Vad är det för skillnad mellan en kompressor och en limiter, förutom att den senare också förhindrar clipping? När och varför är det ena att föredra framför det andra? Det verkar som om man bara använder limiters när man mastrar, men varför? Jag hittar ingen förklaring någonstans.
En limiter är en hårt ställd kompressor. Ratio 15:1 och uppåt typ.
Varför dela upp dem i olika kategorier då?
Då tror jag man får gå bakåt i tiden. Hårdvaran var mer begränsad(kontrollmässigt, inte ljudmässigt). Ration fanns inte att justera utan var bestämd i kretsen. Lite mer preset-tänk. Andra användningsområden, vakta graveringsnålen osv. Du köpte en låda för en specifik uppgift.
I dagens lägen med mjukvarukompressorer som spänner mellan 1:1 till 100:1 känns det lite onödigt med den distinktionen ja.
För att de beter sig olika och används för olika syften. Även om båda i grund och botten jobbar på samma sätt (reducera dynamik) så är de så pass olika att det bara skulle bli förvirrande om man kallade dem samma sak. Ett kamfilter är samma sak som ett delay, men det är enklare att prata om dem som olika saker, för att ta ett annat exempel.Ursprungligen postat av Grendel
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Sen är ju en skillnad att en limiter garanterar att signalen inte överskrider en viss nivå (om den är brickwall, dvs), medan man inte kan vara helt säker med en kompressor.
Jag har sett att vissa använder limiters på enskilda spår (typ sång, bas och sånt), så det förekommer.
Jag tänker mig att en limiter trycker ner topparna men jämnar inte ut ljudet på samma sätt som en kompressor.
Allt så en limiter begränsar topparna och en kompressor trycker ihop hela paketet.
Jag tror till o med att jag har lärt mig att det funkar så för en massa år sedan och närjag jobbar med det så funkar i alla fall tänket.
Haha... oerhört vetenskapligt förklarat.
Jag har alltid haft en limiter på sång för att få bort peakarna t ex. Har för mig att enkla limiters bara hade en ratt i pricip; gräns på utnivå typ. Och då är det ju lämpligt att kalla effekten för just limiter.
Och om man behöver det som eskimo är inne på också, att skydda utrustning, är det ju inte nödvändigt att ha allt en fullödig kompressor.
En limiter är en kompressor med oändligt hög kompressionsgrad/ratio. Så hur mycket den jobbar beror på hur låg treshold man använder. Oftast så klipper man bara topparna med limiters, men det går ju att använda dem med låg treshold också, för rent effektbruk - det blir ju en form av distortion. (Den cyniska sidan i mig vill påpeka att limiters oftast används för distortion, iallafall om vi talar om "radiomastrade" plattor.)This quote is hidden because you are ignoring this member.
Okej, kamfilter känner jag inte till alls så den liknelsen gick tyvärr över mitt huvud. Men det är just det här jag inte förstår -- eftersom jag inte vet hur kompressorer används annorlunda än limiters och framför allt varför är det mer förvirrande för mig (och tydligen även för andra) att skilja mellan kompressor och limiter. Jag skulle gärna vilja veta mer om på vilket sätt man konkret motiverar uppdelningen i skilda kategorier, för hittills var det eskimos förklaring jag kunde relatera till bäst eftersom den bekräftar min (möjligtvis förvirrade) uppfattning om att uppdelningen är onödig.This quote is hidden because you are ignoring this member.
En kompressor kan ju lätt ha en sådan inställning som du beskriver, fast då brukar det väl av någon anledning kallas "soft clipping" istället. Varför det skulle vara förvirrande förstår jag inte heller. Kan det vara så som eskimo säger att termerna blivit inarbetade medan de fyllde ett syfte men att de numera är mer tradition än funktion? Annars vill jag gärna veta mer.
Det vore även intressant att få höra mer om hur ni som läser här använder kompressorer och limiters i era mixar.
