Visa fullständig version : Vad är hemligheten med Dolby C egentligen?
http://www.randomhouse.com/features/koontz/art/moonlight.jpg
Mitt i natten, och kanske som ett steg i att försöka hitta mig själv igen musikalisk, blev jag sugen på att lyssna på mina äldre låtar från den tiden då min dator var för slö för att både driva en sequencer och spela in resultatet på samma gång. Alltså tiden då jag spelade in min musik på mitt Denon kassettdäck.
Sitter alltså nu och lyssnar igenom lite gamla kassettband från tiden då jag endast hade DX7:an, D-110:an, ett SB Live! och en liten "dj-mixer". Nånting som jag alltid har gillat är resultatet av att spela in nånting med Dolby C påslaget och sedan spela upp resultatet utan Dolby C. Effekten blir att ljudet låter komprimerat (fast på ett behagligt sätt) och att detaljer i ljudbilden (främst i diskantområdet) som annars försvinner istället framhävs.
Visst, ljudbilden blir förvrängd på ett onaturligt sätt men jag älskar det ändå. Ingen utklingande låt låter så bra som en som har körts genom ett Dolby-C-filter. D-110:an får en helt annan karaktär på dessa bandinspelningar. Fan, jag önskar att denna effekt fanns som plugin eller som en smidig hårdvaragrunka. Finns det?
Hursomhelst, jag lyssnar vidare på mina första Cubase-producerade låtar. Fan vad bra musik jag gjorde då! Varför gör jag bara crap idag? Var fick jag inspiration från då? Jag fattar ingenting. frown.gif Här sitter man med världens syntutrustning (tänk bara på vad dessa grejer skulle ha kostat för 10 år sedan) och så har man ingen inspiration alls trots att lusten finns där. Vad är det för barriärer jag har idag som jag inte hade då? Kanske är det för att jag hade så lite utrustning då och så mycket idag? Så kan det säkert vara. Men vem vet? Bara jag hade svaren på alla mina frågor. Näe, nu ska jag lyssna vidare. Var klart intressant att igen höra hur jag lät år 2000.
Encore: det är precis samma grejj som har drabbat dom flesta av oss tror jag, vi har för mycket tillgångar så kreativiteten hittar inga hinder så då finns det inget som är omöjligt att skapa, därmed försvinner all inspiration.
Gör som jag gjorde på helgen, satt precis som på gamla tider endast med min apbilliga skitsampler casio sk1 (inte egentligen sampler) men jag spelade loopar som jag hade samplat in via mic från en gammal kassetband, jag accompanjerade med min billiga kawai keyboard.
Resultatet även om det är svårt att tro så lät det bättre med den här utrusningen än min aldeles för avancerade utrusning.
Jag har inte kommit på några låtar själv alls sen jag skaffade alla dessa moduler och keyboards, datorn tog död på den lilla inspiration som jag hade.
Vad jag ville säga med detta vet jag inte men foumet har varit lite halvdött idag...
Jo, jag tror vi är på rätt spår där. Likväl irriterade man sig på hur begränsad man var med den simpla utrustningen man då ägde. "Om jag bara hade den o den grejen så skulle jag kunna göra mycket mer varierad musik!" Men trots alla begränsningarna - musik blev gjord!
Å andra sidan vill jag inte heller sälja alla grejer jag har för att åter gå tillbaka till "simplicity". Jag HAR ett bredare ljudspektrum med de varierade typer av syntar jag nu äger. Men för tillfället har jag tappat min identitet. Och det är klart - nu kan jag t.ex göra italodisco med det rätta soundet, som inte bara låter sunk.
Fast det var fanimej lite mer sport i det när man var låst till en 3-4 grunkor. smile.gif Just nu lyssnar jag på en tre år gammal remix på Thomas Dileva´s "Solsjäl" som jag gjorde till en tävling, med endast ett SB Live!, en DX7:a och en D-110:a. Det var tider det! biggrin.gif Numera känner jag bara att utrustningen har hunnit ikapp mig... frown.gif
Real Parakeet
2003-07-02, 08:15
D-110 känns som lite onödigt lyxig, va..? Du borde begränsa dig ännu mer - byt ut den mot en MT-32.
Ju mer möjligheter man har, dessto svårare blir det att få något gjort, man har hela tiden fullt upp med att prova alla möjligheter. På så vis blir möjligheterna en begränsning.
Är det bara jag som gillar trummljuden på dessa gamla D-syntar?
Och du, bäste Encore, låtar från 2000... det är ju nästan dagsfärska låtar för mig. Jag har en massa låtar från 2000 som inten ens är klara. De är ännu bara en glimt i ögat. För att bli nostalgisk, ja då för jag lyssna på det där gamla skräpet jag lagt upp på IUMA. Sedan finns det ännu äldre saker, men det behåller jag för mig själv. biggrin.gif
false messiah
2003-07-02, 10:36
Dolby-varianterna drar upp diskantregistret efter någon eq-kurva vid inspelning, och drar sen tillbaks den vid uppspelning, iallafall som jag fattat det. Detta eftersom kassettband har rätt kass diskantåtergivning, men med dolby så blir mer kvar vid uppspelning, eftersom det finns mer på bandet. De senare varianterna har spejsigare kurvor, och Dolby S (som jag har fått för mig är samma som Dolby SR som används i biografer, fast för kassettband) går ner i mellanregistret.
