Nä, så funkar även jag. Men om nån skulle hata det skulle jag bli jävligt ledsen. Har investerat så mycket känslor idet, jag skapar ju något, så på nåt sätt är det som ens avkomma.. och vi vet ju alla att ingen förälder vill höra att dess barn är ett litet otäckt kryp.
Fast med musik finns ju också skillnaden i vem som gillar/ogillar. Man vill ju att vissa ska älska det, medan andras hat nästan blir en komplimang.. Eller är det något man intalar sig själv för att skydda sig?
Och det gäller ju inte bara min egen musik.. Annan musik kan betyda nästan lika mycket för mig, fast där kanske det är mer som om någon ogillar ens pojkvän/flickvän. Det är ju en relation man valt, med en annan sorts kärlek. Men det är fan inte ok när folk kommer och snackar skit om ens käresta!
Om man vill dra liknelsen ännu längre så är skapandeprocessen som relationen man har inåt, emellan sig och sitt verk/barn. Därefter tar relationen man har utåt vid, när man vill ha bekräftelse på sin kärlek från andra som betyder nåt för en och försvara sin kärlek inför dom som försöker hacka på den.
Och med man så menar jag jag.