Jag använder kompressor för att ... ja kompressa ett spår. =) Ta exempelvis ett sångspår som är väldigt dynamiskt i volymen. En kompressor gör att de svaga ljuden kommer upp och de högsta ljuden kommer ner på en vettig volym. Efter kompressorn blir det en limiter som tar bort eventuella peakar.
På slutmixen blir kompressorns funktion att höja upp hela låten ett snäpp, medan en limiter är bra för att förhindra clipping på de peakar som kompressorn släpper igenom.
Ja, jo, men jag menar att jag väljer redskap utifrån det tänket. Vill jag trycka ihop spåret/mixen använder jag en kompressor och om jag vill kapa toppar använder jag limitern. Hörs ju nästan på namnen till och med.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Så därmed har jag aldrig heller använt limiter som effekt på det viset som du beskrev, men nu kommer jag att experimentera lite med det, tror jag.
När det gäller mastring samma sak egentligen. Eventuell kompressor läggs på för att få mer tryck i ljudet och limitern för att få upp volymen.
det känns som huvudet på spiken.
This quote is hidden because you are ignoring this member.Då tror jag man får gå bakåt i tiden. Hårdvaran var mer begränsad(kontrollmässigt, inte ljudmässigt). Ration fanns inte att justera utan var bestämd i kretsen. Lite mer preset-tänk. Andra användningsområden, vakta graveringsnålen osv. Du köpte en låda för en specifik uppgift.
I dagens lägen med mjukvarukompressorer som spänner mellan 1:1 till 100:1 känns det lite onödigt med den distinktionen ja.
Det känns litet som att det är olika funktioner vi beskriver.
När man skruvat en kompressor (eller Dynamik förändrings effekts grejj)
Lite som att: skruva i den muttern.
-skall jag använda shiftnyckeln, en hylsnyckel, polygrip eller rörtång?
För det mesta så funkar vilket som utav verktygen. Men i vissa situationer funkar det enbart med en rörtång tex.
Dock så utför man samma funktion: skruvar i en mutter.
Tjae, kanske inte så bra beskrivet kanske, men om ni förstår tänket?
Om man kan komma överens om att både en limiter och kompressor arbetar med dynamiken. Och man förstår hur de jobbar och vad de gör. Och framför allt förstår vad de olika rattarna gör: Threshold, ratio, attack, release.
Man måste nog förstå det innan man kan förstå skillnaden mellan uttrycken kompressor, limiter.
Själv förstod jag inte riktigt innan jag såg några utav waves-pluggarna. De visar på ett fantastiskt bra sätt, med mätare och visuellt, vad som händer.
Man använder kompressorer och limiters till olika saker:This quote is hidden because you are ignoring this member.
En limiter används för att garantera att signalen inte överstiger en viss nivå. Det behövs framförallt vid mastring, tex för att en CD inte ska klippa digitalt eller för att gravyrnålen på en vinylsvarv ska hoppa ur spår. Man kan också använda en limiter för att klippa topparna på ett spår och få upp volymen. Har du en kort topp som är 3dB högre än allt annat i spåret kan du klippa ner den med limiter och höja volymen med 3dB.
En kompressor är mycket bredare i användningssätt. Det går att använda den för ren volymkontroll, men också för mer allmänt ljudskulpterande. Det är stor skillnad ljudmässigt om du använder låg treshold och liten ratio eller hög treshold och hög ratio (det senare påminner mer om en limiter), och blandar man sedan in olika knän, attack/relasetider, typ (opto/vca/osv) så blir det väldigt olika resultat.
Kompressorer kan alltså jobba på väldigt olika sätt, medan en limiter alltid är mer trubbig i hur de fungerar. Och eftersom de används på olika sätt för olika funktioner så kallar man dem olika saker.
Soft clip brukar simulera dist eller överstyrning, vilket inte är samma sak som "brick wall limiting".En kompressor kan ju lätt ha en sådan inställning som du beskriver, fast då brukar det väl av någon anledning kallas "soft clipping" istället. Varför det skulle vara förvirrande förstår jag inte heller. Kan det vara så som eskimo säger att termerna blivit inarbetade medan de fyllde ett syfte men att de numera är mer tradition än funktion? Annars vill jag gärna veta mer.
