Skivklubben 2024, vecka 16: Formant Value - Nucleo Profondo (2023)

[särkvark]

Artist: Formant Value
Album: Nucleo Profondo (2023)

Vald av jgb!
"Det här är en skiva som jag inte vet något om faktiskt, men en låt smög sig in bland mina rekommendationer på Spotify och jag fastnade för den direkt. Lyssnade sedan på hela albumet och det var bara att kapitulera, fastnade direkt.

Vi pratar mjuk musik, bakgrund för en del och intensiv lyssning för andra. Oavsett så förflyttar den här skivan mig till en bättre plats i tillvaron än där jag befinner mig nu, och jag njuter av varje minut i dess sällskap."

Bandcamp
Spotify
Youtube

Lyssna och diskutera!

[jgb]

Skrämde jag bort alla?

[Shike]

Lyssning pågår! Bra och trippigt, trevlig lyssning!

[TigerMM]

Helt okänt för mig. Ska bli kul!

[särkvark]

Har lyssnat flera varv, är igång medan jag journalför.
Håller med om att det är bra bakgrundsmusik samtidigt som man kan zooma in i musiken. Och journalföringen är mkt trevligare med det här i bakgrunden.
Gillar alla smygande, tassande hihats som kommer och går hela tiden.

[särkvark]

Tycker också att det är fint att bidra med något ganska olyssnat och nytt och inte bara gamla favoriter

[johey]

Först kändes det som väldigt mycket grottedropp för min smak, men det upplöstes snart till något rätt behagligt. All musik måste kanske inte nödvändigtvis vara in your face, vilket denna verkligen inte gör anspråk på. Fint bakgrundsläte när jag sitter och jobbar.

[xyltburk]

Har inte hunnit lyssna förrän nu, men tycker att det låter jättehärligt. Precis vad jag behöver just nu för att lätta sinnet lite.

[rwq]

Supermys! Bra ljuddesign och hög IPM (idéer per minut) ratio.
Bra variation mellan låtarna också.

[Albin]

Okänd skiva för mig i en genre jag tycker om. Kul!

Ljudbilden är klar, djup, mörk och kylig. Snyggt producerat hela vägen. Jag "borde" gilla detta men det är något som går på tvären i mig när jag lyssnar. Jag upplever musiken vara lite stel och distanserad. Det är mycket rytmer men det liksom svänger inte. Ett tag in i skivan känner jag mig ganska mättad på det luftiga soundet och saknar baslinjer och melodier. Men det är som sagt mycket som är fint också och jag har inget emot att lyssna på något spår igen.

[TigerMM]

Nu har jag lyssnat en första gång och tycker om det jag hör. Det låter bra och coolt. Men efter ett ag också lite "one trick pony". Soundet är kanske lite väl sammanhållet, ungefär som att det är i princip samma patch som går hela tiden med lite olika variationer. Ribban kanske ligger lite lågt för ett helt album. Å andra sidan gillar ju många den här typens introverta noodlande. Och jo, jag hade också blivit glad om någon av låtarna hade dykt upp i mina spellistor.

[hasse_fx]

Två delar i detta...

För majoriteten av de inledande spåren nog "One trick pony" också mitt intryck till stor del (till skillnad från förra veckans Jack of all trades ) och en annan känsla är "mängdproduktion"... Ett minimalistiskt koncept som upprepas - kanske över fler album dessutom. Det må finnas en stor lyssnarskara för stilen men jag fastnade inte - någon slags modern dub? Jag saknar som nästan alltid något mänskligt i knapptryckartrummor - typ samma "död" som autotune är för många på 99an... Jag experimenterade lite och skar rejält i diskanten - då låter det bättre för mig, där den mer dova bakgrunden framhävs... Mer trip hop

Andra delen - De två sista spåren - gillar jag mycket! Arren blir mer klangbaserade och de mer sparsamma rytmerna hittar en bra plats. De bryter av så pass att jag först trodde Youtube hade hoppat till annan artist, men samtidigt finns soundet från de tidigare spåren där i botten, om än på ett mer varierat och "musikaliskt" vis. Finns mer sådant även i de andra av de 30+ släppen så hamnar det nog i en spellista - apropå mängder av släpp och kvalitet - artisten borde lyssna in sig på "vår" Conny Olivetti. Där kan man tala spänning och variation trots alla släpp!

