Är inte den största av lovecraftfantaster men har läst lite grann. Stort nöje. Finns det någon bra svensk musik med lovecrafttema, gärna på svenska. Eller är marknaden helt öppen? Gustav johansen från call of cthulhu var ju norrman. Finns mycket är hämta!
har lite småidéer som kanske blir till verklighet senare.
någon som tänker i liknande banor?
Jag är Lovecraftfantast och har läst det mesta! Självklart är "marknaden" öppen. Vad skulle ha stängt den?
Hur rör sig idéerna? Tänkte du tonsätta texter, eller skriva inspirerade egna grejer? Hursomhelst gav bakhåll ut en liten skrift med hans anteckningar. Väldigt korta, komprimerade noveller (oftast bara ett par meningar). Men otroligt många idéer att inspireras av! (wow rea! https://www.sfbok.se/asp/artikel.asp?VolumeID=78585)
Annars är "the picture in the house" en favoritnovell. Den står lite vid sidan av Cthulu-sagan och är obehaglig helt på sitt egna sätt
Jag har en slags hatkärlek till Lovecraft - när han är bra finns det en genuint utommänsklig kraft i det han skriver - men ibland är det för många livsfarliga jättepingviner och "obeskrivliga hemskheter".
Jag kanske har några Lovecraft-inspirerade alster i valvet. Jag ska se om jag hittar något.
Men pingvinerna är ju underbara
Älskar att plocka upp dem då och då. Har för kul åt hans sämre sidor för att de skall sänka helhetsintrycket. Har alltid tyck att gamla front242 är lovecraft musik.
"Har för kul åt hans sämre sidor för att de skall sänka helhetsintrycket"
Word man!
Sen finns ju detta klassiska flumrockband!
https://youtu.be/8sCriHMhOoo
Jag har tidigare skrivit några låtar om "the thing" utifrån karaktärers perspektiv. Tänkte göra lite samma sak med lovecraftianen. Ingen stor prosa från mig, inga stora pretentioner utan bara för att det är jätteroligt.
Remixade David Sandström för några år sedan. Slängde in en "ph'nglui mglw'nafh Cthulhu R'lyeh wgah'nagl fhtagn" till hans stora förtjusning.
Tror att många av orden passar norrländskan bra. Gammhärsk cthulhu lever i lovart!
Har iof inget med den ursprungliga frågan att göra.. Men här är min remix. Orginaltexten skulle handla om "konstnärsmonstret" eller nåt. Försökte ändra inriktning
https://soundcloud.com/shitsmiths/a-...inecraft-remix
Inte musik, men läs Anders Fager, Samlade Svenska Kulter. Använder delvis Lovecraftsk mytologi, men gör något helt eget av det. Mycket bra. Finns även två delar av en romantrilogi ute, också väldigt bra.
Bra tips!Ursprungligen postat av PeterH
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Kolla även in True Detective för lite Cthuluvibbar i modernt kontext. Sen har vi ju faktiskt den utsökta Call of Ktulu av Metallica. Det är dock viktigt att inte stava namnet rätt för att slippa reta upp the big C!
https://www.youtube.com/watch?v=sWGOEWdV13M
En Lovecraftinspirerad svensk seriebok http://d.litteraturmagazinet.se/karl...ra-fran-ulthar som är asbra.
"Huset vid Avgrunden" av William Hope Hodgson är nästan mer Lovecraft än Lovecraft. Den skrevs några år innan Lovecraft hade sin verksamma period och var tydligen en stor inspiration för honom. Ett gotiskt mästerverk.
Serietidningen "Tung Metall" översatte några av Alberto Breccias sydamerikanska serietolkningar av Lovecraftnoveller till svenska under 80-talet. Jag har egentligen aldrig tyckt om tanken att filma eller illustrera Lovecrafts verk eftersom jag tycker de är så visuellt starka i sig själva. Breccias serier är dock ett undantag. De är på ett sätt lika diffusa som Lovecrafts texter och är oerhört suggestiva.