Kraftigt förenklat i en klassisk bemärkelse så kan man säga som så att en kompressor minskar dynamiker över hela dynamikområden med en viss kompressionsgrad. En limiter påverkar inte dynamiken nedanför sin limitergräns och först ovanför den så börjar den arbeta, men då betydligt mer agressivt än vad en kompressor gör. Det stora skillnaden ligger sålunda i hurvida själva styrningen från detekterad nivå till reglering är helt linjär eller olinjär med tröskelnivå.
Oftast vill man använda limiters för att hantera "katastrofer", vilket inkluderar maximal utsvägning hos graverhuvudet i graververket för vinyl-skivor. På liknande sätt vill man nog gärna ha en bra limiter innan en AD omvandling eller i ett live-system för att undvika klippning på enskillda kanaler respektive till högtalarsystemet. Kompressor har otal andra användningsområden.
Med moderna system så kan du ju enkelt kombinera olika dynamik-processingar direkt i samma system och få en kombination av kompression, limiter och noise-gate för att nämna några.
Själva har jag bland annat designat om katastrof-limiters till PA-system. Vi brände aldrig element men vi spelade fan så starkt och klockrent.
Kanske bör påpeka att alla dynamik-processande system brukar enkelt kunna delas upp i tre delar - nivådetektion (peak/RMS mm), nivåprocessing (förstärkning/dämpning , attack/decay, limiter-knä mm) och nivåreglering (VCA). Den stora skillnaden mellan kompressor, expander, limiter, noise-gate mm ligger egentligen i nivåprocessingen, men i viss mån även i detektionen. Nivådetektionen kan ske före (feed-forward) eller efter (feed-backward) VCAn. Vill man ha pumpande kompressorer så är feedbackward mycket bättre!
Nu är jag förvirrad igen.This quote is hidden because you are ignoring this member.
I övrigt tackar jag dig och övriga för synpunkterna på distinktion och användningsområden. Jag tror att jag har blivit klokare även om jag fortfarande är osäker på vad jag tycker om uppdelningen. Får se om jag kommer med fler inlägg/frågor i ämnet, det har sagts en del intressanta saker hittills men jag har ju mycket annat att göra också, och flera andra trådar som jag mer eller mindre försummat (som du nog har märkt.
Magnus D: Alla mina kompressorer har ställbara tröskelvärde för när de skall börja komprimera ljudet, skall man kalla dem för limiters då? Eller missuppfattar jag dig?
Soft clipping brukar som sagt simulera dist/överstyrning, iallafall om vi pratar om plugins. (Det verkar som NAD har någon lösning de kallar "soft clipping" i sina förstärkare.) Jag tror inte det brukar vara för att undvika distortion, snarare att färga ljudet på ett mer analogt sätt. I någon mån fungerar det delvis som en limiter eftersom soft clipping rundar av/klipper topparna på insignalen, men det är inte huvudsyftet och ger definitivt inte samma garanti som en limiter.This quote is hidden because you are ignoring this member.Nu är jag förvirrad igen.
Så en kompressor med långsam attack, gain uppvridet och softclipping kan gå över 0dB (vilket ger digitaldist), till skillnad från en limiter.
Soft clipping brukar dessutom skapa mycket mer hörbar distortion, så även om en specifik plugg är designad så att den inte går över nollan så är det inte nödvändigtvis något man vill använda för tex masterbruk.
jgb: Jag hårddrog det hela vägen tillbaka till absoluta grunden. Det behövdes bara för att skilja lite på grund-begreppen och vad de betyder. Men i viss mån så borde man kalla dem för limiters i den bemärkelsen. Egentligen så är det också rätt fel. Det är dynamik-processorer och inget annat, med både limiter och kompressor-egenskaper.
