid band 2. Det går att ha höjden ännu lägre, men inte alltid. Strängrassel kan då uppkomma mellan sadeln och bandet där strängen är nedtryckt, speciellt på basar. Var mycket noggrann om du skall ge dig på att fila i sadelspåren, speciellt om du har en gitarr med svaj. Sadelspåren skall inte vara djupare än strängens tjocklek, det är annars svårt att se och känna vad man sysslar med där långt nere i sadeln. Det är viktigt att spårens botten är rundad som strängen, annars hakar strängen lätt upp sig. Viktigt är också att anliggningsytan slutar precis där greppbrädan (och den vibrerande stränglängden) börjar, annars får du intonationsproblem. FILA INTE SADELN OM DU INTE HAR LÄMPLIGA VERKTYG. Till bas går det bra med en vanlig rund nålfil, till de tunna gitarrsträngarna måste det till specialfilar, en juvelfil eller en speciell sadelfil. En trekantfil kan duga till nöds, men bara till de släta strängarna.
Dragstång
Om dragstångsjustering: Det finns flera skolor, men så här tycker jag: hög stränghöjd=hårt anslag=mycket böj på halsen, låg stränghöjd=lätt anslag=nästan rak hals. Om du håller ner strängen vid första och sista bandet på e:6 (den tjocka) kan du kolla mellanrummet mellan strängen och banden mitt på halsen. En strängtjockleks mellanrum är för mycket. (Du kan trycka ner strängarna vid mikarna med höger armbåge, och hålla ner första bandet med vänster hand. Då kan du trycka ned strängen flera gånger vid ca 9:e bandet för att kolla mellanrummet.) Det måste vara lite böj på halsen. Bandlös bas kan bli bättre med rakare hals än normalt.
Det är bara att prova sig fram (bara och bara, Leo Fender hade nog en dålig dag när han hittade på att dragstångsjusteringen skulle vara där man absolut inte kan komma åt). Skruva ett kvarts varv i taget och testa, medsols=rakare hals, motsols= mer böj. När det blir lika mycket bandrassel över hela halsen har du hittat rätt (eller försök kompensera för att kunna ta i mer på en del av halsen). OBS! Det finns instrument, t ex äldre Warwickbasar där dragstången spänns motsols. Detta är dock mycket ovanligt, men kolla gärna vilket håll halsen rör sig på innan du vrider mycket, för säkerhets skull.
Överkurs: Det går att ha alldeles rak hals om stränghöjden ökas vid sadeln, detta förordas av ett fåtal. En annan specialare är att slipa ner de sista banden något för att få mer svängrum för strängarna vid mycket låg stränghöjd. Jag tycker dock inte att något av dessa alternativ har tillräckligt med fördelar för att vara värda att bry sig om.
Stallhöjd
En Gibson är enkel, där finns bara två skruvar. Kurvan som motsvarar greppbrädans rundning är alltid konstant, tack och lov för det. (Om inte den individuella stränghöjden stämmer blir det dock till att ta fram filen). Om du har en Fender eller motsvarande har du genast tolv skruvar att hålla reda på. Så här kan du kolla att stränghöjden blir jämn över alla strängarna: Justera in e-strängarna med lagom stränghöjd, låt sedan de övriga följa greppbrädans rundning (om E1 och E6 har samma stränghöjd ovanför greppbrädan skall även de andra strängarna ha samma höjd). Lägg en rak penna tvärs över strängarna vid stallmiken och "vicka" pennan över strängarna för att kolla att ingen sträng är högre eller lägre i förhållande till rundningen.
Akustisk gitarr
Här kan stränghöjden vid stallet bara sänkas, precis som vid sadeln blir det till att fila. Fila ovansidan, då det kan vara svårt att få undersidan rak igen (om du säkert vet att du klarar att få till en absolut rak undersida är det faktiskt lättare att fila undersidan, men chansa inte). Det är viktigt att stallsadelns undersida har en bra anliggning för att kunna överföra vibrationerna till locket så jämnt som möjligt.
Intonering
Snabbfakta:
Intonering går lite förenklat ut på att kompensera för strängarnas tjocklek. En tjock sträng behöver förlängas för att stämma med de tunnare.
Använd stämapparat, det är mycket svårt att intonera på gehör. Sätt också på nya strängar, det underlättar betydligt. Inonera helst dagen efter du bytt strängar, och spela lite först så att strängarna har "satt sig" ordentligt.
