Vi har fått en större spelning än normalt, förmodligen också utomhus som vi inte är vana vid. Någon här som har några tips på vad jag ska tänka på, framför allt vad gäller mixningen av "mastertapen"? Vår musik kan väl beskrivas som någon form av EBM/industri och ganska brötig.
Vi kommer också att dista sången mer än vanligt. Hur undviker jag rundgång och andra överraskningar?
Du menar hur ni ska mixa en playbacktape? Har ni möjlighet att köra playback i fler kanaler än två? Det är en bra idé. 8 kanaler brukar vara rätt lagom, mer blir bara för komplext. OBS att målsättningen är att när ni kopplat in playbacken i mixern, nollat bordet och satt alla reglar i utgångsläge ska det låta "rätt". Poängen med metoden är att få större dynamik och möjlighet att justera musiken till lokalen - inte att ni ska spara mixen till live-situationen.
Prioritera fördelningen så här:
1) Percussiva ljud för sig, pads, drones mm för sig. (vid typ 4-kan playback)
2) Trummor i en grupp för sig. (vid typ 6-kan playback)
3) Gruppera sådant som kan grupperas. Typ div percussion, hihats tillsammans, baskagge, virvel, etc separerat, ev separata effektspår för rymd-/tidseffekter om sådant har stor betydelse i soundet, annars inte. (vid typ 8-kan playback)
Dock, för mycket uppdelning kan bli för komplext att hantera bra i live-situationen.
Metod (8-kanaler):
Skapa 8-bussar (om playback ska ligga på 8-kanaler) för senare mixdown, lägg samman bussarna igen i en gemensam stereolyssning.
Mixa allt som en färdig mix.
Mixa sedan ut de 8 bussarna till respektive spår.
Tips:
- Mixa alltid med 80-90dB (som en högljudd dammsugare) i lyssningen. Utsätts ni för högre volym, ta 20 minuters paus. (Örats känslighet går åt h-e när volymen sticker över 90dB i mer än 10 sekunder. Tar ca 20 minuter att återställa.)
- Mixa inte så bastungt, PA:t kan hantera transienter i basen bättre om råmaterialet är "snällare" i botten.
- Ett PA kan hantera lägre mellanregister bättre än vanliga lyssningsanläggningar. Större dynamik och något mer ljud i det registret brukar funka bra live, även om det kan kännas för "tjockt" i vanlig lyssning. M a o, mixa inte lika "scoopat" för PA som man ofta gör för HiFi.
- Tänk på att den effektiva dynamiken är större i en live-situation. För att få rätt register och balans vid en mix för PA - lyssna inte för högt när ni jobbar, ni behöver örats känslighet. Komprimera mindre, "squasha" inte lika hårt. Och för allt i världen, använd ingen masterkompressor eller masterlimiter. Ju mer dynamik ni får med er på PA-mastern, ju bättre kommer det att låta.
Detta om att mixa för playback.
Tack Ninjamac.
Mycket utförlig och bra information.
Hur gör man med stereobilden, på skiva använder vi väldigt mycket panoreringar, stereoeffekter, delay osv. Är det mono rakt av som gäller, reverbfritt?
Ta det lite lugnare med reverb live och byt helt ut det mot delaystudsar där detta är möjligt, och om ni har möjlighet till ett sånt reverb så är det bra att ändra tätheten i svansen på efterklangen, så att det inte blir lika tjockt.
Angående stereobredd så får man ju tänka lite på att de som står lite längre fram i publiken inte kommer höra vissa saker. Om jag står långt fram till vänster och ni lagt hihats fullt ut till höger så kommer inte jag höra dem. Vad gäller de mest viktiga delarna av rytmiken så tror jag att man bör panorera försiktigt för att man inte ska tappa ett element om man står på ett dumt ställe i publiken... samma sak gäller för clubmixar och sånt som ska spelas ute, där man kan anta att högtalarna kommer stå placerade långt från varandra. För effektljud och småplotter är det ju skit samma om man panorerar hejvilt. Lyssna bara på någon tidig livespelning av Skinny Puppy, där ljud flyger ljud kors och tvärs, och en del ljud tycks hoppa upp 200 dB starkare än allt annat (angående det ninjamac skrev om dynamiken). Låter rätt så märkligt på skiva men lät nog underbart på plats. Se också upp med att köra mp3 live, på samma grunder som det där med dynamiken.
Just ja.. tänk också på att pingpongdelaystudsar kan låta lite märkligt om man bara hör dem i en högtalare, när man bara hör hälften av studsarna.