Att särskilja enskilda burkar idag som limiter/kompressor/noisegate/de-esser mm är rent ut sagt hopplöst. Typiskt så är dock en limiter just sådan att den försöker göra något först ovanför en viss nivån för att limitiera maximum. Enligt vissa så är det först vid högre kompressionsgrader som det kallas för limiting, men budet varierar.
men vad är skillnaden på PEAK och RMS?
skulle gärna lära mig mer om kompressorer och limiters just nu
peak är den enskilt högsta punkten i ett ljudspår. rms är en sorts genomsnitt över volymen över ett helt ljudspår. rätta mig om jag har fel, men när mastrare maximerar ljudet så är det väl främst rms de vill få upp?
Strikt peak är högsta sedan man började. Dock brukar man ha decay på måttet så att man får senaste inom en viss tidsperiod. Peak är billigt och meningsfullt för limiters.
Likriktad average är lite dyrare i analog hårdvara, men ger någon form av snitt på signalen. Även denna har decay men attack är också trivialt att lägga tiill och därför görs det ofta.
RMS är ett mått som motsvarar energin i signalen (och är förhållandevis dyr att processa analogt, men billig digitalt), oavsett hur den ser ut. Även här har man decay av praktiska skäl. RMS är mer lämplig för kompressorer.
Förr var det här viktigt, men jag har en känsla av att det lite gått förlorat. Högkvalitativa kompressorer/expandrar använde RMS, ofta via egna RMS kretsar. För limiters är just likriktad och utsmetad signal oftast bäst med kort attack och lagom långsam decay.
Hmmm, jag har förstått det som att peak fångar upp snabba transienter, medan rms mer fungerar som gamla volymmätare med "nål"; inte så snabba varken upp eller ner...
Splork - jag tycker du har uppfattat skillnaderna väl. Missade att skriva det. Just för att peak/average är så snabb så lämpar det sig för katastrof kompression/limit emedans RMS är bättre för övergripande dynamik-processing. Inget är bäst utan lämpar sig för olika saker. Olika problem kräver olika verktyg liksom.
RMS påminner mer om hur människan uppfattar ljudvolym, dvs vi upplever högre genomsnittlig volym som högre jämfört med korta höga toppar som man till och med kan missa totalt om de är tillräckligt korta.
RMS vs peak kan man se rätt tydligt om man jämför VU-mätare med en digital peak-mätare. Sen är det precis som Magnus D skriver beroende på vad man ska göra: man behöver peakmätare om man spelar in digitalt, medan genomsnittlig nivå är intressantare analogt.
Peak brukar rekommenderas för tex trummor och annat med transienter, medan RMS är bättre för jämnare material, tex sång. Peak varierar ju mer, så det blir en tydligare/aggressivare/snabbare kompression än med RMS. Så det beror på vad man är ute efter för resultat.
En av de saker som händer när man komprimerar är att man minskar skillnaden mellan peak och RMS. Man får ju mindre dynamik i materialet. Det funkar bättre på ställen med dålig dynamik (raslig radio i köket, kassetdäck, bil) där man får rätt bra tryck. Nackdelen när man spelar starkt är dock att man lagrar upp mycket energi i högtalarna fort, så då vill man faktiskt ha större dynamik. Upplevelsen av styrka ligger i viss mån i skillnaden mellan peakarna och grundnivån. För live-sammanhang så vill man undvika komprimering mestadels och bara limitera topparna och klippa läckaget med noise-gates. För dansmusik på dansgolv gäller andra regler, men kan man så föredrar jag lite luftigare men tuffare attacker. Dessutom, för mindre lokaler behöver man egentligen inte micka trummor, de hörs så bra av sig själv! Ett bra PA kan ha uppemot 120-130 dB dynamik, så då behöver man inte snåla direkt.
Köpte nya Sound on Sound idag och kunde inte låta bli att garva av den bifogade bilden. Den är tagen från deras recension av Roll Music RMS755 kompressorn.
Man kan inte annat än att hålla med va
Dee - HELT RÄTT!
Dessutom brukar jag undra varför det är just med kompression många försöker få rätt ljudbild och inte tidigare i produktionen. Men det är väl bara jag som är gammal stofil som inte vet något om någonting. Känns bara som applicering av slägga på M2 skruv typ.