Så här gör du: Jämför lös sträng med oktaven på tolfte bandet. Är oktaven högre än grundtonen skall strängen förlängas, dvs stallsadeln skall dras närmare bakre axelbandsknoppen. När du fått detta att stämma bör du kolla tonen på t ex femte bandet och jämföra med sjuttonde bandet, stämmer det inte där måste du försöka få en kompromiss som stämmer ok.
Det är många faktorer som påverkar intoneringen: strängtjocklek, strängtyp, stränghöjd mm. Detta innebär att gitarren måste vara justerad och ha rätt sorts strängar innan intoneringen.
STÄM INTE GITARREN EFTER ACKORD!! Då stämmer bara det ackordet och inget annat. Om du vill stämma för att försöka få en kompromiss mellan de två ackord som stämmer sämst i förhållande till varandra är det oftast lättare att kolla vad som behöver justeras och komma ihåg att till exempel E-1 och H-strängen skall stämmas lite lågt. Stäm alltid med unisona toner (femte bandet-metoden) eller oktaver. Eller ännu hellre stämapparat, de flesta som har problem att få gitarren att stämma använder sig av fel metod. Flageoletter eller dist är också förkastliga, det blir bara rätt på ett ställe.
Man måste komma ihåg att gitarren inte kan stämma perfekt, men det går att kompensera för att få felen så små som möjligt.
"Stämmer om sig"
Gitarren stämmer inte om sig själv, det är något som hindrar strängarna att gå tillbaka till sitt uppstämda läge när du svajat, bänt, eller spelat hårt. Här är några vanliga orsaker till problem:
Strängarna kärvar i sadeln
Strängarna är upplindade många varv på stämskruven
Stallsadlarna har skarpa kanter som hindrar strängarna
Stämskruvarna är dåliga
Svajet kärvar
Eventuella strängtryck hindrar strängarna
En justering avhjälper nästan alltid problemet, det är sällan som något behöver bytas.
Om du är flitig användare av svaj kan det behövas specialåtgärder, här är några exempel på hur du kan optimera din gitarr för svajande:
Graph Tech sadel: enormt hal, strängarna glider tillbaka bra.
Graduerade stämskruvar (gradvis lägre strängposter, eliminerar oftast behovet av strängtryck)
Graph Tech strängtryck
Graph Tech stallsadlar, hjälper även mot strängbrott
Nej, jag får inte betalt av Graph Tech för att skriva detta.....de är helt enkelt bra..
Gör en eller flera av ovanstående åtgärder, eller om du är svajakrobat och vill karva i gitarren: Floyd Rose (nej, nej, nej, inte på en gammal strata, snälla!) Floyd är idiotsäkert, stämmer aldrig om sig. Var dock medveten om att gitarren aldrig blir original igen, plus att tonen påverkas en hel del (tunnare, mer metallisk ton). Floyd är också struligt att jobba med, du behöver verktyg så fort du skall byta en sträng, men som sagt: det stämmer aldrig om sig.
Observera att ingen gitarr fungerar om den inte är bra justerad, de flesta ovanstående tillbehör kräver noggrann montering och justering (stängtryck och stallsadlar är dock svårt att misslyckas med)
Skillnaden mellan en dyr gitarr och en billig består rent spelmässigt ofta bara av hur bra gitarren justerats vid leveransen. Många mer seriösa leverantörer släpper inte ut gitarreran på marknaden om dom inte gåtts igenom och justerats först. Den första som verkligen gjorde ett bra jobb med att justera gitarrerna i Sverige var Ibanez importör Crafton som byggde upp en kvalitetskänsla hos sitt märke på detta sätt. Enkelt och effektivt. Och ganska kostsamt. Varje gitarr kan ta någon halvtimme att justera, vill man även byta strängar och göra ett perfekt jobb med ev. slipning av banden och intonering går ofta några timmar åt för varje instrument.
Vi på Jam brukar rekommendera kunderna att komma tillbaka med instrumentet när det gått en tid eftersom val av strängar, luftens fuktighet och andra faktorer bidrar till att halsen behöver justeras och eventuellt banden slipas. Sveriges kalla vintrar med väldigt låg fuktighet inomhus påverkar levande material så mycket att många instrument behöver en rätt omfattande justering. De vanligaste felen är helt enkelt att strängarna skorrar på vissa band eller att instrumentet är trögspelat. Inom branschen brukar man säga "Korea-puckel" - en puckel på akustiska gitarrer där greppbrädan går över från halsen och är limmad på locket. Många importörer snålar in på transporten av sina billiagare modeller och skeppar dessa med båt - då hjälper inte alltid leverantörens noggranna torkning av träet och produktionens anpassade fuktighetsklimat - någon månad på väg med båt i näst intill 100% luftfuktighet kan kröka gitarrhalsen ordentligt.