Är man bra på spanska så finns "Los Mitos de Cthulhu" att hitta som pdf på nätet.
Rekommenderas.
Dan Söderqvist från Twice a Man har gjort en riktigt skön Lovecraft- baserad (Fungi From Yuggoth) skiva...inte på svenska dock. Det är ett samarbete med en amerikansk kvinnlig poet/artist....en sorts dark ambient antar jag....
finns på bandcamp
https://dansoderqvist.bandcamp.com/a...from-yuggoth-2
Det här var ju kung. Drönarstön!!This quote is hidden because you are ignoring this member.
Kan bara instämma vad gäller Ernst Hugos inläsningar, helt geniala. Och ja, jag kanske samplade något därifrån för 10 år sedan.
Gav min systerson Ernst Hugos inläsning i namngivningspresent, även om jag tycker att Lovecraft ska läsas på engelska.
Instämmer stort i Breccia! Det bästa visuella som gjorts av Lovecrafts texter. Står inte ut med alla Call of Cthulhu-illustrationer, från rollspelet och annat. Får så gravt osköna stämningar av att se folk springa runt och skjuta gangsterkulspruta på förvuxna muskelmän med bläckfiskhuvud. Osköna på fel sätt alltså.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Hodgson är fin, ett annat tips är också Algernon Blackwood.
Har inga tips på musik, men två kommentarer kring Lovecraft och hans läsare i Sverige:
Lovecraft tillhör ändå de slags författare som är rätt svåra på engelska, de flesta som låtsas motsatsen har dålig självinsikt, ljuger eller är jävligt bra på engelska.
Angående Ernst-Hugos inläsningar är de fina, men urvalet är riktigt trist. Ingen av de klassiska Cthulhu-mytberättelserna ingår vad jag minns. Det blir lite poänglöst att göra en Lovecraft-samling med det minst lovecraftianska.
Jag har inget speciellt emot Lovecraft på svenska faktiskt. Fast allt är väl bäst i orginalspråk. Men då ska man väl som sagt kunna språket. Jag skulle dock inte säga att han har alldeles särsklit svår engelska, men jag är väl bara så jävla bra på det då
Garish daylight shewed only squalor and alienage and the noxious elephantiasis of climbing, spreading stone where the moon had hinted of loveliness and elder magic; and the throngs of people that seethed through the flume-like streets were squat, swarthy strangers with hardened faces and narrow eyes, shrewd strangers without dreams and without kinship to the scenes about them, who could never mean aught to a blue-eyed man of the old folk, with the love of fair green lanes and white New England village steeples in his heart.
Om du läser det där och kan alla ord är du bra på engelska, de flesta svenskar läser det antagligen och fattar mer eller mindre, tycker sig snappa upp stämningen och går vidare.
Jag fattar faktiskt. Men jag läser så mycket på engelska att jag ofta finner mig tänka på engelska. Lovecraft använder ju ofta medvetet arkaiskt språk just för att skapa den stämning som många uppfattar utan att kunna alla orden (vilket egentligen är viktigare skulle jag säga). Sen är det ju just detta som gör honom hyfsat svår att översätta antar jag, även om det jag läst på svenska varit lika bra (dock blir det alltid tokigt att översätta karaktärer med speciell dialekt, oavsett författare, och sånt finns en hel del hos Lovecraft).
(Haunter in the dark är en riktig pärla för övrigt. Känns komplett utan att avvslöja för mycket liksom)
Ja, det medvetet arkaiserande är det främsta skälet till att engelskan blir svår. Jag vet t ex inte vad "garish" innebär utan att slå upp det.
Haunter of the Dark är en gammal favorit! Tycker om den urbana miljön och känslan av att staden förändras.
Vertigo har ju gett ut en fin samling med alla Lovecrafts noveller på svenska Här.
Jag läser mest på engelska men 'garish' och 'steeples' blir jag tvungen att slå upp.