Berätta gärna litet mer om hur man använder kompressor i live-sammangang.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Förövrigt förbannat intressant läsning denna tråd.
Dee
HAHAHA
Det borde vara samma och lika TYDLIGA varningsettiketter på kompressorer som det är på Ciggarettpaketen nu för tiden.
Senast redigerat av Soulmachine den 2007-08-07 klockan 02:29. Anledning: Glömska
Kompressorer som sådant är man egentligen ganska sparsmakad med, det är noise-gates och limiters som gör det stora jobbet. Limiters för att inte klippa förstås och noise-gates för att städa slask-läckage och det hjälper också i viss mån att stävja rundgång. Kompressor blir mer en effekt bland många och dess användning är jämförbar med den i studion. Det finns säkert de som har massor av åsikter hur man kan använda en kompressor live. Oftast tycker dock jag att man skall ta vara på dynamiken man har och behöver man variera lite så finns alltid reglarna på husbordet.
JGB hittade de här artiklarna i SOS. Läsvärt. Kommer från en annan kort tråd.
Sökte rätt på några bra artiklar om kompression också.
http://www.soundonsound.com/sos/1996...mpression.html
http://www.soundonsound.com/sos/dec0...ompression.htm
http://www.soundonsound.com/sos/jan0...s/advanced.asp
Senast redigerat av jgb den 2007-08-07 klockan 12:07.
Om man bortser från soft clipping, som om jag förstår dig rätt används för simulering av analog dist, vad finns det för skäl till att kompressorer i allmänhet inte har brickwall limiting inbyggt? Vad finns det för skäl till att inte vilja ha det? Man vill väl aldrig att digitaldist ska krypa in när man komprimerar?This quote is hidden because you are ignoring this member.
Digitaldist och brickwall-limiting är verkligen inte samma sak. Digitaldist för mig, är när man inte gör något så slår hela signalen runt och dyker upp på andra sidan istället. Det innebär ett sju-jävlars hopp (fullt utslag) och motsvarande igen. En mildare variant är att ha hårda limits så man fastnar på högsta och lägsta värdet, och det är inte heller vackert. Båda dessa är oerhört olinjära och kan dessutom resultera i "intressanta" egenskaper i feedback-system så som filter. Därför har man uppfunnit något man kallar för soft-clipping som försöker efterlikna analog mättnad med lite mer rundade hörn. Ny värld har nya problem alltså.
Magnus D: Fixade länkarna som du kopierade, det går inte att kopiera som text rakt av när länken har blivit förkortad med ... i mitten.
JGB: Mummel. De funkade ju för mig... i ditt inlägg :P
Internt jobbar datorsequencers med 32bitars flyttal, vilket gör att de i princip har obegränsat headroom (det är någonstans i storleksordningen 1000dB dynamikomfång), så därför behöver man inte ha en limiter på en kompressorplugin. Det klipper alltså inte på kanalen även om du drar upp den 120dB i volym, så länge du backar lika mycket på masterbussen.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Limitern behövs bara när man vill garantera att en signal inte överskrider nollan, tex på masterbussen eller vid mastring, eftersom det där ska ut till format som inte har liknande mängder dynamik (som CD, vinyl eller 16/24bit-filer). Sen är det förhoppningsvis sällan man jobbar med så lite headroom att man faktiskt når över 0dB på en enskild kanal, utan det sköts som sagt bättre på masterbussen.
Sen kan ju i princip alla plugins gå över 0dB digitalt - allt som ökar volymen iallafall. Samma orsak där att inte ha en limiter inbyggt: det funkar bättre på masterbussen och behövs oftast inte ändå. (Undantaget är förmodligen resonanta filter eller rundgångskopplingar, då kan det vara skönt med en limiter i kedjan för att slippa förstöra öron/högtalare.)