[särkvark]

Fortsätter att lyssna på detta medan jag jobbar, väldigt trevligt till det.
Jag vill typ lyssna på den här musiken och kolla på små, små varelser som simmar runt i vattendränkta mossor med jättestark förstoring.

[Cberga]

Den här skivan är lite besläktad med Ulla Strauss-skivan vi lyssnade på häromveckan. Men den här plattan har något mer illavarslande och olycksbådande över sig: man anar något mycket skumt i mörkret medan man med sin undervattensfarkost undersöker ett gammalt fartygsvrak - och comradion bara låter defekt och märkligt - eller är det rentav ett kraschat UFO man funnit? Undersökningen har renderat det Oerhörda, eller så är det som om man stod på gränsen till det. Den här musiken blir jag lite skraj av kan jag säga.
Här får vi aldrig katarsis eller klimax eller distade refränger, det är fel kontext för det.
Vi noterar data ackompanjerade av molande basgångar och trummor, ett plötsligt frågetecken hastar förbi som ett metalliskt eko och blir borta - stora avstånd var det här !
Hihatsen tassar och tisslar... i väntan på vadå? . Det enda jag kan säga som respons till dessa kusliga avvaktande electronica-kulisser är "I prefer not to". Efter det här vill jag ha något mer rättframt och direkt, som Sleaford Mods: "Tied up in Nottz, shit!"

[jgb]

Jäkligt kul att läsa vad ni tycker, jag håller faktiskt med om allt! För mig så hänger det på humöret och stunden. Det här är ingen skiva för "tjoho vad jag är på toppenhumör" idag, utan för mig snarare "idag blir det en lugn kväll". Kan bli för mycket av det goda vissa dagar, medans andra så är den 100% rakt av.

Själv tycker jag även att det bitvis påminner om en mer avskalad Monolake/Robert Henke, vilket såklart går hem hos mig.

[Albin]

Har lyssnat ett varv till och jag känner jag behöver revidera mig själv lite. Tycker fortfarande det blir lite enformigt i längden men nog finns det lite värme och sväng på sina ställen. Håller med Hasse_fx om de två sista spåren, gillar dem också mest. Väldigt snygg röstsynth på Altair.

[Hugo Hasslo]

Lite spridda noteringar:
Känns distanserat på nåt sätt. Som att vara 1 km från ravet och höra basen och diskanten komma och gå med vinden.
Otroligt snygg ljudbild men lite saknar sväng, de rytmiska elementen känns ofta klumpiga.
Åh va jag gillar långa reverb, särskilt på basljud.
Altair - thereminmelodi och lite råmanden piggar upp.
Sen var det någon 909-hat som dök upp i en låt, nästan oprocessad vilket bröt av skönt.

[Shike]

Jag tycker detta är toppenbra bruksmusik! Trevlig bakgrund när man läser bok eller pysslar med annat, och ändå med såpass mycket variation att jag ibland kollat Spotify för att se om vi hamnat på efterföljande artister.
Gillar de smygigt stökiga basljuden och den allmänt mystiska scifi-stämningen i musiken. Både läskigt och tryggt.
Sen finns det mer somriga grejer med percussions och klingande ljud som nästan låter Aleksi Perälä.
Plattan hamnar i listan med snygg musik som tillåter koncentration på annat. En bra genre tycker jag!

[RX11]

Tyckte "Nucleo Profondo" funkade bra som "ljud-tapet" puttrandes i bakgrunden när jag redigerade foton på jobbet häromdagen.

[rofo]

Kul med artister man aldrig hört talas om. Skönt och tillbakalutat. Fina ljud och behagliga rytmer. Även det finstilta, som små detaljerade variationer kändes välgjort och behagligt. Fint hantverk, men kanske lite för snällt, sammanhållet och slimmat för min smak. Funkar bra som ganska lättsmält bruksmusik medan man gör annat. I mitt fall gick det utmärkt tillsammans med aktiviteter som att promenera med hundarna och åka till jobbet.