Som parentes kan man ju fråga sig vilken engelskspråkig person som förstår alla de där orden idag
Precis... och som grinig amatöröversättare tycker jag att det känns lite symptomatiskt för svenska läsare att påstå att en text inte alls är särskilt svår för att i nästa mening säga att de flesta engelsktalande personer förmodligen inte har koll på en del av orden och att språket dessutom är medvetet arkaiserande.
Men ge dig. Ingen kan engelska eller vadå? Jag hade inte tänkt i de banorna att det är särskilt svårt före diskussionen. Har just nu en intensiv lovecraftperiod och är rätt inne i det. Men tror du inte jag kan bokengelska så är det upp till dig. Fast det är larvigt...
Jag vill inte dissa dig eller påstå något om din engelska, jag säger bara att jag tycker att han är svår och jag då ofta får mothugg av läsare som inte tycker det, men som det sen visar sig kör på i något slags flow utan att greppa allt. Så läser jag ofta själv, men det är ändå skillnad att läsa något på svenska och känna en botten i alla ord och att läsa något på ett främmande språk och "bara" första till 95%.
Ledsen om du tog illa upp.
Ja, det var ju en rätt rak diss med upprepad formulering och allt så att jag tog illa upp fick du ju räkna med. Men jaja
Jag håller inte helt med om din inställning faktiskt. Att uppfatta helheten är alltid viktigare än att förstå varje enskilt ord, oavsett språk. Gäller även sitt modersmål. Det är därför ens allmänna språkkänsla djupnar av att läsa mycket litteratur, och det som gör att man kanske lär sig ord som "garish"
Du har rätt, det var kanske inte så lätt att undvika att ta åt sig. Sorry.
Nej, alltså, jag läser en massa på det sättet jag med, säkert bortåt en tredjedel av allt jag läser blir så. Men i Lovecrafts fall blir det ovanligt många knäppa ord och därför vill jag slå ett slag svensk översättning. När det gäller just Lovecraft har jag för mig att många dissar Sam J Lundwalls översättningar, för att vara både dåliga och lite väl slarviga, eller minns jag fel?
Något jag stött på ibland och som jag verkligen irriterar mig på är när folk misstror svenska översättare i så stor drag att de t ex hellre läser "The Trial" än "Processen". Känns vansinnigt. Men det är OT.
För att återvända till Lovecraft: jag har insett att jag har svårt att kvalitetsbedöma honom. Sorterar berättelserna mer efter element jag är personligt svag för än efter litterär kvalitet. Det här är något jag slogs av när jag läste något utlåtande, tror det var ST Joshi som pratade om att Drömmarna i häxhuset och Varelsen på tröskeln hör till Lovecrafts sämre texter. Jag har alltid diggat den förstnämnda jävligt mycket, den har aldrig slagit mig som särskilt mycket sämre än de andra berättelserna från samma tid, men vad som framför allt fick mig att falla för den var det att häxor var min stora skräck under hela min barndom. Jag tänkte aldrig på några spöken eller allmänna monster under sängen, det var just häxor jag var rädd för och i mina mardrömmar jagades jag alltid av häxor. När jag läste Drömmarna i häxhuset, till råga på allt det första jag lästa av Lovecraft (vill minnas att den inleder samlingen Cthulhu 2), någon gång i 16-årsåldern blev jag förbannat jävla rädd, samtidigt som jag tyckte att det var sjukt lökigt och patetiskt, ganska snillrikt (det där med att huvudpersonen dras till en punkt någonstans i fjärran, som vartefter dagen lider visar sig vara en punkt på stjärnhimlen, tycker jag faktiskt är riktigt finurligt).
Okej, det jag ville säga är alltså att novellerna är svåra att kvalitetsbedöma för mig. Gillar Jägaren i mörkret för att det är fint med staden och kyrkan, gillar Drömmarna för att jag tycker att häxor är läskiga, tycker att t ex I gravkammaren är tråkig för att den är så mjäkigt standardskräckig, etc etc. Någon som upplever samma sak eller helt tvärtom?