Det är väl inte själva datorsequencern som använder flyttal utan DAW-delen. Det har blivit populärt nu när flyttalsprestandan gått upp. I ett 32 bit IEEE 754 flyttal så går 24 bit samples in fint. För vissa operationer duger dock inte det utan man kan behöva gå upp till 64-bit flyttal temporärt för att inte tappa dynamiken, men det är för att man har för få bitar i mantissan.
Väl att notera så finns det flera olika dB definitioner för digitalt ljud. Den vanligaste förekommande sätter 0 dB för maximalt utslag. Detta är dock emot de traditioner man har i broadcasting-världen så det finns ett par olika som ligger lägre så att 0 dB blir normal program-nivå och man har headroom därifrån. Har för mig att EBUs definition ger 24 dB headroom.
Just filter och en del andra saker riskerar att ge betydligt större gain än 0 dB eller rent av självsvänga och då måste man fånga dem för annars blir det digitalkras även om man använder flyttal. Finessen med att använda flyttal är inte att man kan strunta i nivåerna, men man behöver inte korrigera på massor av ställen.
För övrigt får man väl 901 dB dynamik med 32 bits flyttal?
Stämmer det? om det gör det så... tja, det borde ju räcka...This quote is hidden because you are ignoring this member.
Jag trodde det var underförstått att vi pratade om audiodelen, 32bit flyttal för MIDI är en aning overkill.This quote is hidden because you are ignoring this member.
I pluginvärlden finns det en informell standard att ljud går från -1.0 till 1.0, med den digitala nollan på 1.0. Men det är ju bara på masterbussen det spelar roll, en enskild kanal kan ju gå upp bra mycket mer, så länge man drar ner volymen motsvarande mängd senare i kedjan. Så man kan antingen se det som att man kan ha volymer över 0dB på enskilda kanaler, eller att varje kanal har headroom på hur många dB det nu blir.Väl att notera så finns det flera olika dB definitioner för digitalt ljud. Den vanligaste förekommande sätter 0 dB för maximalt utslag. Detta är dock emot de traditioner man har i broadcasting-världen så det finns ett par olika som ligger lägre så att 0 dB blir normal program-nivå och man har headroom därifrån. Har för mig att EBUs definition ger 24 dB headroom.
Som sagt, nivåerna behöver man egentligen inte bekymra sig om förrän på masterbussen om alla delar i kedjan jobbar helt i 32bit eller mer. En del pluggar som simulerar överstyrning och liknande kan dock få hicka när det kommer in signaler som är högre än de väntar sig. (Men det är väl det förväntade beteendet egentligen?)Just filter och en del andra saker riskerar att ge betydligt större gain än 0 dB eller rent av självsvänga och då måste man fånga dem för annars blir det digitalkras även om man använder flyttal. Finessen med att använda flyttal är inte att man kan strunta i nivåerna, men man behöver inte korrigera på massor av ställen.
Jag tror det beror på hur man hanterar flyttalen. Jag har hört siffran 1000dB nämnas, det är tillräckligt nära för att 901dB säkert ska stämma. Eftersom det är en logaritmisk skala så räcker det mer än väl för alla rimliga användningsområden: 144dB i en 24bits fil räcker ju till spannet från knäpptyst till jetmotor på en meters håll (eller ptja, skulle räcka till om DA-omvandlare, förstärkare och högtalare faktiskt kunde återge det) och jag tror inte ens de mest audiofilt inbitna lyssnarna på klassisk musik har musik som kommer i närheten av det.För övrigt får man väl 901 dB dynamik med 32 bits flyttal?
(Tidningen High Fidelity hade en artikel för ett antal år sedan om hur högt 1000dB är, och om jag minns rätt skulle det krävas all energi som produceras i universum under ett antal (miljoner? miljarder?) år för att spela ett 1 sekund långt ljud med 1000dB volym. I mono.)
Men nu sa du sequencer och det är något helt annat.This quote is hidden because you are ignoring this member.Jag trodde det var underförstått att vi pratade om audiodelen, 32bit flyttal för MIDI är en aning overkill.