När gitarrens band sticker ut och känns vassa på sidorna skall du kolla extra noga - då har leverantören och kanske även affären där du köpt gitarren slarvat och gitarren varit fuktig någon gång under resans gång från fabrik till konsument - och inte heller blivit justerad - man brukar slipa av banden med en fil och slipa av med sandpapper.
Väljer du ett kvalitetsinstrument från Fender behöver du inte oroa dig - jag (Jerker) har sålt några tusen Fendergitarrer genom åren och faktiskt än så länge aldrig fått tillbaka en Fendergitarr med fabrikationsfel förutom några få som haft elektriska problem med omkopplare, potentiometrar eller kontakter. Fender håller verkligen bra klass jämfört med andra kända märken.
Så här avlöjar du att en gitarr varit med om lite mer ingående justering eller inte justerats rätt eller inte går att justera pga att den är skev i halsen
Banden är ojämnt breda i slitytan, dvs en del band har slipats betydligt mer än andra - tyder på att halsen har varit lite krokig
Kolla halsen genom att titta från huvudet mot kroppen längs greppbrädan - är huvudet vridet i förhållande till kroppen? Då är det inte lätt att justera - du får troligen gå till en riktig gitarrguru (vi rekommenderar Arvidsson eller AdLib) som har många tricks för att fixa den - bl a genom att värma den och sätta den i spänn. (Vi på JAM sålde några månader innan detta skrivs en Gibson Explorer som Arvidsson inte trodde skulle bli riktigt perfekt oavsett hur mycket jobb han lade ner - i övrigt i kanonskick - och den var rak och fin när vi bytte in den - för 2.900:- mot mer normala 6.900:- eller kanske ännu mer - med påpekandet att halsen var skev - ett rätt vanligt problem. Gitarren kändes OK att spela på trots detta men en expert ser genast att den inte är bra. Det var säkert inte den första blåsningen vi åkte på tyvärr.
När du synar halsen (ungefär som magistern synar brädan du hyvlat i slöjden) kan du se att banden är ojämnt höga eller ojämnt mycket slipade - se upp. Då är det något lurt på gång. Och kan man inte slipa banden tillräckligt blir det till att ta bort greppbrädan, hyvla greppbrädan, och banda om halsen - kan kosta många tusen om det skall göras seriöst av en fackman.
När en gitarr varit spelad mycket slits banden och man blir förr eller senare tvungen att slipa den - inget fel utom att banden blir lite lägre förstås. Vi som jobbar med gitarrer ser på banden om det har varit mycket visackord eller solospel jämnt över skalan. Man blir förvånad över hur många gitarrer som det verkar ha spelats bara några få ackord på.
Att slipa en gitarrhals tänker vi inte beskriva ingående här - det är bättre att du låter en fackman göra det.
Att justera en gitarr vad gäller spelbarheten är däremot inte så konstigt. Vi försöker.
Strängarna drar åt ett håll - och alla gitarrer (nästan) har en stålbalk inmonterad som motverkar strängarnas kraft - med en justerskruv i ena änden.
Är gitarren trögspelad är den troligen som en pilbåge och du behöver dra åt justerskruven. Skramlar gitarren i banden uppe vid huvudet? Då har någon dragit åt för mycket - eller bytt till tunnare strängar utan att justera.
Kolla längs halsen uppifrån huvudet. Är halsen som en pilbåge, dvs med en svacka på mitten, skall du dra åt justerskruven. På en elgitarr sitter den oftast uppe vid huvudet, ibland under en liten lucka. En del modeller har justerskruven åtkomlig i halsens andra ände. Många akustiska gitarrer har justerskruven åtkomlig under locket från ljudhålet. Dra åt justerskruven max ett kvarts varv åt gången. Är halsen för hårt åtdragen (någon kanske har justerat halsen för tjocka strängar och du har bytt till tunnare) släpper du på justerskruven. Kolla längs halsen igen - du ser hur den blir rakare vartefter du justerar. Har du plockat bort eller stämt ner dom strängar som sitter ivägen för justeringen behöver du oftast dra ett 8-dels varv till innan du stämmer upp dom igen för att motverka den extra dragkraften. Trä är ett levande material och du kan räkna med att du behöver göra om justeringen när det blir torrare/fuktigare eller du byter till styvare eller mjukare strängar.