Tänker nästan inte på novellerna som enskilda texter, det är helheten som är det intressanta med Lovecraft tycker. Hur dom enskilda delarna blir som bitar i ett större pussel. Det är konsekvensen i berättandet som får en. När jag hade ett läst ett par stycken var det mest lite fånigt, men det växer ju mer man läser...
Jag instämmer. Jag läser sällan en hel bok eller novell av honom längre utan jag läser 20-50 sidor för den där känslan som jag inte kan få av någon annan författare.
En sak som var oerhört irriterande var den usla korrekturläsningen i de (dyra) böcker han gav ut på egen hand efter Delta-böckerna. Ofta ett uppenbart stavfel på varje sida, ibland fler. Riktigt fula fel ibland också. Jag hade gärna korrekturläst dessa gratis om tillfälle getts.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Nu vill jag inte dissa Sam J egentligen eftersom han är en av de vägvisare som på ett påtagligt sätt format mitt kulturella bagage. Han är verkligen en betydelsefull person. Men just där borde han ha satsat lite mer resurser.
Jag har just tagit mig igenom den första novellsamlingen av de nyöversatta böckerna som getts ut. Det kändes inte alls illa, men lite annorlunda var det faktiskt. Möjligen känner jag att Sam Js översättningar är lite "tätare" och mörkare. Möjligen har han som författare färgat översättningarna lite. Medvetet eller omedvetet. Men jag kommer nog att införskaffa alla nyöversättningarna också. Är jag fanatisk? Svar ja.
Mmm, slarvigt korrat. Något som kanske antyds av att båda framsidorna till samlingarna jag nämnde stavades fel. Helt absurt faktiskt.
Haha! Om det är ett svårt ord så dubbelkollar man...om det är ett superkonstigt ord ur en fantasy-bok så får man se till att trippelkolla!
Ja det är verkligen hur allt hänger ihop som gör Lovecraft till den storhet han är! Bra också att han skrivit så många kortare grejer, så att man kan plocka upp och läsa ut nåt närsomhelst.
De noveller med mest mytosanknytning är tyvärr lite längre. Älskar att plåga min flickvän med Lovecraft. Tror vi har läst och lyssnat på åtminstone alla noveller i mytossviten.
Har lyssnat på en massa svenska. Inte så mycket dem av Järegård, han är lite för dramatisk när man ska sova, vilket är när jag lyssnar.
Finns en torrent på TPB med Cthulhu 1, 2 och Cthulhus arv. En äldre man som läser. Jag tycker att han funkar jättebra, i den bemärkelsen att jag kan ligga och lyssna och ofta somna till det. Ingen dramatisk läsning med en massa inlevelse, de är talböcker från början, som är avsiktligt neutrala. Ändå tycker inte jag att han är så torr att det är svårt att ta på allvar (vissa talboksinläsare låter outhärdligt livlösa). Finns även en Dagon och andra noveller på svenska, där några samarbeten är med (t.ex. "Arvingen", som jag tror är skriven av Derleth med Lovecrafts anteckningar som utgångspunkt, d.v.s. precis som The Lurker at the Threshold).
På engelska har jag inga tips riktigt. Mottager gärna!
Bra trådentusiasm allihopa!
Måste kolla in Järegårds. Men skulle kanske föredra på orginalspråk för ljudböcker. Köpte tusen sidor mythos på ibooks till paddan för fem kr iaf.
Nu blir det till att läsa och skriva egna fultexter!
Ernst-Hugos inläsningar är kultklassiker, men jag tycker som sagt att urvalet är jävligt tråkigt. Å andra har jag aldrig hört någon annan klaga på det. Inspelningarna är roliga för att han tycks ganska illa förberedd också, kommer av sig och rättar sig vid något tillfälle. En annan sida av det är den lite störigare omständigheten att han kan inleda en långsam stegring av rösten, han börjar bygga upp spänningen inför något slags klimax, men detta klimax kommer aldrig och han tvingas släppa det. Antagligen för att han inte läst texterna och förberett sig särskilt väl utan bara går på känsla. De ständiga skiftningarna i röstläge/amplitud gör också att Ernst-Hugos läsningar inte är något man försöker somna till.