Dolby har en sida om brusreducering (http://www.dolby.com/ken/).
Angående arbetsmetoder: själv jobbar jag mest med Logic, och då i princip bara med EXS24 och ES1, möjligtvis lite Reaktor då och då. Man kommer förvånansvärt långt på detta, och begränsningarna kanske är nyttiga.. jag gör visserligen inte så syntbaserad musik, så jag kommer undan med samplade syntljud och sånt. Men så länge man har vettiga grundljud så kommer man långt - många album är gjorda med bara en sampler och en synt..
Om man tappat intresset för musik eller inte tycker att det är kull längre brukar det ofta vara bra att jobba tillsammans med andra, så att man inte bara sitter och kör samma ljud/effekter/skalor/genre hela tiden. Att spela in grejer "live" är också ett trick som funkar med mig - det blir lätt trist att bara sitta framför datorn och klicka hela tiden.
Alla borde slänga ut sina sequencers o allt vad det heter till första bästa sopnedkast, o börja spela in allt live även om inte det blir kvantiseringar osv så har låtarna en personligare prägel eller nått cool.gif
citerar: Är det bara jag som gillar trummljuden på dessa gamla D-syntar? Förhoppningsvis - ja. wink.gif tongue.gif
Men det kan inte nog poängteras vilka underverk just begränsningar kan göra. Har man t ex ingen TR-909 men vill ha "a kick ass bass drum" och inte har tillgång till en sampler - då får man göra ljuden själv! Just sådana "måsten" har jag lärt mig massor på.
Det här med synthsamling och inspiration verkar vara något i stil med att inspirationen är omvänt proportionell mot antalet synthar och fluffig utrustning.
När jag var ägare till endast en Yamaha SY35:a skrev jag hutlöst med låtar. Någonstans i gömmorna ligger 100-tals låtar av varierad kvalitet.
Nu, när jag sitter med en synthsamling jag inte ens kunnat drömma om för 10 år sedan, så har jag knappt någon inspiration alls. Jag klinkar lite. Vrider på någon ratt här och var. Jammar lite för mig själv en stund. Sen knäpper jag av allt och läser eller sover istället.
Varför är det så? Finns det något bot mot det? Ska jag packa ihop allt och bara sitta med min SY35:a igen för att skriva låtar, och sedan producera det i "studion" med resten av syntharna?
Lite småtrist är det nog allt i alla fall.
Boten är denna: Begränsa dig till början. Skippa alla de gosiga syntharna som dräller runtomkring dig, håll dig till något som är enkelt och fyller de grundläggande behoven. Melodi+trummor+bas+pads som utfyllnad t.ex.
När man har gjort något man låtmässigt sett är nöjd med får man börja använda resten av manickerna.
Jag som kör med manicker som mest klarar av ett ljud var får faktiskt använda mer än en sak åt gången, men oftast blir det att jag sätter mig med Machinedrum+någon bassynth och tar in andra manicker efter behov. Juno-2 till pads t.ex.
Tack för alla tips och tankar! Låter som en bra idé att till en början begränsa sig till något enstaka instrument.
Förresten parakeet, jag har ju pysslat med musik före 2000 också, men det var först runt 1999-2000 som jag bestämde mig för att börja på allvar med MIDI och syntar. Innan dess var det trackers som gällde från 1995 och framåt. Att 2000 låter dagsfärskt för dig är å andra sidan inte så konstigt då du säkert är 10 år äldre. smile.gif
citerar:Boten är denna: Begränsa dig till början. Skippa alla de gosiga syntharna som dräller runtomkring dig, håll dig till något som är enkelt och fyller de grundläggande behoven. Melodi+trummor+bas+pads som utfyllnad t.ex.Check!
Två studios vore optimalt. Tänk att bara sitta och ha Cubase och min gosiga lilla K2000. Då kan kan sitta och spela och fluffa tills det låter bra, sen är det bara att blada till rummet brevid (eller var "stora" studion nu må vara) och ta med sig sin Cubase-fil, arra om, bygga ljud och åka smile.gif
Jag måste skaffa större lägenhet. Det hör ju jag det biggrin.gif
st@ffan.com
2003-07-22, 21:14
Skönt att andra också upptäckt detta. Men trist.
Jag började med datorstödd musik med Cakewalk 1.01, en Roland Sound Canvas och en DAT-bandare och skrev allt direkt i pianorullen. Attan va kreativ jag var då.
Nu tycker jag att den mesta tiden går åt till att lära mig program, hårdvara och få fram en så bra produktion som möjligt.
För 10 år sen lät det ju bra med bara en Sound Canvas för då var det ingen som begärde att en hemstudiolåt skulle jämställas med det som gjordes i Polarstudion. Idag är skillnaden hårfin (alltså inte mellan det jag gör och en riktig studio, utan mellan ett par exempel jag hört er andra här på forumet göra och Polarstudion).
Kanske dags att gå "back to basic" igen och skriva alla låtar på en taskig akustisk gitarr på toa och sen hyra studio, programmerare, tekniker och producent.
Kommer nån föresten ihåg Micke Tretows sketch där han skulle "vrida om Dolbyn på farbror"? :-)
Powered by vBulletin® Version 4.2.5 Copyright © 2024 vBulletin Solutions, Inc. All rights reserved.