... och angående dist på sång så har jag inget annat tips än att försöka använda en så riktad mikrofon som möjligt, dra ner lite på disten och istället försöka hjälpa disten lite på traven genom att grymtsjunga så att det låter lite distat i sig självt. Verkar som att en del band med distad sång istället för dist använder sig av någon form av röstförvrängare vid livebruk. Suicide Commando och Hocico exempelvis. Det går också att försöka dista själva mikrofonen istället för signalen. Kör in hela miken i käften.
Ännu en sak att tänka på är att superriktade mikrofoner oftast (eller alltid?) har en upptagningssvans rakt bakåt. En tunn tunn stråle rakt bakåt. Ge sångaren två monitorer riktade mot denne från sidorna, istället för att ha en monitor rakt framför som den säkerligen kommer rikta upptagningssvansen rakt i och få rundgång iochmed disten. Alltså såhär: /.\ /=monitor ett . = sångaren \=monitor två.
Skinny Puppy verkar bara köra de distade delarna via playback.. lyssnar på en livespelning nu, och där är allt antingen rent, eller så har han någon annan form av effekt på.. vettefan, chorus eller något. Han grymtar dock så att det låter distat trots att det inte är det. Nu lyssnar jag på en äldre.. samma sak där, fast där kör de sången genom en filterburk.
Se upp för dist på sång live!
Bobbski. Precis det som du beskriver här ovan, har jag också funderat på, dvs att låta det distade ligga som playback och fylla i (grymta) ovanpå det.
Följer med stort intresse alla inlägg ni kommer med, fortsätt gärna.
För att kontrollera disten:
Dela signalen (typ via en tappning el ngt) innan disten, skickar ena linjen genom disten och andra linjen kopplar du i en sidechain input i en expander som du lägger efter disten.
Sätt (antagligen) inte för kraftig expansion, kanske 0.8:1.
Tja, nånting ditåt.
Sen tycker jag det verkar lite konstigt att ni vill använda "mer dist än vanligt" - jag tycker annars man brukar få använda mycket mer dist på sång när man spelar in än när man spelar live - brukar vara sant med dist live i största allmänhet. Fast nu har jag ju inte hört ert sound så jag vet ju inte.
"Mer dist än vanligt" är fel uttryckt av mig, vi har inte använt dist på sång live förut.
Ska testa och se om jag kan klura ut det där med delning av signalen.
just det, borde lägga till att ni kan (och kanske bör) skicka sång med mindre dist till scen än till utljud. bäst tycker jag att det har funkat när man har kört sång utan dist till golvmonitor och sång med dist till sidefills. fast i dessa tider av in-ears kanske ni använder såna och då är det ju inget problem att köra distsång till dessa.
..och ang dist, bästa (mångsidiga) sångdist (för nu snackar vi väl skinny och sånt?) har jag fått från den första sans-ampen (gitarr-racket, det gamla från början av 90-talet).
Annars, när det gäller den typiska nivec ogre-disten så tycker jag mxr distortion (den gula pedalen) har varit bra.
Man får passa på så fort någon nämner hans namn, till slut träffar man rätt: Du vet möjligtvis inte vad det är för burk Ogre skruvar på under hela Ain't it dead yet-spelningen/videon?Ursprungligen postat av ninjamac
This quote is hidden because you are ignoring this member.
Ser lite ut som någon lexiconburk.
Det där med expandern, vad får det för resultat? Kommer dynamikförändringarna i den distade signalen mer följa den dynamiken som skulle funnits om det vore rent?
Ang expandern: jo, på det hållet, fast det blir så här:
En dist är ju mer eller mindre fullt ös hela tiden (beter sig ung som en extremlimiter med låg tröskel = maxkompression) så annat ljud som letar sig in i sångmicken kommer ju att lyftas väldigt mycket, därav mycket läck och väldigt lätt rundgång.
Sången innan den komprimerats (distats) har ju enormt dynamiskt omfång och ger åtminstone hyfsat stor skillnad mellan sång och läck. Den utgör därför en enkel mall för en expander att följa.
Låter vi expandern processa den distade sången men följa den rena så kan vi sänka volymen på disten avsevärt på det som läcker in i sångmicken när ingen sång kommer in i micken = längre till rundgång.
För att vara tydlig: Vi använder den rena sången till att styra volymen på den färdigdistade.
Exakt samma process går att köra i en gate men en expander tillåter mjukare behandling och följer dynamiken hela vägen, inte bara över en tröskel.
För att nu göra det lite mer avancerat:
I en svår situation, som t ex distad sång live, kanske en enkel sidechain inte räcker hela vägen. När man använder en sidechain (vars audio ju enbart används som styrsignal) kan ju man processa den utan hänsyn till ljudet, istället med syfte att ta fram en optimal styrsignal.