Ernst-Hugo läste för övrigt in Dr Jekyll och Mr Hyde, vilket lär ha varit hans tidiga paradnummer (tror han sökte in till någon scenskola med en monolog han snott ur boken). Finns på Youtube, bl.a. (möjligen inte hela).
http://www.imdb.com/title/tt0478988/
Fantastiskt bra som man inte får missa om man gillar Lovecraft!
Träffade regissören på en fest när han var och visade den på nån festival. Men eftersom jag hade fultankat den kunde jag inte med att erkänna att jag sett den!This quote is hidden because you are ignoring this member.
Gillade iaf, klart bästa Lovecraft-filmatiseringen jag sett.
Den är fin, men de flesta håller nog med om invändningen att det inte finns några andra bra Lovecraft-filmatiseringar. Finns en del filmer som ofta har beskrivits som "lovecraftianska", men då måste man nog ändå tumma en del på begreppen känner jag. Kan inte komma på en enda som faktiskt är bra "på riktigt".
har postat den i "Egen musik" för ett år sedan eller så men när vi gjorde den här var det rätt mycket Lovecraftinfluenser... https://www.youtube.com/watch?v=5O0r...ature=youtu.be
Den allra första låt jag spelade in efter att ha skaffat mitt första musikljudkort till datorn samplade just Ernst-Hugos inläsning av "Hunden".
Lovecraft/Fager mfl är utmärkta inspiratinskällor.
Nästan jag med! Ville göra en låt som hette Hunden bara för att få sampla början.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Jag är för övrigt inte så tjurig som jag verkar, gillar bara att tjafsa, särskilt litteratur och teori. Om jag ändå kastat bort större delen av mitt vuxna liv på det kan man lika gärna försöka ha kul av det också.
Är det någon som läst Houllebecqs essä med den fantastiska titeln (kanske den bästa någonsin): "Lovecraft, mot världen - mot livet"? Inte kommit mig för att göra det än, men förr eller senare.
True Detective hade ganska mycket Lovecraft-känsla + en del referenser. Otroligt bra serie hur som helst.
En favorit här! Första halvan av boken är Lovecraft, och andra är en mörk syratripp.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Ha ha, en bra beskrivning faktiskt. Den tar verkligen ett språng ut i något helt osannolikt. Jag gissar även att H G Wells måste ha läst denna innan han skrev "Tidsmaskinen", för det finns definitivt beröringspunkter.This quote is hidden because you are ignoring this member.
William Hope Hodgson lyckas ändå hålla ihop boken ända till slutet vilket är en nästan osannolik bedrift. Min sambo är inte superfan av Lovecraft även om hon diggar vissa noveller som jag tvingat på henne. Däremot blev hon svårt begeistrad när hon läste "Huset vid Avgrunden".
Jag har varit i startgroparna att ge mig på "The Night Land" i nästan 30 år nu, men jag undrar om jag kommer att mäkta med den. Har hoppats på att något av de här lite nyare förlagen skulle kavla upp ärmarna och översätta den, men det verkar inte riktigt bli av.
Någon här som har läst den?
Wow vad roligt! Har inte hört talas om förrns nu. Kul att ha kvar sakerThis quote is hidden because you are ignoring this member.
(Jag gillar för övrigt också väldigt mycket att i all vänskaplighet tjafsa om litteratur och teori
Jag tänkte samma sak när jag läste "Tidsmaskinen" (vilket även det är en storfavorit här), men lämnar spoilers därhän. Skulle gärna läsa mer Hodgson och kanske borde slå till på The Night Land.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Nu drev tråden iväg från ämnet, men jag måste ändå ge ett tips till de som missat den, och det är "Golem" av Gustav Meyrink, vilket inte är helt och fullt relaterat, men har ändå sina likheter i sin trätorra och grå mystik. Som en korsning mellan Kafka och Lovecraft.
Behörigheter för att posta
Svara med citat