...........................................
Intonera din gitarr
Att intonera en gitarr är inte alls speciellt svårt. Det som eventuellt kan vara krångligt är om man har ett avancerat svaj.
Intoneringen går ut på att se till att "intervallet" mellan sadel och 12:e band är lika långt som det mellan 12:e band och stallet, för varje enskild sträng. Observera att detta har inte så mycket med uppmätta avstånd att göra utan med hur tonen klingar, dels som lös sträng, dels samma sträng en oktav upp. Om dessa två intervall inte är identiska kommer gitarren inte att stämma korrekt i banden, vilket innebär att vissa toner och ackord helt enkelt kommer att vara ostämda hur du än bär dig åt.
Intoneringen bör man kolla ibland, och bör absolut göras så fort man byter någon hårdvarudetalj eller byter strängtjocklek (eller t.o.m. sträng fabrikat). Så här gör du:
? Plocka fram de saker som du kommer att behöva; Stämapparat, litet tålamod och ett lämpligt verktyg för att kunna flytta stallklackarna. Ett bra tips är att försöka göra intoneringen (och även vanlig stämning) med gitarren i spelställning, d.v.s. när du håller den så som när du spelar. På så vis ser du till att justeringarna sker i gitarrens naturliga "arbetsläge".
? Börja med att stämma gitarren så noga som möjligt. Som vanligt räcker det inte med att gå igenom strängarna en gång, utan du måste gå "ett par varv". Glöm inte att alltid stämma upp till rätt tonhöjd. Är en sträng för "hög" stämmer du först ner den under den korrekta tonhöjden och sedan upp till rätt tonhöjd.
? Tag oktavflageoletten på höga E-strängen och finjustera stämningen. Denna flageoletten tar du genom att lägga fingertoppen helt löst på strängen på 12:e bandet och knäppa på strängen. Anledningen till att man finjusterar med en oktavflageolett är helt enkelt att det är enklare för en stämapparat att visa ett korrekt värde ju högre frekvens en ton har.
? Tryck sedan ner höga E-strängen på 12:bandet och kolla hur denna "nedtryckta oktav" stämmer. Skulle oktaven på E vara högre än lösa E är avståndet mellan stallklacken och 12:e bandet för kort.
Är oktaven lägre än den lösa strängen är sålunda avståndet för långt.
? Flytta stallklacken (åt rätt håll!) med det verktyg som krävs för detta (insexnyckel, stjärnmejsel etc). Det är ofta mycket små justeringar som behöver göras, så ta det försiktigt. Stäm den lösa strängen igen när du flyttat klacken.
? Prova igen; ta oktaven på strängen och kolla hur den stämmer jämfört med lös sträng. När oktaven stämmer lika perfekt som den lösa strängen är det dags att gå till nästa sträng.
? När du sedan gått igenom alla sex strängarna börjar du om, från början. Varje justering som du gör kan nämligen påverka hela gitarren, så nöj dig inte med en vända.
? Den andra vändan bör inte innebära några större justeringar. När denna är klar, är det dags att spela en stund, precis som när man bytt strängar. Lira på och låt strängarna "sätta sig" på gitarren.
? Nu bör du gå igenom intoneringen igen, bara för att kolla att allt funkar som det skall. Klart!
? Klackarna kommer med största säkerhet inte att ligga i linje med varandra. Det vanliga är att de hamnar typ "Tripp, Trapp, Trull" i två grupper.
När det gäller intonering av elgitarr bör man även tänka på att gitarrmikrofonernas magneter i viss mån kan påverka om strängarna låter intonerade. Detta är ett fenomen som kallas "string pull", som innebär att mickens magnet drar ner strängen mot sig och därigenom orsakar svängningar åt "fel" håll.
Detta brukar vara väldigt tydligt om man har en enkelspolig (single coil) mikrofon i halsposition som är justerad så den ligger nära strängarna på framförallt bassidan. Fenomenet uppstår oavsett om förstärkare är inkopplad och oberoende av mikrofonväljarens position.
Med tillåtelse av Galanti
en av många
Gitarrmissbrukare
Svara med citat
välkommen hit 
Ursprungligen postat av eskimo