Kör sidechainsignalen genom en eq av något slag (en ledig kanal på bordet, en ledig parametrisk eller grafisk eq). Lyssna på sidechain (brukar finnas en knapp för detta i expandern) och ställ sidechain-eq:n för att skapa en optimalt stor skillnad mellan sång och läck samt prioritera sångtypiska register.
På sång med mic nära munnen brukar det typiskt funka att ta bort djupbotten, dra fram lågmellan (250-500 ca) scopa ut midden (700-3K ca) lyfta fram prescence (ca 4-6K ca). Den sista är viktig eftersom man annars kan få svårt att få expandern att hänga med i "S", "F" och andra konsonanter. Samma sak med lågmellan och "B", "D", "M", "N" osv..
Just i fallet distad sång live skulle jag rekommendera att ta till sånt här.
Det här är inte speciellt svårt egentligen, det är bara svårare att förklara i ord än i praktiken.
Allmänt angående rundång på scen: Det bästa sättet att skaffa en massa rundgång är att försöka ta bort den. Att hålla på och EQ:a bort varenda frekvens leder bara till lägre volym med en massa loppor (frekvensbans-kanter/fasfel som väldigt gärna skapar rundgång.) Visst ni kanske inte har något med monitorerna att göra och då kan ni ju inte påverka det men i allmänhet eq:ar tyvärr många scentekniker monitorerna som om de sorterade en skål spaggetti. Fast det är en annan historia.
När det gäller burken han skruvar på (kollade smothered hope från filmen på youtube) vet jag inte riktigt. Det är uppenbaringen ett delay, antagligen inte någon multieffekt. Vet inte om Lexicon hade något sånt 1987, kanske, man kan ju kolla. En annan bubblare är ju Ibanez. De hade ett delay som såg ut nånting åt det hållet. Lät skit.. fast när han skruvar på tiden i början av videon så landar han på ett sånt där extremkort metalliskt delay och jag vill minnas att Ibanezen gärna lät så. Blir lite nyfiken själv, ska surfa lite nu
Ibanez DM1000:
http://i4.ebayimg.com/01/i/000/88/75/4b5c_1_b.JPG
Jag har läst någonstans att Ogres effektburk är någon av Rolands rackdelay. (Nu hittar jag inget från Ain't it dead yet på Youtube, så jag har lite svårt att avgöra om det stämmer.)
Alla (digital-)delay har en tendens att låta metalliskt med kort delaytid, eftersom det fungerar som ett kamfilter. Jag har en sån Ibanez-delay själv och kan rekommendera den.
Senast redigerat av false messiah den 2007-02-02 klockan 15:31.
ninjamac: Ah, supersvar om expandern där, tackar! Mycket jag inte tänkt på själv där.
Angående delayet så försöker jag klippa ur några klipp där man svagt kan skymta vad det är för burk ur videon, men det är stört omöjligt. De filmar det alltid under rörelse så om man tar en skärmdump så blir det bara en stor suddig geggamoja av allt. Men av det jag skymtat så tycker jag att det påminner lite om typsnittet som Lexicon använder, men det är ungefär allt jag sett.. samt att den fjärde ratten från vänster räknat är röd. Det ser inte ut som Ibanezen där, rattarna stter längre ut till vänster. Ser lite ut som att det är några rattar till en motor centrerat åt vänster och rattar till den andra motorn centrerat åt höger, men det är svårt att se
Fast det spelar iofs inte så stor roll, finns säkert massa saker som låter liknande.
EDIT: Där skrev jag helt fel. Det ska sitta en grupp om fyra rattar centrerat åt höger sida, där den fjärde ratten från vänster räknat är röd och de tre innan den är silver eller vita.
Senast redigerat av Bobbski den 2007-02-02 klockan 16:23.
false messiah: Här är Smothered Hope från Ain't it dead yet http://www.youtube.com/watch?v=ppf6zhczNXA
ca 30 sekunder in i låten står han och skruvar på den och det är nog den bästa skymt man kan få av burken... eller skulle kunna fått om inte videokompressionen ställt till det, syns tydligare på dvd:n :]
jag har något svagt minne om den designen på rattarna.. jag har kollat runt på http://www.effectsdatabase.com/ men inte hittat någon sån. Jag tror inte det är en Roland. Faktum är att jag fortfarane gissar på en Ibanez. När det gäller den röda ratten - han kan ju ha målat den.. kanske är det feedbackratten.. Fast som sagt, någonstans ringer det en liten klocka ang röd ratt..
Behörigheter för att posta
Svara med citat