Mja, vad själva flyttalet hanterar är en sak, men ytterligare pålagda begränsningar kan reducera det. Jag räknade dock lite fel när jag tog uppgifter ur huvudet, jag antog en exponent på 7 bitar men den är 8, så det blir nästan dubbelt så mycket. (255 + 24) * 6,01 + 1,72 tror jag är den korrekta formeln nu när jag kollat upp lite.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Nej, nej, nej... 1000 dB är bara en relation mellan effekter men ingen effekt i sig. 1000 dB(SPL) däremot, fy bubblans vad tinitus man har då. Det är skillnad på olika.This quote is hidden because you are ignoring this member.
Med "sequencer" brukar man mena hela mjukvara, audiodel, midi och rubbet. Visst, det är kanske en aning oprecist, men du förstod ju vad jag avsåg? (Det är för övrigt en klassisk betydelseglidning - ingen protesterar ju om man kallar ett glas av plast för glas, trots att det är gjort av ett helt annat material.)This quote is hidden because you are ignoring this member.Men nu sa du sequencer och det är något helt annat.
Jag vet inte hur sequencers hanterar precisionen när man blandar signaler med väldigt olika volym, men jag misstänker att man kan missa en del dynamik där om man inte väljer rätt algoritmer. Men i praktiken så håller man ju sig inom ett spann på max 100-120dB för normal musikproduktion, så det är ju mest ett teoretiskt problem.Mja, vad själva flyttalet hanterar är en sak, men ytterligare pålagda begränsningar kan reducera det. Jag räknade dock lite fel när jag tog uppgifter ur huvudet, jag antog en exponent på 7 bitar men den är 8, så det blir nästan dubbelt så mycket. (255 + 24) * 6,01 + 1,72 tror jag är den korrekta formeln nu när jag kollat upp lite.
Jag skrev "1000dB volym". Kanske en aning slarvigt, men jag orkar aldrig hålla reda på alla olika dB-typer.Nej, nej, nej... 1000 dB är bara en relation mellan effekter men ingen effekt i sig. 1000 dB(SPL) däremot, fy bubblans vad tinitus man har då. Det är skillnad på olika.
Nog förstod jag vad du menade, men DAW är nog mer relevant och vi kan gott låta sequencer stå för vad det skall stå för.
Vilken audio-app (dvs. inte sequencers) som helst som mixar saker som ligger långt ifrån varandra med flyttal kommer att kasta eller i alla fall runda av de nedersta bitarna i den lägre signalen per sample. Det finns bara 25 bitar (sign och 24 bitar mantissa) i 32 bits IEEE 754 flyttal. Men det problemet är naturligt och det är inget konstigt att en lägre volyms signal närmast försvinner. Det jobbiga är bara att du får modulation av den svagare signalens avrundning beroende på den starkare signalens nivå per sample. Din linjära additionen har blivit en olinjaritet och intermodulation är resultatet. Flyttal är inte all singing and dancing alltså.
1000 dB volym kan vara fullt njutbart om bara referensnivån är satt rätt. dB som ett absolut mått är helt meningslöst utan referensnivån och i förekommande fall även frekvensberoende viktning. dB kan inte existera av sig själv som absolutmått eftersom det alltid är ett relativt mått. Anger man inte vad det är relativt så blir storleken i sig själv helt meningslös. Dessutom så skall jag väl vara petimeter nog att påpeka att 1000 dB dessutom skall skrivas 100 B.
decibel=A dB is a unit of measure of signal strength, usually the relation between a transmitted signal and a standard signal source. Every 3 dB = 50% of signal strength, so therefore a 6 dB loss = a loss of 75% of total signal strength.
(via google.se define: decibel)
Lite samma som att säga Jädrar va högt! Säkert 78%!!
dB används ju både för relativa och absoluta värden vilket förvirrar det hela. Men i praktiken så är det ju underförstått att det handlar om volym när man läser sånt som "rockklubben överskred bullergränsen på 96dB".
Magnus D: 120dB borde ju skrivas 12B om man ska vara petig i såna fall, men det har jag aldrig sett något som gjort.
Behörigheter för att posta
Svara med citat
