Laibach - kortrecension

[PeterH]

Verkade vara åtminstone en som var nyfiken på Laibach, så jag skriver någa rader:

Introt får 10 poäng av 10. En ensam metronom, som sen får sällskap av valsen ur 2001 (Strauss väl?), sedan ensam metronom i säkert 10 minuter till. Snacka om att bygga upp stämningen! Alla stod verkligen och väntade.

Grymt stark inledning sen, med ganska blandat från karriären. Bla God Is God, Alle Gegen Alle & In The Army Now. Sen var resten från nya plattan (tror jag, har inte allt). Den sektionen inleddes med Tanz Mit Laibach, och in kom två tjejer som spelade virveltrumma. Hur fräckt som helst, dom borde varit med från början.

Grymt hårt och tungt, men lite enformigt efter en timme. Men en del låtar var över förväntan.

Det negativa var att alltför mycket vad inspelat. OK, inte så lätt med 80-manna körer på scen, men det förtar lite av känslan Gitarrist & bassist borde utvisas, dom spelade en instrumental låt som stank musikhögskola & progrock. Snacka om fel tillfälle! ÖHT hade dom ingen riktig fingertoppskänsla. Trummisen var dock helt enorm, helt sjuka rytmer...

[lappalainen]

Så med andra ord... Jag missade inte speciellt mycket. Har ju inte hört de senaste plattorna. Faktum är att jag inte har vare sig hört något eller lyssnat på något sedan Sympathy for the Devil kom ut. Å det var ju ett par år sedan... Fast det lät ruggigt fräckt med damerna på viveltrumma.

Btw, Alle Gegen Alle, var det inte DAF som gjorde originalet? :confused:

[PF]

I have a problem! :rolleyes:

Jag har bara hört Life Is Life med dem!!!

Hur mycket har jag missat? :p

[PeterH]

Btw, Alle Gegen Alle, var det inte DAF som gjorde originalet?

Vete 17, har jag aldrig hört i så fall. Men det är ju deras stil helt klart. Annars var Tanz Mit Laibach en klockren hyllning till DAF, väldigt lik Tanze Mussolini på sina ställen...

Hur mycket har jag missat?

Beror ju lite på vad du tyckte om Life Is Life :)

Deras covers är oftast väldigt lättlyssnade jämfört med det egna materialet. Och det spänner ju över industri med metalgitarr till minimalistisk dans/techno till riktigt obehagliga saker. Occupied Europe är nog nåt av det otäckaste jag hört på skiva. Det låter ondska helt enkelt. Fast den är ganska gammal, numer är det mest ödesmättat.

Jag missade inte speciellt mycket. Har ju inte hört de senaste plattorna.

Har inte heller direkt lyssnat på den senaste, tankade ner och hörde 10 sek av varje låt ungefär. Men live funkade dom ändå tyckte jag. Och några var riktigt bra, så jag ska ge den en ny chans.

Sen är lite av grejen att bara se dom tycker jag. Hårt.

[lappalainen]

Sen är lite av grejen att bara se dom tycker jag. Hårt.

Förvisso. Du har en punkt där. Hade faktiskt inte haft nåt emot att göra det just för att se Neue Slowenische Kunst på nära håll. Typ.

Ska def. kolla upp Tanz Mit Laibach.

[PeterH]

Dom sålde NSK-pass. Och skitsnygga (men ack så dyra) bälten

[Znoken]

Sitter och lyssnar på Tanz mit Laibach! Tungt, aggressivt och härligt. Tillbaka till gammal go hårt EBM :D

Laibach kan verkligen hoppa mellan musikstilarna. Allt från tung hårt operarock till hård och aggresiv EBM och däremellan gästspelar man med lite kletig eurotechno. Man slutar aldrig att förvånas över denna något suspekta konstellation av slovener.

Dock har jag aldrig riktigt förstått mig på den image som Laibach försöker skapa kring sig själva. Att de vill framstå som ett band som ligger väääääldigt långt till höger i sina åsikter går ju inte att blunda för. Men är detta bara ett spel för galleriet eller finns det någon som helst grund för detta.

Någon som är mer insatt i hela den biten kring bandet, NSK etc, än jag som har lust att berätta lite mera?!?!

Som sagt!
http://www.nskstate.com/athens/laibach/photos/laibach-photos.asp

[PeterH]

Nja, jag har aldrig sett dom som politiska i den bemärkelsen. Dom är ju i grunden ett konstnärskollektiv, och mycket av konceptet var tydligen att utforska maktsymboler.

Sen gillar dom nog att provocera också :)